Allmänna val

Här får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika val det finns.

Det är av stor betydelse för demokratin hur ett valsystem är uppbyggt och fungerar. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre.

I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Grundlagen säger också att folkstyrelsen genomförs genom ett representativt statsskick. Det betyder att folket väljer någon som representerar dem när viktiga beslut ska fattas, till exempel i riksdagen eller i kommunfullmäktige.

Valsystemets grunder

Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.

• Allmän rösträtt. Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.
  
• Lika rösträtt. Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.
  
• Fria val. Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
  
• Hemliga val. Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen röstat.
  
• Direkta val. Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket.

Film om det svenska valsystemet

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.

Allmänna val

Det finns fyra allmänna val:

• till riksdagen
• till landstingsfullmäktige
• till kommunfullmäktige
• till Europaparlamentet

Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år.

Val till Europaparlamentet hålls i april, maj, juni eller juli vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar. Valet genomförs enligt respektive EU-lands nationella vallag och i Sverige säger vallagen att valdagen alltid är på en söndag.

Film om allmänna val i Sverige

Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.