Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Årsredovisning för VALMYNDIGHETEN
avseende budgetåret 2009

Innehåll

Resultatredovisning
1 Inledning – övergripande mål
2 Organisation
3 Verksamheten under budgetåret 2008
- 3.1 Valet till Europaparlamentet
- 3.2 Valet till Sametinget
- 3.3 Valdatasystemet
- 3.4 Förberedelsearbetet inför valen till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige
4 Personal
5 Resultat fördelat på vissa övergripande kostnadsposter
Ekonomisk redovisning
Beslut

Resultatredovisning

1 Inledning – övergripande mål

Valmyndigheten ska enligt sin instruktion ansvara centralt för genomförandet av allmänna val och folkomröstningar och i övrigt fullgöra de uppgifter som den centrala valmyndigheten har enligt lag eller förordning.

I arbetsordningen har Valmyndigheten preciserat målformuleringarna på så sätt att det övergripande målet för Valmyndigheten är ”att förbereda och genomföra allmänna val och folkomröstningar på ett sätt som möjliggör demokratisk insyn och medborgerligt inflytande och som ger legitimitet åt valets resultat”.

I regleringsbrevet för budgetåret 2009 avseende Valmyndigheten har regeringen uttalat att valet till Europaparlamentet 2009 samt förberedelserna inför de allmänna valen 2010 ska genomföras med största möjliga tillförlitlighet och effektivitet.  

till sidans topp

2 Organisation

Valmyndigheten leds av en av regeringen utsedd nämnd bestående av ordförande, vice ordförande, tre övriga ledamöter och tre ersättare.

Vid Valmyndigheten finns ett kansli som leds av en kanslichef. Denne ska ansvara för och leda den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som nämnden beslutar. 

3 Verksamheten under budgetåret 2008

Valmyndighetens huvudsakliga arbete har under året varit inriktat på att förbereda och genomföra dels valet till Sametinget som genomfördes i maj dels valet till Europaparlamentet som genomfördes i juni. Ett omfattande arbete har också lagts ner på att fortsatt dokumentera samtliga processer som kommer till användning vid val och på att fortsatt förbättra valdatasystemet och informationssäkerheten.
 
I februari 2008 har myndighetens ledningssystem för informationssäkerhet certifierats av ett ackrediterat certifieringsorgan. Certifieringen har skett mot den internationella standarden ISO 27001. Denna standard blev obligatorisk för alla statliga myndigheter i och med dåvarande Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte (VERVAFS 2007:2).  

I och med certifieringen kommer myndighetens säkerhet att kontinuerligt utsättas för granskning genom årliga revisioner, med målet att säkerhetsarbetet ska karaktäriseras av ständiga förbättringar. Sådana revisioner har, med ett gott resultat, ägt rum i januari 2009 och 2010.

Valmyndighetens verksamhet ska enligt regleringsbrevet för år 2009 återrapporteras enligt följande indelning:

  • Redovisning av hur förberedelsearbetet inför samt genomförandet av valet till Europaparlamentet fortlöpt och då särskilt vilka informationsinsatser som myndigheten genomfört.
  • Redovisning av hur förberedelsearbetet inför de allmänna valen 2010 förlöpt. 
  • Redovisning av valdatasystemets förvaltning och utveckling under år 2009.
  • Redovisning av myndighetens insatser för att säkerställa en god personalförsörjning samt för att förebygga ohälsa.

till sidans topp

3.1 Valet till Europaparlamentet

Verksamhetsmål: Valet till Europaparlamentet skulle genomföras med största möjliga tillförlitlighet och effektivitet.

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa förberedelsearbetet och genomförandet av valet till Europaparlamentet.

3.1.1 Inledning

I detta avsnitt redovisar Valmyndigheten erfarenheterna från förberedelserna och genomförandet av valet till Europaparlamentet den 7 juni 2009. Innehållet grundar sig på de utvärderingar som genomförts med hjälp av länsstyrelser och kommuner samt på de överläggningar Valmyndigheten haft med leverantörer av material och tjänster.

Inledningsvis kan konstateras att föreberedelserna och genomförandet av valet har fungerat bra. De nyheter som introducerats för delar av valadministrationen har fungerat mycket bra och leverantörer av material och tjänster har utfört sina åtaganden på ett till största delen tillfredsställande sätt.

Det informationsutbyte som ska ske mellan medlemsländerna inom den Europeiska Unionen för att motverka att unionsmedborgare röstar i mer än ett medlemsland har däremot stora brister. Medlemsländernas skilda valsystem och administrativa rutiner gör att informationsutbytet i stora delar blir omöjligt att genomföra. Valmyndigheten förordar därför att den Europeiska Kommissionen gör ett nytt försök att hitta en mer effektiv modell som medför att reglerna kan efterlevas.

