Mandatfördelning
När länsstyrelsen räknat klart alla röster kan mandaten (platserna) fördelas. Först räknas det fram hur många mandat varje parti ska ha. Sedan räknar man fram vilka av partiets kandidater som ska få mandaten.
Spärrar mot små partier
I valsystemet finns det spärrar mot små partier. För att få vara med i mandatfördelningen till riksdagen måste ett parti ha fått minst 4 procent av rösterna i hela landet eller 12 procent av rösterna i en av valkretsarna.
I mandatfördelningen till landstingsfullmäktige måste ett parti ha fått minst 3 procent av rösterna i hela landstinget. I mandatfördelningen till kommunfullmäktige finns inga sådana spärrar.
För Europaparlamentsvalet gäller samma spärr som vid riksdagsvalet, dvs. 4 procent.
Så här bestäms vilka partier som ska få mandat
Först räknar man fram ett jämförelsetal för alla som får vara med i mandatfördelningen. Det första jämförelsetalet får man genom att dividera varje partis antal röster (röstetal) med 1,4. Det parti som då har det högsta jämförelsetalet får det första mandatet.
Därefter delas det partiets röstetal med 3 och nästa gång partiet får ett mandat delas röstetalet med 5, gångerna därpå med 7, 9 osv. Processen fortsätter tills alla mandat är fördelade. Systemet kallas den jämkade uddatalsmetoden.
Klicka här för att läsa en beskrivning av metoden och för att se räkneexempel.
Vilka kandidater får plats?
När mandaten fördelats mellan partierna bestäms vilka kandidater som får plats. Det är personrösterna som i första hand avgör vilka som ska få mandaten. Därför räknas antalet personröster för varje kandidat. Personrösterna räknas per valkrets.
Antalet personröster (kryss) som en viss kandidat har fått för ett parti i en valkrets kallas för det personliga röstetalet. Om kandidaten finns på flera listor i samma valkrets räknas personrösterna ihop från alla listor.
Det finns vissa spärrar för att kunna bli invald på personröster. För att kunna bli invald på personröster i riksdagen måste en kandidat ha fått så många personröster som motsvarar minst 8 procent av partiets röster i valkretsen. Motsvarande spärr för landstings- och kommunfullmäktige är 5 procent. För kommunfullmäktige gäller dessutom att kandidaten måste ha fått minst 50 personröster, och för landstingsfullmäktige 100 personröster. För att kunna bli invald på personröster i Europaparlamentet är spärren 5 procent. Om flera kandidater har fått lika många röster drar man lott om vem som ska få mandatet.
Om alla kandidater inte kan utses med personröster utses de övriga – om partiet bara har en lista – i den ordning de står på valsedeln.