Publicerad: 3 november 2025
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om val, att rösta, valresultat, partier och Valmyndighetens arbete. Om du inte hittar svaret här kan du kontakta oss – vi hjälper dig vidare.
Svar på vanliga frågor om rösträtt och röstkort.
Du får ditt röstkort senast när förtidsröstningen börjar. I val 2026 är det den 26 augusti. Har du en digital brevlåda får du röstkortet digitalt. Om du inte har digital brevlåda får du det på papper med posten.
Om du är utlandssvensk får du ditt röstkort tidigare. Vi börjar skicka utlandsröstkorten mot slutet av juli 2026.
De digitala röstkorten skickas ut ungefär samtidigt som de på papper. Du får en avisering i din digitala brevlåda när det har kommit.
Inför val 2026 börjar röstkorten skickas ut veckan efter att Valmyndigheten beslutat om rösträtten den 14 augusti 2026. Exakt datum går inte att säga eftersom vi skickar dem i omgångar. Men alla ska ha fått sitt röstkort senast den 26 augusti.
Röstkort skickas till alla som har rösträtt. På röstkortet står det vilka val du har rösträtt i. Röstkortet innehåller också adressen till din vallokal och öppettiderna. Du behöver inte röstkortet när du ska rösta, det räcker att du har med dig legitimation.
Ett digitalt röstkort är samma typ av röstkort som skickas på papper, men du får det till din digitala brevlåda istället för med posten.
Det innehåller samma uppgifter – bland annat vilka val du har rösträtt i och var och när du kan rösta.
Alla som har en digital brevlåda och har tackat ja till att få myndighetspost digitalt får sitt röstkort digitalt.
Du behöver inte göra något för att få det digitalt – det sker automatiskt.
Nej. Du behöver inte ha med dig röstkortet, varken när du förtidsröstar eller röstar på valdagen. Du behöver bara visa legitimation.
Nej, du behöver inte visa röstkortet alls för att kunna rösta. Det räcker att du har legitimation med dig.
Om du har en digital brevlåda men ändå vill ha ditt röstkort på papper finns två alternativ:
Gör det i god tid innan den 14 augusti 2026, när Valmyndigheten fastställer rösträtten. Om du pausar Valmyndigheten som avsändare innan dess får du röstkortet i pappersform med posten.
Om du stänger av myndighetspost i din digitala brevlåda får du istället röstkortet på papper nästa gång du har rösträtt. Ändringen gäller tills du aktiverar digital post igen.
Ja. Din digitala brevlåda är en säker tjänst för myndighetspost. Bara du som är inloggad med ditt bank-id kan läsa ditt digitala röstkort.
Om du är utlandssvensk så kommer du få utlandsröstkort på papper tillsammans med det brevröstningsmaterial som vi skickar till din folkbokföringsadress utomlands.
Om du har en svensk digital brevlåda kommer du också få röstkortet digitalt.
Ja, du kan ladda ner och skriva ut ditt digitala röstkort från din digitala brevlåda om du vill ha det på papper.
Du behöver dock inget röstkort med dig för att kunna rösta.
Ja. För att få rösta så måste du ha fyllt 18 år senast på valdagen.
Röstlängden är offentlig och förvaras hos kommunen. För att kunna läsa den måste du därför kontakta den kommun du är intresserad av.
Nej. Personer som har samordningsnummer får inte rösta.
Folkbokföringen ligger till grund för rösträtten. Alla som blir folkbokförda i Sverige får ett personnummer.
För att ha rösträtt i svenska val måste du vara, eller någon gång ha varit, folkbokförd i Sverige. Det går inte att bli folkbokförd i Sverige utan att ha ett personnummer.
Rösträtt och personnummer hänger alltså ihop och personer som har ett samordningsnummer får inte rösta i svenska val.
Du kan läsa mer om samordningsnummer och personnummer på Skatteverkets webbplats.
Om ditt röstkort inte kommit fram kan du beställa ett nytt hos Valmyndigheten eller kommunen.