3.1.2  Valadministrationen

Valmyndigheten har sedan valet 2006 genomfört stora förändringar av material och arbetsrutiner som används inom valadministrationen (kommuner och länsstyrelser). Förändringsarbetet inleddes efter valet 2006 med utvärderingar och besök hos kommuner och länsstyrelser. Utifrån de synpunkter som samlades in utarbetade Valmyndigheten förslag till förenklingar och förbättringar som testades tillsammans med deltagare från såväl kommuner som länsstyrelser. De resultat och synpunkter som kom fram låg till grund för förändringarna i material och arbetsrutiner inför valet till Europaparlamentet. Bl.a. ändrades röstlängden som tidigare tryckts på liggande A4 till stående A4. Genom att fler namn ryms på varje sida kunde längderna bli tunnare och klamras i stället för att limbindas vilket gör att de håller samman och inte faller isär.

Förändringar gjordes även i det utbildningsmaterial som Valmyndigheten tagit fram. Istället för ett stort antal handledningar för olika moment i arbetet utarbetades två handböcker där den mesta informationen samlades. Den ena handboken riktade sig till kommunerna som lokal valmyndighet och den andra till länsstyrelserna som regional valmyndighet. Handböckerna kompletterades med ett antal korta manualer för enstaka mer tekniska moment.

Utbildningsfilmer för röstmottagare har länge efterfrågats av kommunerna. Valmyndigheten tog fasta på önskemålet och framställde tre filmer; en grundläggande film om genomförandet av val, en för röstmottagare i vallokal och en för röstmottagare vid förtidsröstning. Utbildningsfilmerna var tillgängliga på Valmyndighetens webbplats och samtliga kommuner och länsstyrelser fick filmerna på Dvd-skiva. Filmerna ska ses som ett komplement till kommunernas ordinarie utbildning av röstmottagare.

Förändringar genomfördes också i det datastöd för valadministrationen som Valmyndigheten förvaltar. Instruktioner hur man arbetar i systemet flyttades in i systemet från att tidigare ha funnits i skrivna handledningar. Syftet med förändringarna var att göra systemet mer självförklarande för samtliga användare och därmed minska behovet av handledningar.

Valmyndigheten har genomfört två utvärderingar för att bedöma hur förändringarna av material och rutiner mottagits. Båda utvärderingarna visade att förändringarna mottagits mycket väl av valadministrationen och att de i stor utsträckning underlättat genomförandet av valet.

till sidans topp

3.1.3 Röstning

Röstning ägde rum i 5 664 vallokaler på valdagen, i 3 112 förtidsröstningslokaler, på 201 svenska utlandsmyndigheter och genom brevröstning från utlandet.

All röstmottagning inom landet skedde i kommunernas regi. Kommunerna ansvarade för att registrera in uppgifter om alla sina lokaler för röstning i Valmyndighetens datasystem. Detta möjliggjorde att lokaler för röstning kunde publiceras på Valmyndighetens webbplats med namn, adress, öppettider och kommunens kontaktuppgifter. För varje lokal fanns dessutom en klickbar länk till en karta där lokalens plats markerats. Utbildning för röstmottagare i vallokal och vid förtidsröstning skedde i kommunens regi. Inför valet hade Valmyndigheten framställt utbildningsfilmer och handledningar för att underlätta kommunernas arbete med utbildning.

Valmyndighetens avtal med Posten AB om distribution av de förtidsröster som ska skickas vidare till annan kommun gällde också för detta val. Posten AB ansvarade vid detta tillfälle för instruktioner till kommunerna och tog fram eget material för inlämningen av förtidsrösterna. Kommunerna ansvarade själva för distributionen av förtidsröster inom den egna kommunen.

Kommunerna registrerade fortlöpande antalet mottagna förtidsröster i Valmyndighetens datasystem. Antalet publicerades på Valmyndighetens webbplats och uppdaterades dagligen.

Antalet vallokaler uppgick till 5 664, vilket var något färre än vid valet till Europaparlamentet 2004, då antalet var 5 875. Cirka 70 procent av de röstande valde att rösta i sin ordinarie vallokal. De allra flesta valdistrikt var öppna för röstmottagning utan avbrott under valdagen. Sammantaget hade 314 valdistrikt förkortade öppethållanden, fördelade på 86 kommuner. Sju av dessa kommuner hade förkortat öppethållandet i samtliga sina valdistrikt.

Förtidsröstningen pågick från och med den 20 maj fram till och med valdagen den 7 juni. Det fanns 3 112 lokaler för förtidsröstning, varav 1 239 utgjordes av lokaler för röstning i vården. Knappt 30 procent av väljarna valde att förtidsrösta, varav 88 procent gick till en lokal för förtidsröstning som låg i den egna kommunen.

Kommunerna registrerade in samtliga lokaler för förtidsröstning i Valmyndighetens datasystem med namn, adress och öppettider. Ett antal kommuner använde mobila röstningslokaler som komplement till övriga lokaler för förtidsröstning. I några fall skedde röstmottagningen inne i bussen, medan andra använde bussen endast som ett transportmedel för att frakta valmaterialet mellan olika ställen, där en skyddad plats anordnades utanför bussen för själva röstmottagningen.

Valmyndigheten beslutar i samråd med Utrikesdepartementet vilka utlandsmyndigheter som ska anordna röstmottagning inför varje val. För röstmottagning på svenska utlandsmyndigheter samarbetar Valmyndigheten med Utrikesdepartementet gällande utbildning av personal som ska stationeras i utlandet. Utbildningen kompletterades inför valet med en handledning för röstmottagning som skickades ut tillsammans med valmaterialet. Vid valet 2009 minskade antalet utlandsmyndigheter som ordnade röstmottagning till 201. Det är en minskning med 94 ställen i förhållande till valet till Europaparlamentet 2004 och 93 i förhållande till valen till riksdag, landsting och kommuner 2006.

