Val 2022

Du kan rösta mellan 24 augusti och 11 september.

Är du redo

att rösta?

Enkelt.

Tryggt.

Säkert.

Publicerad: 6 maj 2024

Valmyndighetens annonser

Från den 18 augusti till och med 11 september annonserade vi i hela landet för att informera om när, var och hur du kunde rösta i valet 2022. Här ser du exempel på hur kampanjen såg ut i olika medier.

TV och bio

Följande annonser visades till exempel på TV4, TV4 Play, TV3, Kanal 5, och andra streamingtjänster samt på bio.

Banner

Två exempel på bannerannonser som visades på olika sajter. Bland annat de som ingår i mediehusen Bonnier och Schibsted.

Bannerannons visar två kvinnor i bil på väg till vallokalen.
Bannerannons som visar kvinna med hund i busskur. På väg att rösta.

Annonser i sociala medier

Kampanjen gick också i flera sociala medier – på Facebook, Instagram, Snapchat och Youtube. De flesta annonser hade rörligt innehåll i såväl flöden som händelser/stories och videoannonser i anslutning till klipp på Youtube.

Annonserna på Snapchat hade ett annorlunda innehåll än övriga. I dessa mötte en reporter folk på stan och ställde frågor om det kommande valet.

Facebook och Instagram

Exempel på annonser i flödena på Facebook och Instagram:

Annons på Facebook visar kvinna som avslutar svetsningsarbete och plockar upp väska med röstkort.
Annons på Instagram som visar man som lämnar växthus och plockar med sig sitt röstkort.

Snapchat

Annons på Snapchat där en reporter ställde frågor om valet till folk på stan:

Annons på Snapchat visar film med man på stan som frågar ut väljare.

Youtube

Ett exempel på en annons som visades på Youtube:

Radio och poddar

I olika radiokanaler och poddar hade vi ljudannonser. Annonserna var korta jinglar. Här är ett transkriberat exempel:

Ringsignal hörs

Röst 1: Välkommen till Valmyndigheten.

Röst 2: Hej. Jag har en fråga om valet. När kan man rösta egentligen?

Röst 1: Du kan rösta redan från den 24 augusti till och med den 11 september.

Röst 2: Jaha, vad bra. Tack så mycket.

Röst 3: Enkelt. Tryggt. Säkert. All information finns på val.se

Tryckt media

Tryckta annonser fanns i en rad olika tidningar. I både dagspress och veckopress. Här ser du ett par exempel på dessa:

Tryckt annons från Valmyndigheten, visar pappa på väg till vallokalen med barn i barnvagn.
Tryckt annons med äldre man som spelar sudoku, har röstkortet på kylskåpet.

Storbildstavlor utomhus

Utomhus visades annonser på utvalda digitala storbildstavlor. Exempelvis i anslutning till köpcentrum. Innehållet var rörligt. Här ser du två exempel på dessa:

Utskick till digital brevlåda

Du som har en digital brevlåda fick ett utskick från Valmyndigheten. Det innehöll information om vilka val du hade rätt att rösta i och vilken vallokal du skulle gå till om du ville rösta på valdagen.

Utskick till digital brevlåda från Valmyndigheten.

Utskicket till digital brevlåda såg ut så här. Texterna som är inom klamrar i exemplet innehöll dina personliga uppgifter.

Betalt redaktionellt innehåll

Vi hade också annonser i form av redaktionella artiklar, så kallad native-annonsering. Dessa liknar vanliga nyhetsartiklar på de sajter där de publiceras, men är tydligt märkta som annonser för att inte blandas ihop med övrigt innehåll.

Det är fyra olika artiklar som publicerades på en rad olika sajter, sponsrade för att uppmärksamma hur rösträkningen går till, hur man förtidsröstar, vad röstmottagare gör samt hur den nya lagändringen stärker valhemligheten.

Du kan läsa artiklarna nedan.

Så här räknas din röst efter valdagen

Valkuvert i en stor hög.

När vallokalerna stänger den 11 september inleds nästa steg i valarbetet: Att räkna rösterna och presentera ett resultat.
För den som är nyfiken på hur det går till är det fritt fram att bevittna processen.
– Rösträkningen är en offentlig förrättning och en väldigt viktig del i vårt demokratiska system, säger Elin Gradeen, handläggare på Valmyndigheten.

Klockan 20 den 11 september röstar de sista väljarna och mottagningen avslutas. Då räknas rösterna en första gång i vallokalerna. Rösträkningen kan ta lite olika lång tid beroende på valdistriktets storlek och valdeltagandet.