Du behöver inte ha röstkortet med dig för att kunna rösta. Det räcker med legitimation.
Som utlandssvensk kan du rösta i riksdagsvalet. Du måste dock anmäla dig till röstlängden vart tionde år för att din röst ska räknas.
Bor du bara tillfälligt utomlands och fortfarande är folkbokförd i Sverige har du samma rösträtt som om du var hemma.
Svar på vanliga frågor om att förtidsrösta.
Förtidsröstningen i val 2026 startar den 26 augusti.
Du kan rösta i vilken förtidsröstningslokal som helst i Sverige.
Du behöver en giltig id-handling, fysisk eller digital. Saknar du legitimation kan någon annan som har legitimation intyga vem du är.
Din röst skickas till din vallokal och räknas där efter att vallokalen har stängt på valdagen.
Ja. Du kan rösta igen i din vallokal på valdagen. Det är alltid den senaste rösten som räknas.
Svar på vanliga frågor om hur du röstar på valdagen.
Din vallokal står på ditt röstkort. Där hittar du namnet på lokalen och adressen dit.
Vilken som är din vallokal beror på vilket valdistrikt du tillhör. Det bestäms alltså geografiskt utifrån din hemadress och hur din kommun har valt att dela upp distrikten.
Du kan också söka efter lokaler på val.se närmare valet.
Nej. Du kan bara rösta i den vallokal som står på ditt röstkort.
Däremot kan du förtidsrösta även på valdagen, om du inte är hemma. Minst en lokal för förtidsröstning i varje kommun har öppet på valdagen.
Vallokaler är bara öppna på själva valdagen den 13 september. Öppettiderna i alla vallokaler är klockan 8–20.
Ja, du kan rösta även om du inte är hemma på valdagen. Du kan gå till vilken förtidsröstningslokal som helst i hela Sverige. På valdagen finns minst en lokal öppen i varje kommun.
Tänk på att det är betydligt färre lokaler för förtidsröstning öppna på valdagen än innan valdagen. Du kan därför behöva resa en bit, beroende på var du befinner dig.
Vet du i förväg att du inte kommer vara hemma på valdagen är det bättre att förtidsrösta innan valdagen.
Svar på vanliga frågor om hur man kan rösta från utlandet.
Alla som har rösträtt i Sverige och är utomlands under valperioden.
Från och med den 30 juli 2026, alltså 45 dagar före valdagen.
Ja, alla som har rösträtt kan rösta från utlandet. Men brevrösten måste postas från utlandet. Det går inte att posta den i Sverige, då blir den ogiltig.
Då räknas den inte. Skicka därför brevrösten så tidigt som möjligt efter den 30 juli 2026.
Din röst hanteras hos den kommun där du senast var folkbokförd. Den markeras i röstlängden där.
För att se om den kommit fram och räknats behöver du begära att få se röstlängden för aktuellt valdistrikt.
Nej. Det underlättar i hanteringen om ditt röstkort finns med i omslagskuvertet för brevrösten men det är inte ett krav.
När du brevröstar måste två personer vara med och se när du gör i ordning din röst. Det står i vallagen och är ett sätt att göra brevröstningen så säker som möjligt, ungefär som när du röstar i en lokal.
Vittnena behöver inte vara svenska medborgare eller prata svenska, men deras personuppgifter och namnteckning ska skrivas på ytterkuvertet.
När du brevröstar skiljs dina personuppgifter från valkuverten innan rösterna räknas.
Valkuverten läggs i urnorna med andra röster, så det går inte att se vem som röstat på vilket parti.
Nej. Din brevröst skickas till den kommun där du senast var folkbokförd. Skulle det finnas flera brevröster från dig vid rösträkningen underkänns alla.
Det enda sättet att ångra sin röst är att rösta i vallokalen på valdagen. Så då behöver du i så fall ta dig till din vallokal i Sverige.
Förtidsröstningen startar tidigast 20 augusti 2026. Varje ambassad och konsulat har egna öppettider.
Nej. Du kan aldrig rösta utomlands på själva valdagen.
Nej, det är inte ett krav.