Utlandsmyndigheterna anordnade röstmottagning i varierad utsträckning fr.o.m. den 14 maj t.o.m. den 5 juni och sammanlagt 7 261 röster togs emot. De utlandsmyndigheter som tog emot flest röster var ambassaden i Bryssel (912 röster), ambassaden i Oslo (428 röster) och ambassaden i London (338 röster). Vid det föregående valet till Europaparlamentet år 2004 var antalet mottagna röster 6 301 och vid valen 2006 mottogs 23 537 röster.

till sidans topp

3.1.4 Utlandsröstkort och brevröstning

Den enda betydande förändringen i vallagen inför valet 2009 var tillkomsten av utlandsröstkortet. För att utlandssvenskarna ska ha tillgång till ett röstkort när de har möjlighet att brevrösta 45 dagar före valdagen kunde Valmyndigheten efter en lagändring sända ut ett särskilt utlandsröstkort till dem som var bosatta i utlandet ca 60 dagar före valdagen. Utlandsröstkortet innehöll samma uppgifter som det ordinarie röstkortet frånsett att nummer i röstlängden saknades. 

I början av april skickades utlandsröstkort och brevröstningsmaterial till 127 841 svenskar bosatta i utlandet. Brevröstningsmaterial fanns även tillgängligt på 217 utlandsmyndigheter, hos kommunerna och Valmyndigheten. Totalt togs 10 551 brevröster från utlandet emot, varav 3 575 skickades direkt till kommunerna och 6 976 togs emot av Valmyndigheten för vidare befordran till kommunerna. Ett antal brevröster kunde inte sändas vidare då de saknade uppgifter för att kunna identifiera väljaren eller kom från personer som saknade rösträtt vid detta val. Vid kommunernas granskning underkändes 724 brevröster.

3.1.5 Budröstning

Vid 2006 års val introducerades möjligheten för kommuner att särskilt förordnade personer skulle kunna fungera som bud vid röstning. Vid valet till Europaparlamentet erbjöd 104 kommuner denna service och sammanlagt 489 väljare använde den. Antalet kommuner som erbjöd kommunala bud minskade något jämfört med valen 2006.

Alla lantbrevbärare är enligt vallagen bud vid val. Vid valet till Europaparlamentet tog Posten AB:s  2 192 lantbrevbärarlinjer emot sammanlagt 1 839 budröster.

3.1.6 Valsedlar

Totalt 24 partier beställde valsedlar inför valet till Europaparlamentet. Detta är en minskning jämfört med valet 2004, då 30 partier beställde valsedlar. Endast ett av de tjugofyra partierna beställde valsedlar med två olika listor på kandidater, övriga partier beställde valsedlar med en lista per parti. Två av partierna, Blankledamöterna och Partiet.se, beställde endast partivalsedlar, det vill säga valsedlar utan kandidatnamn.

Kostnaden för att beställa valsedlar var en startavgift för varje lista på 650 kronor och därtill 35 kronor per 1000 valsedlar.

Eftersom samtliga partier som hade rätt att få sina valsedlar utlagda av valadministrationen (Arbetarepartiet-Socialdemokraterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Junilistan, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Moderata samlingspartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet) valde att ställa upp med endast en lista fick de sina namnvalsedlar utlagda i alla val- och röstningslokaler.

Inför valet upphandlades utformning och tillverkning av särskilda ställ i vilka valsedlarna kunde placeras på röstmottagningsställena. Syftet var att därigenom skapa en större enhetlighet för hur valsedlarna exponeras och få bättre möjlighet att hålla ordning på valsedlarna. Samtliga kommuner gavs möjlighet att beställa ett valsedelsställ per röstmottagningsställe. Enligt den utvärdering som gjorts har nästintill alla kommuner använt ställen och de har på de allra flesta håll varit uppskattade.

till sidans topp

3.1.7 Informationsinsatser

Eftersom kommunernas helhetsansvar för all röstmottagning inom landet samt nya regler om iden­titetskontroll ännu bedömdes som relativt nya förändringar för väljarna fann Valmyndigheten det lämpligt att betona dessa förändringar i sina generella informationsinsatser. Dessutom fokuserades datum för valdagen eftersom det i olika opinionsmätningar gjordes gällande att så få kände till valet och valdagen.

Valmyndigheten har gjort dels breda informationsinsatser som vänder sig till alla röstberät­tigade, dels riktade insatser som vänder sig till vissa grupper med speciella behov.

Röstkortet

Under perioden den 12-19 maj fick samtliga röstberättigade sina röstkort. Röst­kortet var en folder i formatet A 5 med information om hur man gör när man röstar.

Utlandssvenskarna fick ett särskilt utlandsröstkort med uppgifter om var man kunde rösta i det land där de befann sig.

