Publicerad: 25 november 2025
Här får du veta mer om kommunala och nationella folkomröstningar och hur de går till.
I Sverige finns två sorters folkomröstningar som gäller hela landet, så kallade nationella folkomröstningar:
Vid folkomröstningar som omfattar hela landet gäller i princip samma regler som vid riksdagsval för till exempel rösträtt, valdistrikt och röstning.
Riksdagen fattar ett särskilt beslut om en lag som innehåller regler som bara gäller för den aktuella folkomröstningen. Det kan till exempel vara att utvidga rösträtten till att också gälla personer med kommunal rösträtt, vilka svarsalternativ som ska finnas och hur folkomröstningen ska finansieras.
Information om folkomröstningar på riksdagens webbplats
Lista över genomförda nationella folkomröstningar xlsx, 56 kB.
Riksdagen beslutar om en nationell folkomröstning ska hållas och när den ska genomföras. Riksdagen beslutar också om vilka svarsalternativ som ska finnas och vilka som ska ha rätt att rösta.
Sverige har haft sex nationella folkomröstningar. Alla har varit rådgivande.
Folkomröstningar kan hållas i en kommun eller region, en så kallad kommunal folkomröstning. Sådana folkomröstningar är alltid rådgivande och det är kommunen eller regionen som beslutar om en folkomröstning ska hållas i kommunen eller länet.
Kommun | Omröstningsdag | Röstningsperiod |
|---|---|---|
Hässleholm | 14 december 2025 | 10–14 december 2025 |
Piteå | 22 februari 2026 | 16–22 februari 2026 |
Storuman | 13 september 2026 | 26 augusti–13 september 2026 |
Tierp | 13 september 2026 | 26 augusti–13 september 2026 |
Hedemora | 13 september 2026 | 26 augusti–13 september 2026 |
Lista över genomförda kommunala folkomröstningar xlsx, 62 kB.
Här hittar du svar på vanliga frågor om folkomröstningar och hur de genomförs.
I en folkomröstning tar väljarna ställning i en fråga. De är oftast rådgivande, men riksdagen beslutar om hur resultatet används.
Det finns också kommunala folkomröstningar. Det fungerar ungefär på samma sätt men på lokal nivå. De är betydligt vanligare än de nationella.
Det finns två huvudsakliga typer:
Nationella folkomröstningar – beslutas av riksdagen och gäller hela landet.
Kommunala folkomröstningar – gäller en kommun eller region och beslutas av kommun- eller regionfullmäktige.
Den senaste nationella folkomröstningen hölls 2003, om Sverige skulle införa euron som valuta. Resultatet blev ett nej.
Folkomröstningar genomförs med fördel samtidigt som ett ordinarie val. Men de kan också genomföras mellan val. Det går till på nästan samma sätt:
I en kommunal folkomröstning är det kommunen som ansvarar för genomförandet och redovisningen av resultatet.
Det kan vara frågor som rör kommunens verksamhet, till exempel skolor, äldreomsorg, byggande och fastighetsinvesteringar eller lokala miljöfrågor.
Frågan måste ligga inom kommunens ansvarsområde för att folkomröstningen ska vara giltig.
Minst 10 procent av de röstberättigade i kommunen måste skriva under ett folkinitiativ. Kommunfullmäktige ska då ta upp frågan. En folkomröstning ska hållas om inte minst två tredjedelar av ledamöterna röstar nej till förslaget.
