Remiss skrivelse från Sametinget om ändringar i Sametingslagen

Valmyndighetens remissvar gällande skrivelse från Sametinget om ändringar i Sametingslagen.

Ku2018/02294/CSM

1 Sammanfattning

Valmyndigheten har ombetts lämna yttrande på Sametingets hemställan om ändringar i bestämmelserna som reglerar valet till Sametinget. Nedanstående svar har avgränsats utifrån Valmyndighetens uppdrag som central valmyndighet. Myndighetens utgångspunkt i detta remissvar, liksom i tidigare skrivelser gällande valet till Sametinget, är att förfarandet vid ett val till Sametinget bör vara så likt ett allmänt val som möjligt, om det inte finns särskilda skäl som motiverar att ordningen ska vara annorlunda.

2 Valmyndighetens synpunkter

1.1 Ansvar för röstmottagning, rösträkning och mandatfördelning (förslag 1, 10)

Sametinget föreslår i hemställan att ansvaret för röstmottagning, rösträkning och mandatfördelning överförs från Länsstyrelsen i Norrbottens län till Sametinget. Myndigheten avstyrker förslaget eftersom en sådan ordning skulle innebära att valets utgång fastställs av samma organisation som valet gäller. Det avviker från den ordning som gäller vid allmänna val och rättssäkerheten i det skulle kunna ifrågasättas.

2.2 Ansvar för överprövning och rättelser av röstlängd (förslag 2-5)

Sametinget hemställer om att ansvaret för att pröva överklagandeärenden gällande de personer som finns upptagna i röstlängden ska flyttas från länsstyrelsen till Sametinget. Vidare föreslås ett antal relaterade ändringar i lagstiftningen.

Valmyndigheten avstyrker förslagen med motiveringen att det av rättssäkerhetsskäl inte bör vara den myndighet som beslutar i ett ärende som överprövar samma ärende. Eftersom Sametinget är den myndighet som fastställer röstlängderna bör ansvaret för att hantera överklaganden ligga hos en annan instans.

2.3 Röstmottagning före valdagen samt genom ambulerande röstmottagare (förslag 6-8)

Sametinget föreslår att formerna för förtidsröstning inom landet utökas från dagens brevröstning till att även innefatta förtidsröstning i lokal samt genom ambulerande röstmottagning.

Valmyndigheten är principiellt positiv till att väljarna så långt som möjligt erbjuds motsvarande möjligheter att rösta som vid allmänna val. I synnerhet som förfarandet med brevröstning har kritiserats för att vara komplicerat och leda till att en stor andel röster inte når valurnan, på grund av att de inte är korrekt iordninggjorda. När det gäller ambulerande röstmottagning fyller det också en viktig funktion för de väljare som har svårt att få två personer som kan agera som vittnen vid brevröstning.

Förslagen behöver dock utredas vidare vad gäller det praktiska genomförandet. Det stora arbete som det skulle medföra att införa andra former av röstning måste då ställas i förhållande till vilken utsträckning brevröstningen och i förlängningen antalet ogiltiga brevröster faktiskt kan förväntas minska. Sametinget föreslår att röstmottagning ordnas på orter med minst 50 röstberättigade. Det är dock osäkert hur många väljare som skulle besöka dessa lokaler om brevröstning ändå kvarstod som alternativ. Som jämförelse kan nämnas att vid valet 2017 röstade knappt 2000 väljare i någon av de 18 vallokaler som var öppna på valdagen, trots att lokalerna upprättats med tanke på de röstberättigades geografiska spridning. Ingen lokal hade fler än 300 besökare och någon färre än 20. Andelen väljare som istället brevröstade var ca 65 %.

Vidare behöver förslaget kompletteras med ett tydligt regelverk, bl.a. vad gäller ordning i lokalerna, säkerhet och ansvar för att förordna och utbilda röstmottagare. Om lagstiftningen ska garantera motsvarande skydd för väljaren och valförfarandet som gäller vid allmänna val, vilket Valmyndigheten ser som en förutsättning, är det förenat med en omfattande logistik och kostnader. Det ena förslaget till lösning som skrivelsen föreslår, att låta postombuden hantera röstningen, skulle sannolikt inte vara möjligt att genomföra bl.a. för att röstningen då inte kan ske i en avgränsad miljö med minst två röstmottagare närvarande.

Skrivelsen tycks innehålla en sammanblandning mellan regelverken för budröstning och röstning med ambulerande röstmottagare vid allmänna val. Förfarandet med budröstning innebär att väljaren själv, i närvaro av ett bud och ett vittne gör i ordning sin röst som sedan transporteras av budet till en röstmottagning. Ambulerande röstmottagning kan likställas med röstmottagning i hemmet och där särskilt förordnade personer kommer hem till väljaren.