TV-spottar, radiotrailers och annonser

Valmyndigheten producerade fyra korta informationsinslag för visning i reklamfinansierade TV-kanaler under cirka fyra veckor före valdagen. De sändes också i Sveriges Television i Anslagstavlan. Speaker­texten användes för radiotrailers som sändes i vissa reklam­finansierade radiokanaler. TV4 anlitades mest men som komplement visades filmerna också i TV 3, Tv4+, Kanal 5, TV 6, Kanal 9, MTV och Discovery.

Valmyndigheten annonserade också med webbannonser, s.k. banners, på andra webbplatser än den egna och anlitade gratistidningen Metro för en annons om röstning.

Ljud- och bildfilerna för TV, radio och webb fanns tillgängliga dels på Valmyndighetens webbsida dels i det datasystem som finns för hela valadministrationen.

Valet i fickformat och affischer till röstmottagningsställena

Valmyndigheten introducerade två nya informationsprodukter inför detta val. Dels en broschyr med kortfattad information om rösträtt, röstning och räkning av rösterna, dels affischer med bilder som visade hur det går till att rösta i förtid och i vallokal.

Broschyrerna distribuerades till kommunerna för att finnas tillgängliga i vallokaler och röstningslokaler, och skickades också ut till de instanser som efterfrågade mer information om röstning, t. ex. skolor, intresseorganisationer och ett antal upplysnings- och informationsorgan.

Affischerna distribuerades till kommunerna för att sättas upp i vallokaler och röstningslokaler.

till sidans topp

Valmyndighetens webbplats

Filmen som togs fram 2006 om hur man röstar kompletterades med uppgifter om valet till Europaparlamentet och översattes till arabiska, engelska, farsi och turkiska. 

All tryckt information fanns också på hemsidan. Adresser och öppettider till alla lokaler där man kunde rösta lades ut innan röstningen började.

En teckenspråksfilm spelades in med information om rösträtt, röstning och vad som i övrigt gällde inför valet till Europaparlamentet. Den lättlästa avdelningen på Valmyndighetens webbplats kompletterades med information om valet till Europaparlamentet.

Valinformation via telefon och e-post

Valmyndigheten ingick avtal med ett serviceföretag om telefon- och mailservice. Företaget skulle under perioden den 11 maj – den 7 juni besvara telefonsamtal som kom in till Valmyndighetens 020-nummer och vissa e-postförfrågningar som styrdes auto­matiskt till serviceföretaget. Sammanlagt var ca 70 personer utbildade för att kunna till­handahålla service och information. Under perioden togs hos serviceföretaget emot 26 967 telefonsamtal och 11 332 mail. Drygt 85 procent av samtalen besvarades inom 45 sekunder. Samtliga mail besvarades inom 24 timmar räknat utifrån öppettiderna under perioden. Det skickades 8 245 försändelser med post innehållande främst röstkort eller material för brevröstning.

De mest frekventa ärendena var utskrift av röstkort och utskick av brevröstningsmaterial. Frågor av mer komplicerad natur slussades vidare till Valmyndigheten.

till sidans topp

Riktad information för vissa väljargrupper

De största väljargrupperna som varit föremål för riktade åtgärder har varit ungdomar, invandrare och personer med olika funktionshinder. Därutöver har Valmyndigheten haft annonsering för utlandssvenskar och sjömän. För personer som saknar bostad eller folkbokföringsadress har Valmyndigheten annonserat i tidskrifterna Situation Stockholm, Faktum och Aluma samt delat ut affischer till hjälporganisationer i Malmö, Gö­teborg och Stockholm avsedda att spridas och sättas upp på anslagstavlor i t.ex. härbärgen för hemlösa.

Ungdomar

Åtgärder för ungdomar inriktades på att det skulle finnas annonser på ett antal välbesökta webbplatser. Filmade spottar visades också som bioreklam. Valmyndigheten annonserade även i vissa studentmedia.

Invandrare      

Information om röstningsprocessen översattes till 30 språk inklusive minoritetsspråken. Samtliga översättningar fanns tillgängliga på Valmyndighetens webbplats. Fokus på urval av språk var vid detta val svenska medborgare och medborgare i länder inom den Europeiska Unionen.

Urvalet av utländska språk baserades på statistiska uppgifter och på Valmyndighetens egna erfarenheter av vilka språk som efter­frå­gas. De statistiska uppgifter som användes som stöd var dels antalet folkbokförda i Sverige per medborgarskapsland tillsammans med uppgifter om talade språk i respektive land, dels antalet nya svenska medborgare per tidigare medborgarskapsland. Valmyndigheten kan konstatera att det saknas officiella siffror på vilka språk som är mest frekventa i Sverige och antalet personer som talar dessa språk.

De mest frekventa språken trycktes upp i en broschyr, ”Att rösta i valet till Europaparlamentet 2009”. Broschyren avsågs användas främst i röst­ningslokaler och vallokaler. Övriga språk fanns på webbplatsen. Röstkortet innehöll information om till vilka språk översättningar gjorts, kontaktuppgifter för beställning och Valmyndighetens webbadress.

Valmyndigheten annonserade med banners på 16 olika sajter som främst riktar sig till invandrargrupper.

