Till startsidan

Publicerad: 12 februari 2018

Valsystemets och rösträttens historia

Här kan du läsa om det svenska valsystemets och rösträttens historia fram till i dag.

1800-talet

1866

Tvåkammarriksdagen kom till. Den som tjänade 800 kronor per år, hade förmögenhet eller ägde jordbruksfastighet till ett visst värde fick rösta vid andrakammarval. Rösträtten till första kammaren var graderad efter inkomst.

1900-talet

1909

Ett proportionellt valsystem infördes vid valen till  riksdagens andra kammare. Innan dess hade valen till riksdagen genomförts som  majoritetsval, huvudsakligen i majoritetsvalkretsar.

Allmän rösträtt för män. Rösträttsåldern var 24 år. Den som inte betalt sina skatter eller var beroende av socialvården fick inte rösta.

1914

Extra val till riksdagens andra kammare hölls på våren.

1919

Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 23 år. Som villkor gällde fullgjord värnplikt, inte försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd.

1921

Kvinnorna kunde för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval.

1924

Krav på fullgjord värnplikt gällde inte längre för rösträtt. 

1937

Intagna på häkten och anstalter fick rösträtt. Detta skedde i och med att regeln om att den som straffades för ett allvarligt brott också förlorade sitt medborgerliga förtroende togs bort.

1942

Bestämdes det att valen till kommun-, stads- och  landstingsfullmäktige samt riksdagens andra kammare alltid skulle hållas den  tredje söndagen i september, men fortfarande under skilda år. Val till municipalfullmäktige hölls fortfarande den första söndagen i oktober.

Det var för första gången möjligt att poströsta, dvs. rösta i förväg på posten.

1945

Rösträttsåldern sänktes till 21 år.

1948

Kraven på att ej vara försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd var inte längre ett hinder för rösträtt. Det enda hinder som nu kvarstod var förmyndarskap eller som det senare hette omyndigförklarad av domstol.

1952

Den så kallade jämkade uddatalsmetoden infördes som metod för fördelning av mandat mellan partierna.

Andrakammarvalet i Kristianstads och Jämtlands län fick göras om. Det ordinarie valresultatet upphävdes och valet fick göras om. Det är det senaste omvalet som hållits
i ett riksdagsval.

1958

Extra val till riksdagen hölls den 1 juni efter att riksdagen upplösts den 28 april.

1965

Rösträttsåldern sänktes till 20 år.

1966

Möjlighet för andra än äkta makar att budrösta infördes.

1968

Utlandssvenskar fick börja tas upp i en särskild röstlängd efter begäran. Ca 1 900 personer togs upp i längden detta år.

1969

Rösträttsåldern sänktes till 19 år.

1970

Gemensam valdag för riksdagsval och val till landstings- och kommunfullmäktige.
Treåriga mandatperioder infördes. Riksdagen fick 350 ledamöter.

1971

Tvåkammarsystemet övergavs och riksdagen fick en kammare.

1973

Riksdagsvalet mellan blocken jämnt, resulterade i lotteririksdagen.

1975

Rösträttsåldern 18 år senast på valdagen trädde i kraft. Tidigare skulle gällande rösträttsålder ha uppnåtts året före valåret.

1976

Utländska medborgare fick rösträtt i val till landstings- och kommunfullmäktige.
Antalet ledamöter i riksdagen blev 349.

1982

Brevröstning infördes på försök för utlandssvenskar i Schweiz och Tyskland. Detta eftersom röstmottagning på ambassader och konsulat inte tilläts i dessa länder.

1991

Att en person kunde bli "omyndigförklarad av domstol" hade tagits bort innan valet detta år.

1994

Mandatperioden för riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige förlängdes till fyra år.

1995

Möjligheten att ge en kandidat en särskild personröst användes för första gången i hela landet vid valet till Europaparlamentet.

2000-talet

2002

Möjligt för svenska väljare att brevrösta från hela världen.

2006

Ny vallag:

  • Kommunerna tar över ansvaret för förtidsröstningen.

2011

  • Spärren för att bli invald på personröster sänks från 8 procent till 5 procent i riksdagsval.
  • Valdagen för val till riksdag, kommun - och landstingsfullmäktige flyttar från tredje söndagen till andra  söndagen i september.
  • Valsedlarna ska innehålla en upplysning om personröstningens innebörd.
  • Möjlighet till kommunala extra val införs.

2015

Ny vallag:

  • Utbildning för röstmottagare.
  • Nya regler om öppettider för förtidsröstning.
  • Ökad tillgänglighet vid röstning.
  • Ambulerande röstmottagare införs.
  • Reglerna för mandatfördelning ändras i syfte att få ett mer  riksproportionellt valresultat. Första divisorn sänks från 1,4 till 1,2 och återföring av mandat införs.
  • Utjämningsmandat införs i val till kommunfullmäktige.
  • Förhandsanmälan av partier för deltagande i val.
  • Kandidater måste samtycka för att kunna bli invalda.
  • En partisymbol får vara en del av partibeteckningen. Partibeteckningen kan tryckas i färg på valsedlarna, om partiet vill det.
  • Småpartispärr införs vid val till kommunfullmäktige. 3 procent för valkretsindelade  kommuner och 2 procent för ej valkretsindelade kommuner.