Till startsidan

Fördelning av mandat

Här får du veta hur mandaten, det vill säga platserna, i de politiska församlingarna fördelas.

Här följer en inledning om hur det fungerar vid fördelning av mandat. Längre ner finns fördjupad information och du kan även se filmer.

Valsystemet baseras på partier

Väljare röstar på ett parti och kan samtidigt ge en av partiets kandidater på valsedeln en personröst.

Proportionalitet

Det svenska valsystemet ska så rättvist som möjligt spegla folkets politiska vilja. Därför fördelas mandaten, platserna, i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige i förhållande till antalet röster som partierna fått i valet. Om partiet får till exempel 20 procent av rösterna, ska partiet också få ca 20 procent av mandaten. Ett sådant valsystem kallas proportionellt.

Först räknas antalet mandat per parti

Först räknas det fram hur många mandat varje parti ska ha. Sedan räknas det fram vilka av partiets kandidater som ska få mandaten.

Spärrar

Endast de partier som uppnått en viss storlek får vara med i fördelningen av mandat. Det är olika spärrar för de olika valen.

Allt rösträkning är offentlig

All röstmottagning, rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är exempel på så kallade offentliga förrättningar. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.

Film om fördelning av mandat till riksdagen

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.


Film om fördelning av mandat till Europaparlamentet

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.

Spärrar mot små partier

För att ett parti ska få delta i mandatfördelningen måste partiet ha fått minst en viss andel av de giltiga rösterna i valområdet, en så kallad småpartispärr.

Så här ser spärrarna ut för de olika valen

  • För att få vara med i fördelningen av mandat till riksdagen måste ett parti ha fått minst 4 procent av rösterna i hela landet eller 12 procent av de godkända rösterna i en av valkretsarna. 12 procentsregeln finns till för att ett parti som har fått många röster i en riksdagsvalkrets också ska kunna delta i mandatfördelningen.
  • I fördelningen av mandat till landstingsfullmäktige måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget.
  • I fördelningen av mandat till kommunfullmäktige måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna för kommuner som är valkretsindelade och 2 procent för kommuner som inte är valkretsindelade.
  • I val till Europaparlamentet är hela Sverige en enda valkrets. För valet till Europaparlamentet gäller samma spärr som vid riksdagsvalet, det vill säga 4 procent.

Fördelning av mandat med jämkade uddatalsmetoden

Den beräkningsmetod som används när de fasta valkretsmandaten ska fördelas mellan partierna kallas den jämkade uddatalsmetoden. Att metoden kallas för jämkande uddatalsmetoden är för att det första delningstalet är 1,2 och inte bara 1.

Vid många val består valområdet av flera valkretsar. Vid val till kommun- och landstingsfullmäktige kan valområdet ha bara en valkrets. Då blir det lite enklare att räkna ut vilket parti som får mandaten.

Så här bestäms vilka partier som ska få mandat

Val till riksdagen och kommun- och landstingsfullmäktige som har flera valkretsar

Mandaten som ska fördelas består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat. Vid val till riksdagen är det totalt 349 mandat, varav 310 fasta valkretsmandat och 39 utjämningsmandat.

Vid val till kommun- och landstingsfullmäktige är en tiondel utjämningsmandat.

  1. Endast de partier som klarat småpartispärren får delta.
  2. Först fördelas de fasta valkretsmandaten valkretsvis.
  3. Ett jämförelsetal räknas fram för vart och ett av de partier som får delta i mandatfördelningen. Partiets första jämförelsetal får man genom att dela partiets antal röster, röstetalet, med 1,2. Det parti som då har det högsta jämförelsetalet får det första mandatet.
  4. Därefter delas det partiets röstetal med 3 och nästa gång partiet får ett mandat delas röstetalet med 5, gångerna därpå med 7, 9 och så vidare med att dela röstetalet med udda tal. Det parti som efter varje omgång har det högsta jämförelsetalet får det mandatet. Processen fortsätter tills alla fasta mandat för varje valkrets är fördelade.
  5. När de fasta valkretsmandaten fördelats mellan partierna inom varje valkrets summeras partiernas fasta mandat i alla valkretsar. Vid val till riksdagen är det totalt 310 fasta valkretsmandat.
  6. Därefter görs en mandatfördelning med partiernas totala röstetal i hela valområdet som underlag. Denna gång fördelas alla mandat, både valkretsmandat och utjämningsmandat, och hela valområdet räknas som en valkrets.
  7. Resultaten mellan de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått fler fasta valkretsmandat än som svarar mot en proportionell fördelning av samtliga mandat ska överskjutande mandat återföras. Återföringen genomförs i den valkrets där partiet tog sitt mandat med lägst jämförelsetal.
  8. Mandat som återförts fördelas sedan mellan övriga partier inom valkretsen som ännu inte fått mandat som motsvarar en proportionell fördelning, och tilldelas det parti som står på tur att ta mandat.
  9. Det sista steget vid fördelningen av mandat mellan partier är fördelning av utjämningsmandat. Varje parti ska tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet ska få en proportionell representation.