Personer med olika funktionshinder               

För personer med hörselskador spelades information om hur det går till att rösta och nyheterna i vallagen in på tecken­språk och lades ut på Valmyndighetens hemsida.

Motsvarande information som fanns i broschyren ”Valet i fickformat” lästes in och erbjöds på kassett, som punktskrift eller daisy och distribuerades till cirka 5 000 synskadade. Den sändes också ut till talbibliotek. Ett speciellt material som gör det möjligt för synska­dade som kan läsa punktskrift att rösta utan hjälp har tagits fram och distribuerats till de drygt 800 personer som uppgivit till Synskadades Riksförbund att de kan läsa punktskrift.

En broschyr på lättläst svenska togs fram och sändes till de cirka 5 000 adresser som Stif­telsen Lätt­läst har i sina register.

Mätning och utvärdering         

Valmyndigheten har genomfört två typer av mätningar av de externa informationsinsatserna. Den ena avsåg att mäta dels den generella kunskapen om röstningsprocessen, dels vilka av myndighetens insatser som varit informationshöjande. Den andra mätningen syftade till att mäta budskapsförståelsen i de TV-spottar, radiotrailers och banners som Valmyndigheten lanserat under sin informationskampanj.

Mätningen av röstningsprocessen genomfördes som telefonintervjuer vid två tillfällen, med 1 000 respondenter vid varje intervjutillfälle.  Den första mätningen (förmätningen) genomfördes i början av maj innan Valmyndighetens informationskampanj startat, och den andra mätningen (eftermätningen) genomfördes i juni i anslutning till avslutningen av kampanjen. Utvärderingen visade vid eftermätningen att så gott som alla visste att det var val och de flesta visste också vilket datum. Röstkortet var den produkt som uppmärksammats av flest respondenter och ansågs också ha högt informa­tionsvärde. Näst röstkortet var det TV-informatio­nen som hade högst genomslag hos allmänheten.

De allra flesta, 92 procent, ansåg sig veta hur man gör när man röstar. Utvärderingen visade att de allra flesta kunde beskriva de vanligaste röstningsmomenten på ett korrekt sätt. Den del av röstningsprocessen där kunskapen var märkbart lägre gällde personröstningen.  Valmyndigheten kommer därför att inkludera personröstningen som ett särskilt informationsbudskap inför kommande val.

Valmyndigheten lät också genomföra en undersökning om budskapsförståelsen av de TV- spottar, radiotrailers och banners som lanserats. Undersökningen genomfördes i enkätform via en webbpanel, med respondenter i åldrarna 18-65 från hela landet. Resultatet visar att budskapsförståelsen var relativt god och att de allra flesta av de uppfattade budskapen låg inom ramen för röstning. Endast ett fåtal har angett ett felaktigt budskap.

till sidans topp

3.1.8 Unionsmedborgare och informationsutbytet

Som medborgare i något land inom den Europeiska Unionen har man rätt att rösta i Europaparlamentsvalet antingen i valet i sitt medborgarskapsland eller i det land inom den Europeiska Unionen där man är bosatt. För att motverka möjligheten för unionsmedborgare att rösta i två unionsländer vid samma val finns ett system för informationsutbyte utarbetat mellan unionsländerna med syfte att länderna ska informera varandra vilka unionsmedborgare som vill rösta i ett annat land än i medborgarskapslandet. Genom informationsutbytet ska personer som vill rösta i valet i ett annat unionsland strykas från röstlängden i medborgarskapslandet.

För att efterleva de regler som gäller skickade Valmyndigheten ut ett brev till samtliga unionsmedborgare folkbokförda i Sverige ca 2 månader före valdagen. De 182 286 unionsmedborgare som inte tidigare anmält sig till röstlängden i Sverige fick ett brev med information om valet och om möjligheten att anmäla sig till den svenska röstlängden. Även 1 459 nyinvandrade intill den 8 maj fick samma information. De 37 492 personer som fanns kvar som anmälda till röstlängden efter valet 2005 fick en underrättelse om att de skulle komma att stå kvar i den svenska röstlängden om de inte begärde att bli borttagna.

När röstlängden upprättades 30 dagar före valdagen hade 12 767 unionsmedborgare nyanmält sig till röstlängden. Det totala antalet röstberättigade unionsmedborgare på kvalifikationsdagen den 8 maj uppgick till 48 256. För varje unionsland upprättades en datafil med uppgift om landets medborgare som anmält sin önskan att rösta i Sverige. Filerna översändes till respektive land den 12 maj. Flest anmälda var finska medborgare med 14 971 personer och lägst antal anmälda var medborgare i Luxemburg (10 personer).

Valmyndigheten mottog i sin tur information från samtliga övriga unionsländer. I många fall omfattade underrättelsen endast en person och innehöll inte tillräckliga uppgifter för att identifiera den svenska medborgaren som anmält sin önskan att rösta i ett annat land. Av de 12 959 poster som kom in till Valmyndigheten kunde endast 7 508 läsas in. Övriga poster kom antingen för sent eller kunde inte öppnas eller läsas. Det kan konstateras att ett antal länder fortfarande inte efterlever de krav på filformat och innehåll som överenskommits. Därmed försvåras, och i vissa fall omöjliggörs, arbetet med identifiering. Av de poster som lästes in kunde 3 135 svenskar identifieras och tas bort från röstlängden.