– Resultatet förändras under kvällen i takt med att fler valdistrikt rapporterar in sina resultat, säger Elin Gradeen.

Några timmar senare på valkvällen kan ett preliminärt resultat i riksdagsvalet presenteras.
– Det som presenteras är för de partier som förväntas ta mandat i riksdagsvalet eller i region- eller kommunfullmäktige, säger Elin Gradeen.

”De som räknar rösterna jobbar alltid i par”
Förtidsröster som inte kommit fram till vallokalerna på valdagen räknas hos kommunerna på onsdagen.

Men redan på måndagen börjar länsstyrelsen den slutliga rösträkningen. Då samlas länsstyrelsernas rösträknare för att räkna fram det slutgiltiga resultatet för riksdags-, kommun- och regionvalet. Nu räknar man även alla personrösterna och redovisar resultatet för alla anmälda partier. Arbetet utförs av anställda som fått särskild utbildning.

Vid val i Sverige kan vem som helst ansöka om att arbeta som rösträknare. Det är en viktig aspekt av den svenska demokratins öppenhet.

– Rösträkningen är ett arbete som kräver att man är noggrann och fokuserad. Ingen har bråttom, utan det viktiga är att resultatet blir korrekt. De som räknar rösterna jobbar alltid i par och det ska vara möjligt för besökare att se att processen går rätt till.

”Systemet gör att resultaten i svenska val är säkra”
Att granska röster som ogiltigförklaras i den första rösträkningen hos kommunen är en av rösträknarnas uppgifter. Till exempel kan två likadana valsedlar ha lagts i ett kuvert, eller så har någon för hand skrivit ett namn på ett parti som kommunens rösträknare inte känner till. Efter granskningen kan sådana röster förklaras giltiga.

– Den som är intresserad kan också besöka rösträkningen för att se hur processen går till. Offentlig rösträkning är en viktig del i vårt demokratiska system.

Ungefär en vecka efter att vallokalerna stängt är det slutgiltiga resultatet för riksdagen redo att presenteras. Ytterligare någon vecka senare presenteras valresultatet för regioner och kommuner. De räknade valsedlarna förvaras hos länsstyrelsen till nästa val.

– Vårt robusta, transparenta och decentraliserade system med flera kontrollfunktioner gör att resultaten i de svenska valen är säkra och går att lita på, säger Elin Gradeen.

Så här förtidsröstar du i valen

Väljare räcker en förtidsröst till röstmottagaren.

Har du inte möjlighet att rösta på valdagen?
Genom att förtidsrösta kan du lä­­­­­gga din röst mellan den 24 augusti och den 11 september – var i Sverige du än befinner dig.
– Att förtidsrösta är väldigt flexibelt och ger väljarna större frihet att rösta var och när det passar en själv, säger Sofie Wadström, valhandläggare på Valmyndigheten.

Söndagen den 11 september går svenskarna återigen till vallokalerna för att lägga sina röster. Men redan från den 24 augusti finns det ett alternativ som blivit väldigt populärt de senaste valen: Förtidsröstning.

– Under det senaste riksdagsvalet stod förtidsröstningen för cirka 44 procent av alla röster.

Om du inte kan rösta på valdagen eller vill undvika köer och trängsel vid vallokalerna är det förtidsröstning som gäller, säger Sofie Wadström.

Det här behöver du för att förtidsrösta

Förtidsröstningen öppnar redan den 24 augusti – i drygt 2500 lokaler över hela landet. Det går alltså att rösta även om man är bortrest, jobbar eller studerar på annan ort, eller har andra förhinder på själva valdagen.

Här hittar du alla förtidsröstningslokaler! Länk till annan webbplats.

För den som vill förtidsrösta är det viktigt att ta med sig röstkortet och en id-handling. Alla förtidsröstningslokaler går att hitta på Valmyndighetens webbplats eller hos den kommun där man vill rösta. Om man inte har röstkortet med sig kan man beställa ett nytt.

Beställ ett nytt röstkort här!

– Något som många kanske inte känner till är att det går att förtidsrösta även på själva valdagen. Om det uppstår en situation som gör att man inte kan rösta i den vallokal som man tillhör, finns minst en förtidsröstningslokal i varje kommun som är öppen från klockan 8 till klockan 20 på valdagen, säger Sofie Wadström.

Alternativ för den som inte kan rösta på plats

Om sjukdom, hög ålder eller en funktionsnedsättning gör det omöjligt att ta sig till en vallokal går det även att budrösta. Då tar en familjemedlem eller till exempel en vårdare ens röst till lokalen. Det fungerar både för förtidsröstning och för röstning i vallokal på valdagen.

