Publicerad: 29 november 2023
Valsystemets grunder
Det svenska valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen är fria, hemliga och direkta. Valsystemet är decentraliserat och transparent och därmed robust.
Allmän och lika rösträtt samt fria, hemliga och direkta val
Det svenska valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta. Det styrs av regeringsformen, som är en av de fyra grundlagarna.
Allmän rösträtt
Rösträtten bestäms endast utifrån sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.
Lika rösträtt
Fria val
Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på och ingen är heller tvungen att rösta.
Hemliga val
Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen har röstat.
Direkta val
Väljarna utser de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket.
Film om det svenska valsystemet
Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.
Ett robust valsystem
Det svenska valsystemet är robust därför att det är decentraliserat och transparent.
Decentraliserat
De allmänna valen genomförs av Valmyndigheten tillsammans med valadministrationen, det vill säga länsstyrelser och kommuner. Både röstmottagningen och rösträkningen sker lokalt över hela landet där alla röster, det vill säga pappersvalsedlar, tas emot och räknas av utbildad personal. Rösterna räknas två gånger av två olika instanser, först av kommunerna och sedan av länsstyrelsen.
Transparent
Både röstmottagningen och rösträkningen är offentlig och alla som vill kan komma och se hur det går till. Alla valsedlar sparas tills nästa val vunnit laga kraft.
Sammantaget gör detta att det är svårt att manipulera eller påverka valresultatet.
Fyra allmänna val
Det finns fyra allmänna val
- till riksdagen
- till regionfullmäktige
- till kommunfullmäktige samt
- till Europaparlamentet.
Allmänna val, omval och extra val
Så här går röstningen till
I Sverige har vi ett tillgängligt valsystem med en lång röstningsperiod och flera olika röstningssätt. Du som har rösträtt får ditt röstkort i god tid inför valet med information om din rösträtt samt var, när och hur du kan rösta. Kontrollera vad som gäller för just dig.
Röstningsperioden pågår under en längre tid i Sverige. Du kan förtidsrösta, under 18 dagar, var och när det passar dig. Du kan också rösta i din vallokal på valdagen och du kan rösta med bud eller ambulerande röstmottagare om du inte kan ta dig till en röstningslokal. Om du är utomlands kan du brevrösta eller rösta på en ambassad eller ett konsulat.
Du ska kunna göra ditt val utan yttre påverkan i en värdeneutral lokal. För att säkra din valhemlighet tar du valsedlar ensam bakom en avskärmning. Du röstar sedan i enskildhet bakom en valskärm. Utbildade röstmottagare svarar på dina frågor och finns till hands om du behöver hjälp, prickar av dig mot röstlängden och tar emot din röst.
Rösta med ambulerande röstmottagare
Så här räknas valresultatet fram
Rösträkningen sker i två steg. Alla röster, det vill säga pappersvalsedlar, räknas av utbildad personal, först i en preliminär rösträkning i vallokalen under valkvällen, sedan i en slutlig rösträkning hos länsstyrelsen som börjar dagen efter valet. Därefter är det Valmyndigheten som beslutar om valresultatet för val till riksdagen och Europaparlamentet och länsstyrelserna för val till region- och kommunfullmäktige.
Det är ett decentraliserat system med inbyggda kontrollstationer på flera nivåer som syftar till att kvalitetssäkra resultatet. Korrigeringar kan ske fram till dess att Valmyndigheten eller länsstyrelsen har fastställt valresultatet och mandaten har fördelats.
Allt är öppet för insyn från allmänheten och valsedlarna sparas hos länsstyrelsen. Om det skulle behövas kan rösterna räknas om på samma sätt flera gånger.