Till startsidan

Allmänna val

Här får du veta vad det svenska valsystemet består av, vilka olika val det finns, hur mandaten fördelas, vad som gäller vid extra val och omval.

Det är av stor betydelse för demokratin hur ett valsystem är uppbyggt och fungerar. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre.

I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Grundlagen säger också att folkstyrelsen genomförs genom ett representativt statsskick. Det betyder att folket väljer någon som representerar dem när viktiga beslut ska fattas, till exempel i riksdagen eller i kommunfullmäktige.

Valsystemets grunder

Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.

  • Allmän rösträtt. Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.
  • Lika rösträtt. Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.
  • Fria val. Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
  • Hemliga val. Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen röstat.
  • Direkta val. Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket.

Film om det svenska valsystemet

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.

Allmänna val

Det finns fyra allmänna val:

  • till riksdagen
  • till landstingsfullmäktige
  • till kommunfullmäktige
  • till Europaparlamentet

Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år.

Val till Europaparlamentet hålls i april, maj, juni eller juli vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar. Valet genomförs enligt respektive EU-lands nationella vallag och i Sverige säger vallagen att valdagen alltid är på en söndag.

Film om allmänna val i Sverige

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.

Fördelning av mandat

Proportionalitet

Det svenska valsystemet ska så rättvist som möjligt spegla folkets politiska vilja. Därför fördelas mandaten, platserna, i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige i förhållande till antalet röster som partierna fått i valet. Om partiet får till exempel 20 procent av rösterna, ska partiet också få ca 20 procent av mandaten. Ett sådant valsystem kallas proportionellt.

Spärrar

Endast de partier som uppnått en viss storlek får vara med i fördelningen av mandat. Det är olika spärrar för de olika valen.

Partier

Valsystemet baseras på partier. Man röstar på ett parti och kan samtidigt ge en av partiets kandidater på valsedeln en personröst.

Offentlighet

All röstmottagning, rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är exempel på så kallade offentliga förrättningar. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.

Film om fördelning av mandat

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.

Extra val

Ett extra val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige kan hållas mellan ordinarie val. Valmyndigheten har som uppdrag att alltid ha beredskap för att kunna genomföra ett extra val.

Extra val ska genomföras inom tre månader

Om beslut om extra val har fattats ska det extra valet genomföras inom tre månader.

Tidpunkter för extraval

Extra val går i huvudsak till som ordinarie val. Till exempel fastställs röstlängden 30 dagar innan valdagen, röstkort skickas till alla röstberättigade och partier kan anmäla sitt deltagande fram till och med 30 dagar innan valdagen. Det korta tidsperspektivet för att genomföra extra val gör dock att vissa aktiviteter har kortare hålltider:

  • 1 vecka efter att beslut om extra val har meddelats ska anmälan om registrering av
    partibeteckning senast vara inlämnad till Valmyndigheten, om registreringen
    ska gälla vid det extra valet. (Inför ordinarie val är det sista februari som
    gäller).
  • 20 dagar före valdagen: Svenska ambassader och konsulat får börja ta emot röster. (Inför ordinarie val är det 24 dagar som gäller).
  • 10 dagar före valdagen: Förtidsröstningen startar. Och senast denna dag ska även röstkorten ha nått väljarna. (Inför ordinarie val är det 18 dagar som gäller.) Detta är också första dagen som budröst får göras i ordning i Sverige. (Inför ordinarie val är det 24 dagar som gäller).

Valkalender för ordinarie val

Mer om extra val för val till riksdagen på riksdagen.selänk till annan webbplats

Mer om extra val till kommun-och landstingsfullmäktige på skl.selänk till annan webbplats

Omval

Ett valresultat kan överklagas hos Valprövningsnämnden. Nämnden kan då besluta att valet ska göras om. Det kallas omval.

Om Valprövningsnämnden beslutar om omval ska omvalet genomföras inom tre månader. Valmyndigheten har som sitt uppdrag att alltid ha beredskap för att kunna genomföra ett omval.

Tidpunkter för omval

Omval går i huvudsak till som ordinarie val. Till exempel fastställs röstlängden 30 dagar innan valdagen och röstkort skickas till alla röstberättigade. Det korta tidsperspektivet för att genomföra omval gör dock att vissa aktiviteter har kortare hålltider:

  • 20 dagar före valdagen: Svenska ambassader och konsulat får börja ta emot röster. (Inför ordinarie val är det 24 dagar som gäller).
  • 10 dagar före valdagen: Förtidsröstningen startar. Och senast denna dag ska även röstkorten ha nått väljarna. (Inför ordinarie val är det 18 dagar som gäller). Detta är också första dagen som budröst får göras i ordning i Sverige. (Inför ordinarie val är det 24 dagar som gäller).

Dessutom gäller särskilda regler vid omval:

  • Om det är omval till endast ett kommunfullmäktige ska förtidsröstning för den aktuella kommunens innevånare erbjudas i samtliga kommuner.
  • De partier som ställde upp i det ordinarie valet är automatiskt anmälda till omvalet. Inga nya partier kan anmäla sig.
  • De kandidater som varit anmälda till det ordinarie valet anses anmälda även till omvalet. Det är dock möjligt att anmäla ytterligare kandidater och Valmyndigheten kommer att besluta om ett sista datum för att anmäla nya kandidater.
  • Valsedlar från det ordinarie valet kommer att vara giltiga.

Valkalender för ordinarie val

Mer om att överklaga valresultat