Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Vad gör Valmyndigheten ”mellan valen”?

Det kommer ibland frågor till oss om vad vi gör ”mellan valen”.

Det är väl val bara vart fjärde år?

En första tanke kan vara att Valmyndigheten arbetar intensivt vart fjärde år.

Det är helt rätt att vi, ca 15 personer, arbetar som mest intensivt när det är val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige vart fjärde år. Då tar vi in extra personal för att klara av det omfattande arbetet med att förbereda, genomföra och följa upp valen.

Hur ofta är det då val?

Tanken om att val hålls endast vart fjärde år bygger på de tre mest kända valen. I praktiken hålls dock många olika val med olika tidsintervaller. Så här ser det ut under en dryg tioårsperiod

  • 2009, val till val till Europaparlamentet, val till Sametinget
  • 2010, val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige
  • 2011, omval i ett landsting och en kommun
  • 2012, –
  • 2013, val till Sametinget
  • 2014, val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige, val till Europaparlamentet
  • 2015, omval i en kommun
  • 2016, –
  • 2017, val till Sametinget
  • 2018, val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige
  • 2019, val till Europaparlamentet.

Vare sig valen berör hela eller delar av befolkningen behöver vi göra i stort samma ”handgrepp”. Vi behöver starta och genomföra samma processer.

Det finns således knappast några ”mellan-valen-perioder” för oss.  

Vid sidan av valen svarar vi bl a för kontroller och utfärdande av intyg av stödförklaringar vid EU:s medborgarinitiativ. Vi ger också stöd och underlag vid kommunala folkomröstningar, totalt 28 stycken sedan 2009. Vi ska dessutom kunna hantera nationella folkomröstningar.

Kan man inte bara ha en tillfällig organisation?

Valkompetens måste alltid finnas - även när val inte pågår. Och, det är som framgått inte fråga om långa tidsperioder. Kompetensen behövs inte minst eftersom vi har krav på oss att inom tre månader efter beslut genomföra extra val till riksdagen. När det inte är val gör vi efterarbete och förbereder kommande val.

Val tar tid att förbereda och följa upp. Val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige kräver ca ett och ett halvt års förberedelser – och upp till ca ett års efterarbete.

Vad görs när det inte är val?

Vi behöver hela tiden analysera, utveckla och förvalta ”valmaskineriet” så att det är tillförligt och effektivt. När det direkta arbetet med valen är mindre intensivt lär vi oss av det som varit och förbereder oss och övrig valadministration (länsstyrelser, kommuner och utlandsmyndigheter) för nästa val.

Vi arbetar då bl.a. med

  • att följa upp, analysera och rapportera till regeringen om erfarenheter från senaste valet
  • att ta fram informationsmateriel och utbildningsmateriel om val för allmänhet, kommuner och länsstyrelser
  • att utveckla regler och rutiner så att valsystemet ska fungera väl
  • att genomföra upphandlingar av valmateriel och tjänster
  • att utveckla, anpassa, testa och förbereda it-stödet, som används av hela valadministrationen
  • att hantera klagomål och överklaganden om valfrågor
  • att svara på partiers, allmänhetens och medias frågor om valprocedurer, regelverk, valdatabaser och annan statistik
  • att ta emot studiebesök från Sveriges utländska motsvarigheter
  • att, likt alla andra statliga myndigheter, löpande sköta ärendehantering och förvaltning.

Om man vill veta mer?

Du som vill veta än mer om oss och vår verksamhet kan t.ex. ta del av vår senaste årsredovisning som finns här på vår hemsida. Vill du veta mer om hur val i praktiken går till finns där också omfattande information och en hel del statistik.  

Hittar du inte vad du söker är du välkommen höra av dig till oss.