Publicerad: 20 november 2025
Efter ett val presenterar kommunerna först ett preliminärt resultat som ger en tidig bild av hur det har gått i valet. Länsstyrelsen gör sedan den slutliga rösträkningen innan det slutliga resultatet bestäms och mandaten fördelas.
Kommunerna gör den första preliminära rösträkningen på valkvällen. Länsstyrelsen gör sedan den slutliga rösträkningen då de kontrollerar och räknar alla röster på nytt.
Den preliminära rösträkningen visar en första bild av hur valet har gått. Kommunerna räknar rösterna direkt när vallokalerna har stängt på valdagen och fortsätter på onsdagen efter valdagen för att räkna sena förtidsröster.
Vid den preliminära rösträkningen räknar kommunerna rösterna för de partier som förväntas kunna få mandat. Röstmottagarna bedömer oklara röster som ogiltiga för att snabbt kunna presentera ett valresultat. Dessa röster granskar sedan länsstyrelsen på nytt vid den slutliga rösträkningen och då kan de bedöma dem som giltiga.
När de flesta kommuner är klara med räkningen tar Valmyndigheten fram en första preliminär mandatfördelning mellan partierna.
Länsstyrelsen startar den slutliga rösträkningen på måndagen efter valdagen. Då kontrolleras och räknas alla röster på nytt, inklusive personröster. Detta sker parallellt med kommunernas fortsatta preliminära rösträkning.
Länsstyrelsen är klar med rösträkningen för riksdagsvalet och EU-valet cirka en vecka efter valdagen. Valmyndigheten fastställer sedan den slutliga mandatfördelningen mellan partierna och utser ledamöter och ersättare.
Länsstyrelsen fortsätter sedan att räkna röster för region- och kommunfullmäktige. För dessa val är det också länsstyrelsen som fastställer den slutliga mandatfördelningen mellan partierna och utser ledamöter och ersättare. Det tar cirka två veckor efter valdagen innan länsstyrelsen kan fastställa det slutliga resultatet.
Efter ett val bestäms hur många platser, mandat, varje parti får. Mandaten ska spegla hur väljarna röstat, med hjälp av partispärrar, fasta mandat och utjämningsmandat.
Både rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är offentliga. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.
Kommunerna gör den första preliminära rösträkningen på valkvällen.
Länsstyrelsen kontrollerar och räknar alla röster på nytt i den slutliga rösträkningen.
Efter valet kontrollerar länsstyrelsen alla personröster och avgör om de är giltiga.
Här hittar du svar på vanliga frågor om hur rösträkning och mandatfördelning går till.
Den preliminära räkningen görs av röstmottagarna direkt när vallokalerna stängt på valdagen. De räknar alla rösterna i vallokalen, men särredovisar bara rösterna på de partier som förväntas ta mandat. Räkningen ger en första bild av valresultatet, men resultatet kan ändras när den slutliga räkningen genomförs.
Uppsamlingsräkningen börjar på onsdagen efter valdagen och kallas därför ibland för onsdagsräkningen. Då räknar kommunens valnämnd förtidsröster och utlandsröster som inte nått vallokalerna på valdagen. Resutatet från uppsamlingsräkningen går in i den preliminära sammanräkningen.
Länsstyrelsen räknar om alla röster, bedömer om tveksamma röster ska godkännas, räknar personröster och räknar röster på partier med få röster som inte räknats preliminärt. Den slutliga räkningen blir det resultat som gäller.
Länsstyrelsen granskar varje valsedel och bedömer om den följer vallagens regler. Exempel på sådant som kontrolleras är om valsedeln är korrekt utformad, om den avslöjar väljaren, eller om partinamn och kandidatnamn är skrivna på ett sätt som kan godkännas.
En röst kan ogiltigförklaras om den till exempel avslöjar vem väljaren är, om valsedeln inte följer reglerna för hur den ska se ut, om partinamnet inte går att identifiera eller om valsedeln är tom eller innehåller namn på flera partier.
Efter att valresultatet fastställts kan det överklagas. Valprövningsnämnden beslutar om eventuella omräkningar eller omval om det finns skäl.
Mandaten fördelas enligt den svenska valmetoden – jämkade uddavalsmetoden. Det innebär att platserna i riksdag, region- och kommunfullmäktige fördelas proportionellt efter antalet röster varje parti har fått.