Listan över ambassader och konsulat som har röstmottagning publicerar vi på val.se närmare valet.
Är du utlandssvensk och har en digital brevlåda får du ditt digitala röstkort dit men du får också ett röstkort på papper som utlandssvensk. För att kunna få fysisk post behöver din adress vara uppdaterad hos Skatteverket.
Om du är folkbokförd i Sverige och har digital brevlåda kommer du få ditt digitala röstkort dit senast den 26 augusti 2026.
Du som inte har digital brevlåda kommer få ditt röstkort på papper som i tidigare val, om du har rösträtt.
Du kan använda svenskt pass, id-kort eller annan lokal id-handling. Om du saknar id-handling kan någon annan intyga vem du är. Den som intygar måste vara över 18 år och ha sin egen id-handling med sig.
Om du inte kan ta dig till en plats för förtidsröstning kan du istället brevrösta från utlandet.
Förtidsröster från utlandet måste komma fram i tid för att räknas. Röstmottagarna ansvarar för att din röst skickas, men om du röstar sent i perioden kan postgången påverka. Rösta därför så tidigt som möjligt.
Ja, om du är folkbokförd i Sverige. Då kan du rösta i riksdags-, region- och kommunvalet. Är du utlandssvensk kan du bara rösta i riksdagsvalet.
Svar på vanliga frågor om vad man kan få för typ stöd och hjälp för att kunna rösta.
Svar på vanliga allmänna frågor om röstning.
Nej, du kan inte rösta på nätet med Bank-id.
Hur du kan rösta är bestämt i vallagen. Om röstning via internet ska införas är det riksdagen som beslutar om det. Frågan är inte aktuell just nu.
En viktig anledning till att det inte går att rösta på nätet är att valhemligheten måste kunna garanteras.
Om du har förtidsröstat och ångrar dig kan du ångerrösta genom att gå och rösta i din vallokal på valdagen. Om din förtidsröst har kommit till vallokalen får du tillbaka den av röstmottagarna.
Du kan inte ångra din röst om du redan röstat i din vallokal. Och du kan inte förtidsrösta fler än en gång.
Du kan inte rösta åt en släkting men du kan hjälpa hen att budrösta. Det innebär att du kan vara bud och ta rösten till vallokalen eller en lokal för förtidsröstning.
Det behövs särskilt material och även ett vittne för att kunna rösta med bud.
Läs mer om hur din släkting kan få hjälp att rösta hemifrån:
Du kan ha med dig en ledsagare eller personlig assistent om du vill. Men en röstmottagare måste alltid vara med om du behöver hjälp bakom valskärmen eller valsedelsställen. Röstmottagarna har tystnadsplikt.
Nej, det är röstmottagaren i vallokalen som ska stoppa ner valkuvertet i valurnan. Orsaken är att bara en röst per väljare ska läggas ner i valurnan.
Att röstmottagaren lägger ner rösten är ett säkert system mot valfusk och misstag.
Ja. Du kan få hjälp av röstmottagarna i lokalen. Du kan också se information om lokalernas tillgänglighetsanpassning på val.se när vi publicerar listan närmare valet.
Om du inte kan ta dig till en vallokal kan du rösta hemifrån.
Svar på vanliga frågor om olika typer av valsedlar och hur man gör för att rösta på en person.
Du måste inte personrösta, du kan välja att bara rösta på parti. Om du inte kryssar för en person blir din röst en röst på partiet.
Personer som har rösträtt i ett val är också valbara och kan ställa upp i ett val.
För att kandidera måste man antingen vara nominerad av ett parti och ha lämnat in en förklaring om samtycke, eller själv samtycka till kandidatur för ett parti som har en öppen lista.
Det är olika regler för rösträtt beroende på vilket val det är.
Mer om rösträtt
Mer om att kandidera och ställa upp i val
Det är signallinjer för att röstmottagarna lättare ska kunna se vilken valurna valkuvertet ska läggas ner i.
Signallinjerna syns i ett hål i kanten på valkuvertet och fungerar som ett komplement till att det är olika färger på valsedlarna.
