Publicerad: 29 april 2022
Allmänna val
Här får du veta vad det svenska valsystemet består av och vilka olika val det finns.
I regeringsformen, som är en del av grundlagen, står det att all offentlig makt utgår från folket och att folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt.
Grundlagen säger också att folkstyrelsen genomförs genom ett representativt statsskick. Det betyder att folket väljer någon som representerar dem när viktiga beslut ska fattas, till exempel i riksdagen eller i kommunfullmäktige.
Valsystemets grunder
Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen ska vara fria, hemliga och direkta.
- Allmän rösträtt. Rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, det vill säga ålder, medborgarskap och bostadsort.
- Lika rösträtt. Alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, det vill säga en röst per person.
- Fria val. Ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
- Hemliga val. Väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur hen röstat.
- Direkta val. Väljarna utser direkt de som sitter i till exempel riksdagen eller kommunfullmäktige – de är direktvalda av folket.
Film om det svenska valsystemet
Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.
Allmänna val
Det finns fyra allmänna val:
- till riksdagen
- till regionfullmäktige
- till kommunfullmäktige
- till Europaparlamentet
Ordinarie val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år.
Val till Europaparlamentet hålls i april, maj, juni eller juli vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar. Valet genomförs enligt respektive EU-lands nationella vallag och i Sverige säger vallagen att valdagen alltid är på en söndag.
Film om allmänna val i Sverige
Filmen har svenskt tal. Du kan välja svensk textning när filmen spelas upp.