Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Mandatfördelning

När länsstyrelsen räknat klart alla röster kan mandaten (platserna) fördelas. Först räknas det fram hur många mandat varje parti ska ha. Sedan räknar man fram vilka av partiets kandidater som ska få mandaten.

Nyheter från 2018 års val

Nya regler om rösträkning och mandatfördelning gäller från och med 2018 års val. I korthet handlar de nya reglerna om det här:

  • Reglerna för mandatfördelning ändras i syfte att få ett mer riksproportionellt valresultat. Första divisorn sänks från 1,4 till 1,2 och återföring av mandat införs.
  • Utjämningsmandat införs i val till kommunfullmäktige.
  • Småpartispärr införs vid val till kommunfullmäktige, 3 % för valkretsindelade kommuner och 2 % för ej valkretsindelade kommuner
  • Kandidater måste samtycka för att kunna bli invalda.

Spärrar mot små partier

I valsystemet finns det spärrar mot små partier. För att få vara med i mandatfördelningen till riksdagen måste ett parti ha fått minst 4 procent av rösterna i hela landet eller 12 procent av rösterna i en av valkretsarna.

I mandatfördelningen till landstingsfullmäktige måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget. Småpartispärrar införs från och med valet 2018 vid val till kommunfullmäktige. Spärren är 3 % för valkretsindelade kommuner och 2 % för ej valkretsindelade kommuner.

För Europaparlamentsvalet gäller samma spärr som vid riksdagsvalet, dvs. 4 procent.

Så här bestäms vilka partier som ska få mandat

Först räknar man fram ett jämförelsetal för alla som får vara med i mandatfördelningen. Det första jämförelsetalet får man genom att dividera varje partis antal röster (röstetal) med 1,2. Det parti som då har det högsta jämförelsetalet får det första mandatet.

Därefter delas det partiets röstetal med 3 och nästa gång partiet får ett mandat delas röstetalet med 5, gångerna därpå med 7, 9 osv. Processen fortsätter tills alla fasta mandat är fördelade. Systemet kallas den jämkade uddatalsmetoden.

till sidans topp

Fasta mandat, utjämningsmandat och återföring av mandat

Det nuvarande valsystemet kompletteras från och med valet 2018 med bestämmelser om återföring av mandat för att uppnå riksproportionalitet.

När de fasta mandaten fördelats mellan partierna inom varje valkrets summeras partiernas fasta mandat i alla valkretsar (totalt 310 mandat). Därefter görs en mandatfördelning med partiernas totala röstetal i hela landet som underlag. Denna gång fördelas 349 mandat och hela landet räknas som en valkrets.

Resultaten mellan de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått flera fasta valkretsmandat än som svarar mot en riksproportionell fördelning av samtliga mandat ska överskjutande mandat återföras. Återföringen genomförs i den valkrets där partiet tog sitt mandat med lägst jämförelsetal. Mandatet ska fördelas mellan övriga partier inom valkretsen som ännu inte fått mandat motsvarande en riksproportionell fördelning, och tilldelas det parti som står på tur att ta mandat.

Varje parti ska tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att partiet ska få en representation som svarar mot dess andel av samtliga giltiga röster i landet.

Läs kapitel 14 i vallagen där nyheten om återföring av mandat beskrivs

Under 2016 kommer det att tillkomma räkneexempel med de nya reglerna på www.val.se.

Vilka kandidater får plats?

När mandaten fördelats mellan partierna bestäms vilka kandidater som får plats. Endast de som samtyckt till kandidatur kan bli invalda.

Det är personrösterna som i första hand avgör vilka som ska få mandaten. Därför räknas antalet personröster för varje kandidat. Personrösterna räknas per valkrets.

Antalet personröster (kryss) som en viss kandidat har fått för ett parti i en valkrets kallas för det personliga röstetalet. Om kandidaten finns på flera listor i samma valkrets räknas personrösterna ihop från alla listor.

Det finns vissa spärrar för att kunna bli invald på personröster. För att kunna bli invald på personröster i riksdagen måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 5 procent av partiets röster i valkretsen. Samma spärr gäller i landstings- och kommunfullmäktige. För kommunfullmäktige gäller dessutom att kandidaten måste ha fått minst 50 personröster, och för landstingsfullmäktige 100 personröster. För att kunna bli invald på personröster i Europaparlamentet är spärren 5 procent. Om flera kandidater har fått lika många röster drar man lott om vem som ska få mandatet.

Om alla kandidater inte kan utses med personröster utses de övriga – om partiet bara har en lista – i den ordning de står på valsedeln.

Läs mer om vad som gäller för valbarhet här

Så utses ersättare

För de ledamöter som utsetts ska också utses ersättare, som kan träda in i ledamotens ställe när denne inte kan närvara vid ett sammanträde. För varje ledamot görs en räkning för att utse ersättare.

Vid val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet ska lika många ersättare utses som partiet har fått mandat, dock alltid minst tre.

till sidans topp