För riksdagsval är det två signallinjer på valsedlarna, för regionfullmäktigeval är det en linje centrerad, och för val till kommunfullmäktige och Europaparlamentet ska valsedeln inte ha någon signallinje.
Det bästa är att skriva hela partinamnet så tydligt som möjligt.
Rösten godkänns om röstmottagarna kan tyda vilket partinamn du har skrivit. Du kan skriva med stora eller små bokstäver, det spelar ingen roll.
En viss särskrivning och felstavning kan godkännas, om det framgår vilket parti du menar. Använd helst inte förkortningar eftersom det kan bli missförstånd om vilket parti du menar.
Det är länsstyrelsen som i slutändan bestämmer om rösten är godkänd.
Du har tre olika valsedlar när du röstar i val 2026:
Välj valsedel för det parti du vill rösta på. Du kan också kryssa för en person som du vill ska bli vald.
Om du inte hittar valsedlarna för partiet kan du ta en blank valsedel i rätt färg och skriva partiets namn på den. Du kan också skriva namnet på en person om du vill personrösta.
Färgerna visar vilket val valsedeln gäller för:
Det gör det lättare att skilja dem åt när de ska stoppas i rätt urna och när rösterna räknas.
Ingen, så länge det är en kandidat som ställer upp för partiet i det aktuella valet.
Om du kryssar så vet du att personen står på partiets lista. Skriver du ett namn för hand så behöver du ha själv ha koll på om personen kandiderar. Om du skriver en person som inte ställer upp som kandidat för partiet så räknas inte personrösten. Det blir då bara en röst på partiet.
För att en kandidat ska bli vald med personröster krävs följande antal röster:
Om ingen kandidat når upp till gränsen bestäms ordningen istället av hur partiet har placerat namnet på valsedeln.
Partier kan själva skicka ut sina namnvalsedlar till ambassader och konsulat. Det gäller även partier som har anmält att de vill delta i valet och vill skicka egna parti- eller namnvalsedlar för utläggning.
Partierna ansvarar själva för utskicken. Kontakta respektive utlandsmyndighet för adressuppgifter och praktisk information.
Svar på vanliga frågor om hur rösterna räknas, vem som räknar rösterna och hur valresultatet tas fram.
Det preliminära valresultatet i riksdagsvalet publiceras på val.se redan under valkvällen. Resultatet uppdateras sedan när valnämnderna räknar röster som inte hunnit fram på valdagen.
Det slutliga resultatet brukar vara klart helgen efter valdagen, när länsstyrelserna är färdiga med den slutliga rösträkningen.
Det preliminära resultatet består av rösträkningen i vallokalerna på valdagen och den uppsamlingsräkning som kommunens valnämnd gör på onsdagen efter valet. Då räknas bland annat sena förtidsröster.
Det slutliga resultatet räknas fram av länsstyrelserna. De kontrollräknar alla röster, personröster och bedömer röster som giltiga eller ogiltiga. Det slutliga resultatet är det som gäller, efter att Valmyndigheten beslutat om det.
På val.se kan du se resultatet för hela landet, varje region och varje kommun. I våra valpresentationer för det aktuella valet så väljer du valtyp – riksdag, region eller kommun – och sedan den region eller kommun du vill titta på.
Mandaten fördelas enligt den svenska valmetoden – jämkade uddavalsmetoden. Det innebär att platserna i riksdag, region- och kommunfullmäktige fördelas proportionellt efter antalet röster varje parti har fått.
Efter valkvällen fortsätter rösträkningen. Sena förtidsröster och utlandsröster räknas, och alla röster kontrolleras.
Det kan göra att partiernas röstandelar och mandatfördelning ändras något innan det slutliga resultatet är klart.
På val.se finns valresultaten i tabellform för alla val. Du kan ladda ner resultaten i Excel-format eller som öppna data.
Det finns även uppgifter om antal röster per parti, valdistrikt och personröster.
