Publicerad: 25 maj 2020

Fördelning av mandat mellan partier

Här får du veta hur det går till när mandaten fördelas bland partier i val till Sametinget.

När länsstyrelsen räknat alla röster fördelar de mandaten i Sametinget mellan grupperna, partierna och de liknande sammanslutningarna, i fortsättningen kallade partierna.

Länsstyrelsen utser även ledamöter och ersättare.

Mandatfördelning mellan partierna

Länsstyrelsen fördelar de 31 mandaten mellan partierna.

Vid val till Sametinget finns det ingen spärr för hur många procent ett parti ska ha fått för att få delta i mandatfördelningen. Det finns bara en valkrets vid val till Sametinget och det finns därför inga utjämningsmandat.

Den jämkade uddatalsmetoden

Beräkningsmetoden för att fördela mandaten mellan partierna kallas jämkade uddatalsmetoden och är samma metod som används vid val till riksdag, region- och kommunfullmäktige och Europaparlamentet.

Länsstyrelsen börjar med att räkna fram jämförelsetal för alla partier. Partiernas första jämförelsetal fås genom att dela det totala antalet röster för varje parti med 1,4.

Det parti som har högst jämförelsetal får det första mandatet och det partiet får därefter ett nytt jämförelsetal genom att röstetalet delas med 3. Övriga partier, som inte fick det första mandatet, behåller sina jämförelsetal tills de får ett mandat.

När ett parti får sitt andra mandat delas röstetalet med 5 för att beräkna nästa jämförelsetal, och efter tredje mandatet med 7, och så vidare.

Räkneexempel fördelning av mandat

Exemplet visar beräkningen för fördelning av de fyra första mandaten vid 2009 års val.

  1. Alla partiers röstetal delas med 1,4 så att alla partier har ett jämförelsetal.
  2. De som efter delningen med 1,4 har störst jämförelsetal är Jakt- och fiskesamerna. De får det första mandatet. Jakt- och fiskesamernas röstetal delas därefter med nästa delningstal, dvs. 3, så att det blir 356,33. Övriga partier konkurrerar med sina ursprungliga jämförelsetal.
  3. Det parti som har störst jämförelsetal är nu Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet. De får det andra mandatet.
  4. Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiets röstetal delas därefter med nästa delningstal, dvs. 3 så att det blir 302,66.
  5. De som nu har störst jämförelsetal är Samerna. De får det tredje mandatet.
  6. Samernas röstetal delas med nästa delningstal, dvs. 3, så att det blir 215,33.
  7. De som har störst jämförelsetal nu är Guovssonásti. De får det fjärde mandatet.

På detta sätt fortsätter beräkningen tills dess att alla 31 mandaten är utdelade.

Räkneexempel

Grupp, parti eller liknande sammanslutning

Röstetal

Jämförelsetal, mandat 1

Jämförelsetal, mandat 2

Jämförelsetal, mandat 3

Jämförelsetal, mandat 4

Albmut - Almetjh - Almasj - Folke

117

83,57

83,57

83,57

83,57

Guovssonásti

625

446,42

446,42

446,42

446,42

Jakt- och Fiskesamerna

1 069

763,57

356,33

356,33

356,33

Min Geaidnu Mijá Gäjnno Mijjen Geajnoe

496

354,28

354,28

354,28

354,28

Samerna

646

461,42

461,42

461,42

215,33

Sámiid Riikkabellodat Samelandspartiet

908

648,57

648,57

302,66

302,66

Solidaritet

62

44,28

44,28

44,28

44,28

Vuovdega-Skogssamerna

450

321,42

321,42

321,42

321,42

Beräkna mandat

Valsimulatorn är ett verktyg du kan använda för att beräkna mandat.

Räkna med valsimulatorn

Mandatfördelning i lagen

Regel för fördelning av mandat mellan partier i Sametingslagenlänk till annan webbplats