Vid valen 2018 introducerades även så kallade ambulerande röstmottagare, för den som inte har någon som kan vara bud. Genom att kontakta kommunen går det i många fall att få hjälp med att rösta.

- Det finns alltså alternativ för den som inte kan rösta i sin vallokal på valdagen och för den som inte kan ta sig till en lokal för förtidsröstning. Kom ihåg att du behöver ha ditt röstkort, säger Sofie Wadström.

Röstmottagarnas viktiga roll för demokratin: ”Högtidligt”

Röstmottagare gör id-kontroll av person som röstar.

På valdagen den 11 september arbetar de i demokratins namn.
Så här kan det dygnet se ut för en av alla röstmottagare i landet.
– Att få bidra till att demokratin upprätthålls känns väldigt högtidligt, säger Ida Lind, handläggare på Valmyndigheten.

Röstmottagarna har en central uppgift under valdagen och kvällen. Förutom att de tar emot och räknar rösterna efter att vallokalerna har stängt så ansvarar de också för att informera väljarna om hur det går till i vallokalen, se till så att alla valsedlarna finns på plats och att ordningen upprätthålls.

I årets val arbetar ca 50 000 röstmottagare, många för första gången, andra har varit med många gånger. Ida Lind, valhandläggare på Valmyndigheten, har själv arbetat som röstmottagare sedan EU-valet 2009. Rekryteringen av röstmottagarna sker via kommunerna som också utbildar röstmottagarna.

– Under utbildningen lär man sig allt från hur lokalerna ska ställas i ordning till hur man bevarar valhemligheten och hur det ska gå till ifall röstningen behöver avbrytas tillfälligt, berättar Ida Lind.

Ska informera om nyheten i årets riksdagsval

För de färdigutbildade röstmottagarna väntar sedan ett hektiskt dygn den 11 september.

– Som röstmottagare fyller man en väldigt viktig roll för att väljarna ska känna sig trygga och säkra när de röstar. Periodvis är det väldigt intensivt under valdagen och eftersom ingenting får gå fel när det gäller hanteringen av rösterna får man inte bli uppstressad.

Att väljaren ska vara ensam bakom en avskärmning när hen tar valsedlar ska också röstmottagaren informera om. Den nyheten infördes redan vid EU-valet 2019 och gäller nu för första gången i ett riksdagsval. Avskärmningarna finns för att stärka valhemligheten.

– Det kan vara en skön nyhet för många väljare, tidigare kände man kanske att man var tvungen att ta alla partiernas sedlar för att inte avslöja vem man röstar på.

”Får ett högre förtroende för valsystemet”

Ida Lind kan rekommendera alla att ställa upp som röstmottagare minst en gång i livet.

– Dagarna blir väldigt långa, från morgonen till midnatt när rösterna lämnas till valnämnden. Men att få vara med hela tiden och bevittna hur ett val går till är väldigt kul och lärorikt. Flera har sagt till mig att de får ett högre förtroende för valsystemet när de själva får se alla steg och säkerheten som finns i processen.

Idas bästa tips när du går och röstar:

  • Om du röstar på valdagen, dubbelkolla vallokalens adress på röstkortet innan du går. Om du röstat i samma distrikt i flera år är det lätt att tro att lokalen alltid är samma, men det kan ändras.
  • Glöm inte legitimation! Du måste inte ha röstkortet – vi hittar dig ändå via ditt personnummer. Men du måste kunna identifiera dig. Om du ändå har glömt legitimationen kan din identitet styrkas av en annan person i lokalen som du är känd för, det kan vara en av de som jobbar.
  • Kom tidigt om du vill slippa köer. De flesta kommer mitt på dagen, sedan brukar det bli en anstormning sista halvtimmen fram till vallokalen stänger.

Nyheten i riksdagsvalet – för att främja valhemligheten ytterligare

Man väljer valsedlar bakom avskärmning.

I höst används det stärkta skyddet för valhemligheten för första gången i ett riksdagsval. Så här kommer du att märka av nyheten i vallokalen.
– Att kunna ta sina valsedlar utan att någon annan ser dem är en väldigt viktigt del i valprocessen, säger Maria Nordström, handläggare på Valmyndigheten.

Den 11 september är det återigen dags för väljarna att gå till vallokalen. Processen när rösten ska göras i ordning är inte komplicerad, men kan ändå vara bra att känna till innan man kommer dit.

Innan avfärd är det viktigt att ta med sig legitimation och gärna ha röstkortet till hands. På så vis kan röstmottagarna lättare guida dig om du till exempel har frågor om din rösträtt eller om du gått till fel lokal. På valdagens morgon har röstmottagarna innan öppning jobbat med att organisera möbler, valsedlar och annan information för att det ska gå så smidigt som möjligt att rösta.