Sammanfattningsvis kan konstateras att informationsutbytet mellan länderna fortfarande fungerar bristfälligt. Det måste ifrågasättas om det arbete som läggs ned på detta kan vara motiverat utifrån resultatet av antalet identifierade personer. Valmyndigheten förordar därför att den Europeiska Kommissionen gör ett nytt försök att hitta en mer effektiv modell som medför att reglerna kan efterlevas.

Tre kandidater som inte hade svenskt medborgarskap nominerades. Samtliga kom in med de intyg som krävs för valbarhet. En person blev vald.

till sidans topp

3.1.9 Optisk läsning

Det har länge framförts önskemål från ett antal länsstyrelser att Valmyndigheten ska undersöka möjligheten att läsa valsedlar optiskt för att på detta sätt underlätta arbetet vid den slutliga rösträkningen. Valmyndigheten har under 2008 och 2009 bedrivit ett projekt avseende optisk läsning av valsedlar. Den framarbetade lösningen användes vid den slutliga rösträkningen i Stockholms län. Rösträkningen i Stockholms län fungerade bra och kunde avslutas som planerat onsdagen efter valdagen, trots ett oväntat högt valdeltagande.

Länsstyrelsen i Stockholms län kunde tack vare det tekniska stödet genomföra rösträkningen i egna lokaler istället för att hyra in sig i externa lokaler. Ungefär 30 personer rekryterades externt. Hade räkningen genomförts på traditionellt sätt hade uppskattningsvis 100 räknare behövt rekryteras.

3.1.10 Valobservation

Sverige var en av 15 länder inom den Europeiska Unionen som vid detta val blev föremål för en grupp valobservatörer från OSSE: s (Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa) fristående observationsorgan Odihr. Perioden för observation i Sverige var
den 25-30 maj 2009 och fokus på observationen var enligt förstudien främst att observera pan-europeiska processer, t.ex. registrering av röstberättigade EU-medborgare utöver landets egna medborgare, Lissabonfördragets implementering, faktorer som påverkar valdeltagande, informationssatsningar och tidpunkt för publicering av resultat på valkvällen. Dock observerades även ländernas individuella situation gällande valsystem, röstning och regler för partier och media i samband med val.

Valobservationen utmynnade i en samlad rapport för samtliga observerad länder och återfinns på Osse/Odihr:s webbplats: http://www.osce.org/odihr-elections/37314.html

till sidans topp

3.2 Valet till Sametinget

3.2.1 Valmyndighetens uppgifter vid sametingsval

Valmyndigheten ansvarar vid val till Sametinget bland annat för datastöd gällande administrationen av valet, registrering och tryckning av valsedlar samt tryckning och utskick av röstkort och information till de röstberättigade.

3.2.2 Röstlängd

Den 20 oktober 2008 var sista dag att anmäla sig till röstlängden för sametingsvalet, totalt 1 100 personer gjorde detta. Detta var en relativt kraftig ökning jämfört med 2005 då 825 personer anmälde sig. Sametingets valnämnd beslutar vilka som uppfyller kriterierna för att tas upp i röstlängden.

Efter att den preliminära röstlängden upprättades den 15 november 2008 inkom totalt tio överklaganden till länsstyrelsen i Norrbottens län. Samtliga rörde att den enskilde inte tagits upp i röstlängden. Av dessa överklaganden ledde fyra stycken till att personen ifråga upptogs i röstlängden.

Den 1 mars 2009 fastställde Sametinget den slutliga röstlängden, totalt 7 812 var röstberättigade. Valmyndigheten tog fram och presenterade statistik över de röstberättigade gällande uppdelningen per län samt ålder och kön.

3.2.3 Utskick av material till röstberättigade

Valmyndigheten skickade röstkort, valsedlar, valkuvert och informationsmaterial till alla röstberättigade. De som av någon anledning inte fick material alternativt tappade bort det hade möjlighet att kontakta Valmyndigheten, länsstyrelsen i Norrbottens län eller Sametingets kansli för att få nytt material.

3.2.4 Partier och valsedlar

Inför Sametingsvalet registrerade sig tre nya partier. Dessa var Landspartiet Svenska Samer, Albmut och Solidaritet.

Totalt nio partier beställde valsedlar för valet till Sametinget. Utöver de tre nya partierna så ställde samtliga partier från 2005 års val upp igen. Totalt beställdes 23 olika listor, detta var samma antal som vid valet 2005.

3.2.5 Vallokaler och röstning

Vid sametingsval kan de röstberättigade välja mellan att rösta i vallokal alternativt brevrösta. Sametinget beslutar vilka vallokaler som ska användas vid val till Sametinget. 2009 ordnades röstmottagning på 17 orter, detta var en ökning jämfört med 2005 då 15 lokaler användes.

Valmyndigheten packade och skickade material för röstmottagning till samtliga ordförande. Adressuppgifter erhölls från Sametinget. Ordförandena ansvarade för att ta med materialet till vallokalen.