Valmyndigheten menar att behovet av att införa budröstning inte finns så länge möjligheten till brevröstning kvarstår. Ambulerande röstmottagning kan däremot övervägas men det är oklart hur den praktiskt ska genomföras. Sametinget föreslår som lösning att anlita lantbrevbärare att fungera som ambulerande röstmottagare. Lantbrevbärarna finns dock endast i ett begränsat antal postnummerområden och deras användning minskar generellt. Startkostnaderna för tjänsten hos PostNord är mycket höga och vid allmänna val är det mycket få väljare som använder det sättet att rösta. Vid valet till Europaparlamentet 2019 var det endast 140 väljare som röstade med lantbrevbärare till en total kostnad om drygt 3,5 miljoner. Med det i åtanke är det knappast rimligt att införa motsvarande för ett val som endast förväntas ha ca 9-10 000 röstberättigade.

2.4 Sametinget kontrollerar löpande brevröstningsförsändelserna och sänder dubblettröstkort till väljare vars kuvert inte uppfyller kraven (förslag 9)

Sametinget hemställer om att det löpande ska öppna och kontrollera inkommande brevröster (fram till valkuvertet), löpande anteckna i röstlängden/protokollet och skicka ut nytt material till de väljare som inte har gjort i ordning rösterna korrekt. Förslaget kräver att ansvaret för att ta emot brevrösterna flyttas till Sametinget, vilket Valmyndigheten avstyrkt (se 2.1 ovan). Vidare ser vi en rad säkerhetsrisker med att löpande göra kontroller och anteckningar utanför en offentlig förrättning. Om förslaget blir genomförs skulle detaljregleringen behöva utformas med hänsyn till offentlighet, säkerhet och skydd för valhemligheten.

2.5 Ändring av första divisor från 1,4 till 1,2 (förslag 11)

Valmyndigheten stödjer förslaget att ändra den första divisorn vid beräkning av mandat från nuvarande 1,4 till 1,2 eftersom det motsvarar den ändring som har gjorts vid allmänna val. Det skulle underlätta såväl för valadministrationen som för intresserad allmänhet.

Konsekvensen av en sådan ändring på det faktiska valresultatet är också marginell, som även Sametingets beräkningar visar. En lägre divisor gör det något lättare för små partier att ta mandat, men beräkningen av föregående vals resultat visar att det inte skulle ha blivit någon ändring av mandatfördelningen mellan partierna om divisorn istället varit 1,2 (se bilaga 1). Valmyndigheten noterar dock att det parti som fick minst antal röster skulle ha något lättare att få ett mandat med en mindre andel röster om ändringen genomfördes. Det vill säga den naturliga spärren för små partier minskar i detta fall från 2,2 procent till 1,95 procent. Valmyndigheten vill förtydliga detta men lägger ingen värdering i frågan om vilka nivåer på spärrar som bör finnas.

2.6 Tillfällig ökning av Sametingets anslag (förslag 12)

Valmyndigheten avstår från att yttra sig då frågan ligger utanför myndighetens ansvar som central valmyndighet.

2.7 Utvärdera effekterna av att införa en procentspärr vid fördelning av mandat (förslag 13)

Valmyndigheten avstår från att yttra sig då det ligger utanför myndighetens roll att bedöma huruvida gränser för mindre partier bör utredas. Även Valmyndighetens beräkningar visar, liksom Sametingets, att införandet av en eventuell spärr och hur hög den är, påverkar huruvida en ändring av första divisor från 1,4 till 1,2 skulle ha någon effekt.

2.8 Att överväga inrättandet av ett gemensamt nordiskt samiskt valprövnings- och valövervakningsorgan (förslag 14)

Valmyndigheten avstår från att yttra sig då frågan ligger utanför myndighetens ansvar som central valmyndighet.

3 Konsekvenser för Valmyndigheten

Valmyndigheten kan konstatera att de förändringar som föreslås är mycket omfattande och det är inte sannolikt att de kan införas till valet 2021, med undantag för mindre ändringar. För Valmyndighetens del handlar det framförallt om att tid måste finnas för att göra nödvändiga anpassningar i det gemensamma IT-stödet, tillse att det finns lämpligt material för förtidsröstning samt i övrigt ta fram instruktioner, handledningar och annat som ingår i vår samordnande roll. Sametinget föreslår att ändringar i lagstiftning bör träda i kraft senast den 1 juli 2020. Med tanke på att IT-stödet ska tas i bruk redan i september, då registreringarna i röstlängden påbörjas, skulle det ge myndigheten mycket liten tid för tekniska anpassningar.

Förslagen kan också komma att få ekonomiska konsekvenser för Valmyndigheten, framförallt gällande anpassning av IT-stöd samt tillhandahållande av material för förtidsröstning. Omfattningen kräver dock en vidare analys utifrån ett mer detaljerat förslag än vad som varit möjlig utifrån denna skrivelse.

Detta remissvar har beslutats av Valmyndighetens nämnd i närvaro av kanslichef Anna Nyqvist, enhetschef Cia Davidson samt Maria Nordström, föredragande.