Val till Europaparlamentet och val till kommun- och landstingsfullmäktige som har en valkrets

  1. Endast de partier som klarat småpartispärren får delta.
  2. Ett jämförelsetal räknas fram för vart och ett av de partier som får delta i mandatfördelningen. Partiets första jämförelsetal får man genom att dela partiets antal röster, röstetalet, med 1,2. Det parti som då har det högsta jämförelsetalet får det första mandatet.
  3. Därefter delas det partiets röstetal med 3 och nästa gång partiet får ett mandat delas röstetalet med 5, gångerna därpå med 7, 9 och så vidare med att dela röstetalet med udda tal. Det parti som efter varje omgång har det högsta jämförelsetalet får det mandatet. Processen fortsätter tills alla fasta mandat är fördelade.

Ledamöter utses

När mandaten fördelats mellan partierna bestäms vilka kandidater som får plats som ledamöter. Det är bara de kandidater som har rösträtt och som samtyckt till att kandidera för ett parti och i ett val som kan bli valda.

Personrösterna avgör i första hand

Det är personrösterna som i första hand avgör vilka som ska få mandaten. Därför räknas antalet personröster för varje kandidat. Personrösterna räknas per valkrets.

Antalet personröster som en viss kandidat har fått för ett parti i en valkrets kallas för det personliga röstetalet. Om kandidaten finns på flera listor i samma valkrets räknas personrösterna ihop från alla listor. Det finns vissa spärrar för att kunna bli invald på personröster.

Så här ser spärrarna ut för de olika valen

  • För att kunna bli invald på personröster i riksdagen måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen.
  • För att kunna bli invald på personröster i landstingsfullmäktige måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. Dessutom måste kandidaten ha fått minst 100 personröster.
  • För att kunna bli invald på personröster i kommunfullmäktige måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. Dessutom måste kandidaten ha fått minst 50 personröster.
  • För att kunna bli invald på personröster i Europaparlamentet måste en kandidat ha fått så många som personröster som motsvarar 5 procent av partiets alla giltiga röster.

Kan inte alla kandidater utses med personröster utses de utifrån jämförelsetal. Med hjälp av heltalsmetoden räknar man ut kandidaternas jämförelsetal (liströster).

En ledamot kan bara sitta på en stol

Det går bara att vara invald på ett mandat i ett val. Om det visar sig att en kandidat blivit invald i två eller flera valkretsar, avvecklas kandidaten som ledamot från alla mandat utom ett. Kandidaten ska ha kvar det mandat där hen har starkast stöd. Även då gäller i första hand personrösterna, det vill säga där kandidaten har högst andel personröster. I andra hand gäller jämförelsetal (liströster).

Lika många röster

Blir det jämnt mellan partier, valkretsar eller kandidater vid fördelning av till exempel mandat, i vilken valkrets ett mandat ska hamna eller vilken kandidat som ska bli ledamot eller ersättare drar man lott.

Utse ersättare

För de ledamöter som utsetts ska också utses ersättare, som kan träda in i ledamotens ställe när hen inte kan närvara vid ett sammanträde. För varje ledamot görs en räkning för att utse ersättare.

Vid val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet ska lika många ersättare utses som partiet har fått mandat, dock alltid minst tre.

Vid val till kommunfullmäktige gäller att det ska utses minst två ersättare för partiet i kommunen. Det finns dessutom en så kallad ersättarkvot. De flesta kommuner har hälften så många ersättare som ordinarie ledamöter som ersättarkvot. Det innebär att om ett parti får fyra mandat i fullmäktige ska partiet ha två ersättare och partiet får åtta mandat i fullmäktige ska det ha fyra ersättare.