Totalt valde 1 717 röstberättigade att rösta i vallokal på valdagen.

till sidans topp

3.2.6 Slutlig sammanräkning

Länsstyrelsen i Norrbotten genomförde den 18-19 maj den slutliga sammanräkningen. På eftermiddagen den 19 maj var länsstyrelsen färdig och Valmyndigheten lade ut röstfördelningen på www.val.se. Under onsdagen presenterade Valmyndigheten även mandatfördelning och fördelningen av personröster. Totalt röstade 4 623 personer i valet till sametinget 2009. Detta innebär ett valdeltagande på 59,18 % vilket är en minskning jämfört med valet 2005 då 62,87 % av de röstberättigade röstade.

Partiet Min Geaidnu överklagade valet med anledning av att 84 röster underkänts med motiveringen att det inte kan uteslutas att de efter att ha blivit iordninggjorda hade öppnats igen. Valmyndigheten och Länsstyrelsen i Norrbottens län avstyrkte bifall till överklagandet. Valprövningsnämnden avslog överklagandet.

till sidans topp

3.3 Valdatasystemet

Mål: Valmyndigheten ska anpassa och utveckla valdatasystemet så att systemet kan användas med största möjliga tillförlitlighet och effektivitet.

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa hur valdatasystemet förvaltats och utvecklats under år 2009.

Valdatasystemet är det gemensamma IT-stöd som valadministrationen använder. Systemet har under året vidareutvecklats för att stödja valen till Europaparlamentet och Sametinget 2009 samt därefter valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige 2010. Det befintliga systemet från 2006 har använts som grund men en rad moderniseringar har gjorts för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. I samband med detta har också ett mer användarvänligt gränssnitt införts. Även driftsdokumentation har underhållits och förbättrats.

Myndigheten har bearbetat och implementerat de ändrings- och förbättringsförslag som uppkommit i samband med valen 2006 och 2009. Dessutom har anpassningar gjorts för att kunna ta emot resultatet av den optiska läsning av valsedlar som genomfördes vid den slutliga sammanräkningen av Europaparlamentsvalet i Stockholms län. En stor del av de förbättringar som krävs inför valen 2010 har implementerats under 2009 och det som återstår kommer att färdigställas under de första månaderna av 2010.

I mars framställdes statistik över röstberättigade både inför årets två val och inför valet 2010. Efter årets två valtillfällen har respektive delsystem tagits ur drift och databaserna har arkiverats. Systemet för genomförande av valen 2010 togs i drift under hösten 2009.

Valdatasystemet har som tidigare även detta verksamhetsår fungerat som stöd vid de s.k. efterträdarval som görs när någon ledamot eller ersättare i riksdag eller fullmäktige frånträder sitt uppdrag. Sedan valet år 2006 har 5 089 efterträdarval genomförts. Dessutom förser valdatasystemet fortlöpande myndighetens webbplats med aktuella uppgifter om bl.a. nuvarande ledamöter.

till sidans topp

3.4 Förberedelsearbetet inför valen till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige år 2010.

Verksamhetsmål: Valen till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2010 ska genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa vilka insatser som har genomförts i förberedelsearbetet inför 2010 års val.

Redan vid förberedelserna för Europaparlamentsvalet 2009 beaktades så långt det var möjligt att framtagna produkter, i vissa fall med små justeringar, skulle kunna användas också för valen år 2010. I vissa fall kunde material (t.ex. visst säkerhetsmaterial och valsedelsställ) införskaffas i sådana volymer att det täcker behovet även för valen 2010.

Valmyndigheten tog inför 2009 års val fram nya blanketter och vissa nya arbetsrutiner. Valmyndigheten har genom en enkät och en intevjuundersökning kontrollerat att förändringarna föll väl ut och uppfattades underlätta arbetet hos kommuner och länsstyrelser. De nya blanketterna och rutinerna kommer därför att användas vid valen 2010.

Redan under våren 2009 påbörjades upphandlingar av papper för valsedlar, tryckning av valsedlar, röstlängder, röstkort och kuvert. Vidare har Valmyndigheten upphandlat ett företag för distribution av valmaterialet och ett callcenterföretag.  Alla stora upphandlingar har kunnat avslutas under året. I den mån det finns statliga ramavtal att avropa produkter och tjänster ifrån använder sig Valmyndigheten av sådana som t.ex. för tryckning av handledningar och broschyrer. Handböcker för kommunernas och länsstyrelsernas arbete samt utbildningsfilmer för röstmottagare har färdigställts och distribuerats i december. För nya handläggare vid länsstyrelserna hölls under december två utbildningsdagar. Ett informationsmöte med företrädare för de partier som vid riksdagsvalet har rätt till gratis valsedlar genomfördes i november.

till sidans topp

4 Personal

Uppdrag: Valmyndigheten ska redovisa myndighetens insatser för att säkerställa en god personalförsörjning samt för att förebygga ohälsa.

I december 2009 var 13 personer, varav två tjänstlediga, anställda vid Valmyndighetens kansli. Av dessa var sex kvinnor och sju män.