– Ingen väljare behöver oroa sig för att inte veta hur det går till. Röstmottagarna är utbildade och finns på plats för att se till så att allt går korrekt till och svara på frågor, säger Maria Nordström.

Nyhet som infördes under EU-valet

När det är dags att ta valsedlarna går du in bakom en avskärmning där valsedlarna är placerade, en nyhet som introducerades inför EU-valet 2019. Syftet med avskärmningen är att stärka valhemligheten, rätten för alla väljare att göra i ordning sin röst i hemlighet utan påverkan och insyn från någon annan.

– För många väljare kan det här vara en skön nyhet. De kanske till exempel haft för vana att ta alla partiers valsedlar, för att inte avslöja vem de röstar på. Nu behöver de bara ta valsedlarna som ska användas.

Hitta lokaler här!

Att vara ensam bakom avskärmningen är viktigt.

- Men om någon på grund av en funktionsnedsättning behöver hjälp finns röstmottagarna tillgängliga även här. Alla röstmottagare har tystnadsplikt, för att skydda valhemligheten vid sådana tillfällen.

”Viktigt att all information är lättillgänglig”

Från röstmottagarna får du även valkuvert som valsedlarna ska läggas ner i. Rösterna görs som vanligt i ordning bakom valskärmen. Sedan överlämnas dina röster till en röstmottagare som stoppar ner kuverten i en urna för varje val och prickar av ditt namn i röstlängden.

– Kunskapen om hur det går till i en vallokal varierar stort bland befolkningen. Många har röstat flera gånger tidigare, medan förstagångsväljare kan behöva mer information. Därför är det viktigt att all information är lättillgänglig som tydlig.

Hur lång tid det tar att rösta i en vallokal beror främst på hur många som bor i valdistriktet. Men för den som vill att det ska gå så snabbt och smidigt som möjligt har Maria ett tips:

– Att rösta direkt vallokalerna öppnar brukar ofta innebära kortare köer.

Hitta lokaler här!

Fakta / Så går det till att rösta
1. I vallokalen möts du av röstmottagare som kan svara på frågor om hur röstningen går till och förklara nyheten om att väljarna en i taget plockar valsedlar bakom en avskärmning. Beroende på hur många som vill rösta vid samma tidpunkt kan det bildas en kö.

2. Röstmottagaren säger till när det är din tur att gå till avskärmningen och plocka på dig de valsedlar du vill ta med till valskärmen. Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till regionfullmäktige och vita för valet till kommunfullmäktige.

3. Med valsedlarna i handen går du till vidare till en annan röstmottagare som ger dig ett valkuvert för varje val som du har rösträtt till*.

4. Nu är det dags att gå bakom valskärmen och göra i ordning rösten – precis som vid tidigare val.

5. När valsedlarna ligger i valkuverten går du till röstmottagningsbordet. När det är din tur lämnar du över rösterna och legitimerar dig till röstmottagarna som prickar av att du har röstat. Om du saknar legitimation så kan du ta med dig en annan person till vallokalen som får intyga din identitet. Den personen behöver då visa sin legitimation.

* Valkuvertet kan i en del kommuner även delas ut innan du som väljare hämtar valsedlar.

Läs mer om hur det går till att rösta här!

Fakta / Så går det till att rösta

1. I vallokalen möts du av röstmottagare som kan svara på frågor om hur röstningen går till och förklara nyheten om att väljarna en i taget plockar valsedlar bakom en avskärmning. Beroende på hur många som vill rösta vid samma tidpunkt kan det bildas en kö.

2. Röstmottagaren säger till när det är din tur att gå till avskärmningen och plocka på dig de valsedlar du vill ta med till valskärmen. Valsedlarna är gula för val till riksdagen, blå för val till regionfullmäktige och vita för valet till kommunfullmäktige.

3. Med valsedlarna i handen går du till vidare till en annan röstmottagare som ger dig ett valkuvert för varje val som du har rösträtt till*.

4. Nu är det dags att gå bakom valskärmen och göra i ordning rösten – precis som vid tidigare val.

5. När valsedlarna ligger i valkuverten går du till röstmottagningsbordet. När det är din tur lämnar du över rösterna och legitimerar dig till röstmottagarna som prickar av att du har röstat. Om du saknar legitimation så kan du ta med dig en annan person till vallokalen som får intyga din identitet. Den personen behöver då visa sin legitimation.

* Valkuvertet kan i en del kommuner även delas ut innan du som väljare hämtar valsedlar.

Läs mer om hur det går till att rösta här!