Till startsidan

Allmänna val

Här får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika val det finns.

Det är av stor betydelse för demokratin hur ett valsystem är uppbyggt och fungerar. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre.

I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Grundlagen säger också att folkstyrelsen genomförs genom ett representativt statsskick. Det betyder att folket väljer någon som representerar dem när viktiga beslut ska fattas, till exempel i riksdagen eller i kommunfullmäktige.

Valsystemets grunder

Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.

  • Allmän rösträtt. Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.
  • Lika rösträtt. Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.
  • Fria val. Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
  • Hemliga val. Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen röstat.
  • Direkta val. Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket.

Proportionalitet

Det svenska valsystemet ska så rättvist som möjligt spegla folkets politiska vilja. Därför fördelas mandaten, platserna, i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige i förhållande till antalet röster som partierna fått i valet. Om partiet får till exempel 20 procent av rösterna, ska partiet också få ca 20 procent av mandaten. Ett sådant valsystem kallas proportionellt.

Spärrar

Endast de partier som uppnått en viss storlek får vara med i fördelningen av mandat. Det är olika spärrar för de olika valen.

Partier

Valsystemet baseras på partier. Man röstar på ett parti och kan samtidigt ge en av partiets kandidater på valsedeln en personröst.

Offentlighet

All röstmottagning, rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är exempel på så kallade offentliga förrättningar. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.

Allmänna val

Det finns fyra allmänna val:

  • till riksdagen
  • till landstingsfullmäktige
  • till kommunfullmäktige
  • till Europaparlamentet

Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år.

Val till Europaparlamentet hålls i april, maj, juni eller juli vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar. Valet genomförs enligt respektive EU-lands nationella vallag och i Sverige säger vallagen att valdagen alltid är på en söndag.

Extra val

Ett extra val kan hållas mellan ordinarie val. Extra val kan hållas till riksdagen och till kommun- och landstingsfullmäktige.

Omval

Ett valresultat kan överklagas hos Valprövningsnämnden. Nämnden kan då besluta att valet ska göras om. Det kallas omval.