Hälsofrämjande insatser är en viktig del i arbetsmiljöarbetet och syftar till att stimulera medarbetarna till en livsstil som främjar hälsan och som bidrar till en attraktiv arbetsplats. Den egna hälsan påverkar inte bara individens välbefinnande och arbetsglädje, utan också organisationens produktivitet och resultat.

Hälsofrämjande och förebyggande hälsoinsatser ska bidra till att:

  • Öka medarbetarnas upplevda välbefinnande/hälsa
  • Öka frisktalet
  • Minska sjukfrånvaron

Valmyndigheten har därför fortsatt att satsa på olika former av friskvård. Personalen har under år 2009 haft möjlighet att utöva motion på betald arbetstid en timme per vecka. Valmyndigheten har subventionerat kostnaderna för friskvård (periodkort på gym, simhall o.dyl.) till ett belopp av högst 1000 kr per år och anställd. Vidare erbjöds möjlighet till gruppgymnastik tillsammans med personal från Skatteverket. För den som mer regelbundet motionerade på fritiden och uppfyllde vissa mängdkrav utgick en uppmuntringspremie vid årets slut.

Ergonomiska hjälpmedel har anskaffats till dem som framfört önskemål om detta eller anvisats av företagshälsovården.

Samtliga anställda har under året erbjudits möjlighet att delta i regelbundna hälsokontroller. Flertalet har också genomgått sådan kontroll.

Målet är att fortsatt satsa på en bra friskvård, en bra arbetsmiljö och ett arbetsklimat präglat av öppenhet och respekt för varandra samt jämställdhet, mångfald och delaktighet.

Den övergripande målsättningen har varit att se till att personalen var väl förberedd inför Europaparlamentsvalet år 2009 och är det inför de allmänna valen år 2010.

Det har gällt att utgå från varje anställds individuella behov och önskemål och tillse att han eller hon getts möjlighet till en utveckling som ger ännu bättre förutsättningar att klara kommande arbetsuppgifter på ett för verksamheten optimalt sätt. Förhoppningen är att de kompetenshöjande åtgärderna också ska motivera de anställda att bli kvar hos Valmyndigheten över det kommande valet. Personalrörligheten är mycket låg hos Valmyndigheten vilket tyder på att personalen trivs med arbetsuppgifterna.

Det bör också framhållas att Valmyndigheten är en mycket liten myndighet med en verksamhet som sett över åren har en mycket varierande omfattning. Valmyndigheten kommer därför aldrig att kunna vidareutbilda egen personal eller skaffa och behålla all nödvändig kompetens internt utan kommer även fortsättningsvis att behöva anlita konsulter i synnerhet för vidareutvecklingen av det datastöd som är nödvändigt för att förberedandet och genomförandet av valen ska kunna ske på ett betryggande sätt. Även för den topp ifråga om information till allmänheten krävs extern hjälp under en kortare tid före valen.

till sidans topp

5 Resultat fördelat på vissa övergripande kostnadsposter

Som framgår av tabellen nedan är kostnaderna under åren 2008 och 2007 som inte är valår väsentligt lägre än under valåret 2009. Detta gäller framförallt Övriga driftkostnader som under valår i huvudsak består av ersättningar till olika aktörer under valet och som under år när det inte är val enbart täcker fortsatta utvecklingskostnader, licenskostnader och andra fasta ersättningar som är nödvändiga för att upprätthålla valdatasystemet och en god beredskap för ett ev. extra val. I den tredje tabellen nedan redovisas posten Övriga driftkostnader uppdelad på vissa ingående kostnadselement främst avseende valanslaget.

Även intäkterna varierar kraftigt beroende på om det under året har hållits något val eller inte. Merparten av intäkterna under valår är hänförliga till försäljning av valsedlar och uppgifter om röstberättigade och kandidater.

Intäkter utöver anslag (tkr)

2009

2008

2007

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

246

15

110

Finansiella intäkter

8

36

40

Summa

254

51

150

 

Totalkostnader för verksamhetsgrenen (tkr)

2009

2008

2007

Personal

8 827

9 030

9 295

Lokaler

1 910

1 882

1 753

Övriga driftkostnader

64 823

18 750

 7 983

Finansiella kostnader

4

14

15

Avskrivningar och nedskrivningar

177

265

269

Summa

75741

29941

19315

Statsbidrag för förtidsröstningen

104 000

0

0

Summa

179741

29941

19315

 

Övriga driftkostnader (tkr)

2009

2008

2007

Ersättning till Posten AB (viss förtidsröstning och distributionen av förtidsröster)

7 159

0

0

Ersättning till länsstyrelserna och andra myndigheter

7 824

1 273

1 136

Produktion av valmaterial inkl distribution

26 346

2 483

125

Information

8 741

1 155

98

Datatjänster

9 605

9 390

3 458

Övrigt

5 148

4 449

3 166

Summa

64823

18750

7983

till sidans topp

Ekonomisk redovisning

- se pdf-dokumentet sid 17-31.

Årsredovisning 2009 (584 kb)


Valmyndighetens nämnd har vid sammanträde den 17 februari 2010 fastställt årsredovisning för budgetåret 2009.

Marianne Eliason

(ordförande)

Hans-Eric Holmqvist, Peter Larsen, Shirin Ahlbäck Öberg, Linus Källander

till sidans topp