Ja. På val.se finns resultat från tidigare val. Du kan jämföra hur partiernas stöd har förändrats mellan valår, både på nationell och lokal nivå .
Valresultaten uppdateras automatiskt i takt med att rösträkningen pågår. Först visas preliminära siffror på valkvällen, därefter resultat från valnämndernas uppsamlingsräkning, och slutligen länsstyrelsernas kontrollräkning.
När ett valkuvert läggs ner i valurnan görs en markering i röstlängden vid väljarens namn. Du kan kontrollera att du är avprickad i röstlängden genom att kontakta din kommun för att få se röstlängden från valet.
När länsstyrelsen räknat klart alla röster, och när beslutet om valresultatet inte längre kan överklagas, så sparas alla valsedlar i länsstyrelsens arkiv under hela mandatperioden.
Valsedlarna förstörs efter att resultatet i nästa val börjat gälla.
På val.se har vi resultat från val tillbaka till 2002.
Statistik och data från tidigare val finns hos Statistiska Centralbyrån, SCB. På deras webbplats hittar du bland annat statistik över nominerade, valda och ej valda kandidater, röstberättigade, röster efter parti, personrösternas fördelning och mandatfördelning.
Det preliminära valresultatet publiceras på val.se på valkvällen. Inga resultat får visas förrän alla vallokaler i hela EU har stängt. Det brukar vara vid klockan 23.
Det slutliga resultatet fastställs cirka en vecka efter valdagen, efter att länsstyrelsen räknat klart alla röster.
På val.se kan du se hur rösterna fördelats mellan partierna i hela landet. Du kan också ladda ner tabeller med statistik och rådata från rösträkningen.
Sverige har 21 platser i Europaparlamentet. Antalet ledamöter som varje parti får beror på hur många röster partiet fått i valet.
Ja, på val.se finns valresultat från tidigare EU-val, med statistik över röster, mandat och personröster för varje valår.
Mandaten fördelas proportionellt – ju fler röster ett parti får, desto fler mandat får det.
Metoden som används kallas jämkade uddatalsmetoden.
På valkvällen räknar röstmottagarna i vallokalerna rösterna preliminärt. Kommunernas valnämnder gör sedan en preliminär uppsamlingsräkning på onsdagen efter valdagen. Länsstyrelserna gör den slutliga rösträkningen, och Valmyndigheten fastställer och publicerar det slutliga resultatet.
Ett parti behöver få minst fyra procent av rösterna i hela landet för att få plats i riksdagen.
Den preliminära räkningen görs av röstmottagarna direkt när vallokalerna stängt på valdagen. De räknar alla rösterna i vallokalen, men särredovisar bara rösterna på de partier som förväntas ta mandat. Räkningen ger en första bild av valresultatet, men resultatet kan ändras när den slutliga räkningen genomförs.
Uppsamlingsräkningen börjar på onsdagen efter valdagen och kallas därför ibland för onsdagsräkningen. Då räknar kommunens valnämnd förtidsröster och utlandsröster som inte nått vallokalerna på valdagen. Resutatet från uppsamlingsräkningen går in i den preliminära sammanräkningen.
Länsstyrelsen räknar om alla röster, bedömer om tveksamma röster ska godkännas, räknar personröster och räknar röster på partier med få röster som inte räknats preliminärt. Den slutliga räkningen blir det resultat som gäller.
Länsstyrelsen granskar varje valsedel och bedömer om den följer vallagens regler. Exempel på sådant som kontrolleras är om valsedeln är korrekt utformad, om den avslöjar väljaren, eller om partinamn och kandidatnamn är skrivna på ett sätt som kan godkännas.
En röst kan ogiltigförklaras om den till exempel avslöjar vem väljaren är, om valsedeln inte följer reglerna för hur den ska se ut, om partinamnet inte går att identifiera eller om valsedeln är tom eller innehåller namn på flera partier.
Efter att valresultatet fastställts kan det överklagas. Valprövningsnämnden beslutar om eventuella omräkningar eller omval om det finns skäl.
Ja, men det är bara röster för partier som bedöms kunna få mandat som särredovisas i den preliminära rösträkningen. Personröster räknas inte.
Då räknar valnämnden förtidsröster och utlandsröster som inte nått vallokalerna på valdagen. Dessa röster läggs ihop i så kallade uppsamlingsdistrikt för att skydda valhemligheten.
Valsedlarna läggs i säkerhetspåsar och lämnas över till länsstyrelsen för den slutliga rösträkningen.
Den görs på valkvällen, samt på onsdagen och ibland torsdagen efter valdagen.
Länsstyrelserna räknar alla röster på nytt efter valdagen. De granskar rösterna noggrant och räknar även personrösterna. Resultaten publiceras löpande på val.se.
Räkningen startar måndagen efter valdagen och pågår tills alla röster är granskade.
Valmyndigheten fastställer resultaten för riksdagen och Europaparlamentet. Länsstyrelsen fastställer resultaten för kommuner och regioner.
Det brukar ta upp till två veckor innan alla resultat är klara och publicerade på val.se.
Alla valsedlar sparas hos länsstyrelsen under den kommande mandatperioden.
Resultatet, med alla beslut och protokoll, publiceras på val.se när det är klart.
Det betyder att antalet mandat ett parti får speglar ungefär hur många röster partiet fått.
Partispärren är den minsta andel röster ett parti måste få för att kunna få mandat. Om partiet inte klarar spärren får det inga mandat.
Mandaten delas ut ett i taget till partier med högst jämförelsetal, enligt den jämkade uddatalsmetoden, för att göra fördelningen så rättvis som möjligt.
Fasta mandat delas ut valkretsvis, medan utjämningsmandat används för att rätta till obalans så att resultatet blir proportionellt sett över hela valområdet.
Valmyndigheten räknar och fastställer mandatfördelningen efter valdagen och publicerar resultatet på val.se.
Länsstyrelsen bedömer om varje röst är giltig eller ogiltig. Felaktiga personröster räknas endast som en röst på partiet.
Om en väljare skriver en kandidats namn på en partivalsedel, eller på en blank valsedel tillsammans med partiets namn, för ett parti med anmälda kandidater (låst lista) räknas rösten som en personröst på partiets namnvalsedel där kandidaten finns med.
Om kandidaten finns på flera valsedlar avgör lottning vilken röst som gäller.
På en öppen lista kan väljaren skriva till ett kandidatnamn på namnvalsedeln. Personen måste ha lämnat samtycke för att personrösten ska räknas.
Länsstyrelsen räknar inte personrösten om:
Om kandidaten inte är valbar eller inte samtyckt räknas rösten bara som en röst på partiet.
Nej, om ett namn strukits på en valsedel räknas det ändå. Strykningar påverkar inte ordningen mellan kandidaterna.
Personval betyder att du kan rösta på en särskild kandidat som du vill ska få mandat.
Du kan kryssa en kandidat på valsedeln eller skriva kandidatens namn på partivalsedeln eller på en blank valsedel. Har partiet en öppen lista kan ett kandidatnamn även skrivas till på partiets namnvalsedel.
Kandidaten måste nå över personröstspärren.
Ersättare utses för partiets ledamöter enligt särskilda regler för respektive valtyp (riksdag, region, kommun, EU).
Ledamoten eller ersättaren utses genom lottning.
Svar på vanliga frågor om att jobba som röstmottagare och rösträknare under val.
Du anmäler ditt intresse till din kommun, som ansvarar för att rekrytera och utbilda röstmottagare inför val.
På kommunens webbplats finns information om hur du ansöker och vilka krav som gäller.
Länsstyrelserna ansvarar för att rekrytera rösträknare inför valet. Kontakta din länsstyrelse för att anmäla intresse.
En röstmottagare tar emot röster i vallokaler och förtidsröstningslokaler, ser till att valet går rätt till och hjälper väljare vid behov. Röstmottagare i vallokal räknar också rösterna på valkvällen.
Arbetet sker enligt tydliga rutiner och regler som Valmyndigheten och kommunen ansvarar för.
Du behöver ha fyllt 18 år och vara noggrann, ansvarstagande och kunna bemöta väljare på ett bra sätt. Alla som ska bli röstmottagare måste gå en obligatorisk utbildning.
Kommunen kan också ha egna krav.
Ja, röstmottagare får ett arvode som bestäms av kommunen. Arvodet kan vara olika beroende på uppdrag och arbetstid.
Kontakta din kommun om du har frågor om ersättningen.
Kommunen ansvarar för utbildningen. Alla röstmottagare får en genomgång av hur röstningen går till, hur röster hanteras och vad som gäller i vallokalen.
En rösträknare arbetar hos en länsstyrelse och hjälper till med den slutliga rösträkningen efter valet. Du räknar valsedlar, granskar röster och ser till att resultatet blir korrekt.
Arbetet med slutlig rösträkning påbörjas på måndagen efter valdagen och pågår under flera dagar. Riksdagsvalet brukar ta cirka en vecka att räkna. Region- och kommunvalen ytterligare ett antal dagar.
Ja, du får ett arvode som bestäms av länsstyrelsen.
Vänd dig till din länsstyrelse om du har frågor om ersättningen.
Ingen särskild formell utbildning krävs, men länsstyrelsen går igenom rutiner och arbetssätt innan du börjar. Noggrannhet och ansvar är viktiga egenskaper.
Kontakta din länsstyrelse för att anmäla intresse.
Svar på vanliga frågor om valhemligheten och säkerhet kring val.
Din röst hålls hemlig genom hur valsedlarna hanteras i vallokalen, hur rösterna räknas och att valkuverten inte går att koppla till några personuppgifter när de öppnas. Ingen kan koppla din röst till dig.
Det svenska valsystemet har flera lager av skydd: manuella räkningar, offentlig kontroll och säker it-infrastruktur.
Alla röster räknas två gånger – decentraliserat av alla kommuner och länsstyrelser. Valsedlarna är på papper och sparas tills nästa val för att kunna räknas om ifall det skulle behövas.
Allt sammantaget gör att det är mycket svårt att manipulera.
All rösträkning är offentlig. Du kan själv vara på plats för att se hur rösterna räknas, både på valkvällen och vid den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen.
Valobservatörer följer valprocessen för att granska att reglerna följs. Både internationella och nationella valobservatörer kan delta.
Valmyndigheten och andra myndigheter i det nationella valnätverket arbetar med övervakning, riskanalyser, it-säkerhet och skydd mot desinformation.
Fel upptäcks genom dubbelräkning och granskning av alla röster, offentlig insyn, protokollföring, möjlighet att rapportera incidenter och att överklaga valresultatet. Varje steg är utformat för att upptäcka och rätta eventuella misstag.
Svar på vanliga frågor om oss och om vårt uppdrag.
Valmyndigheten ansvarar för att val och folkomröstningar i Sverige genomförs säkert, korrekt och tillgängligt.
Vi samordnar hela valorganisationen och tar fram det valmaterial som används i hela landet.
Ja, Valmyndigheten är en statlig myndighet.
Vi samarbetar med länsstyrelser, kommuner och andra myndigheter inför och under val.
Det är Valmyndigheten som har det övergripande ansvaret för att de allmänna valen fungerar i hela landet.
Kommunerna ansvarar för röstmottagningen, och länsstyrelsen ansvarar för den slutliga rösträkningen.
Valmyndigheten samarbetar med länsstyrelserna, Skatteverket, och kommunerna. Tillsammans ser vi till att valen genomförs på ett säkert och rättsäkert sätt.
När det gäller beredskap och säkerhet i valen har vi också nära samarbete med Polisen, Säkerhetspolisen, Myndigheten för psykologiskt försvar och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Vi samarbetar också med Myndigheten för digital förvaltning (Digg) för att göra digitala utskick, bland annat digitala röstkort i val 2026.
Du kan kontakta Valmyndigheten via vårt mejlformulär eller telefon.
På val.se finns också svar på vanliga frågor om att rösta och om valresultat.
