Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Årsredovisning för VALMYNDIGHETEN
avseende budgetåret 2008

Innehåll

Resultatredovisning
1 Inledning – övergripande mål
2 Organisation
3 Verksamheten under budgetåret 2008
- 3.1 Förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet 2009
- 3.2 Valdatasystemet
4 Unga ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige
5 Organisationsstyrning
6 Resultat fördelat på verksamhetsgren
Ekonomisk redovisning
Beslut

Resultatredovisning

1 Inledning – övergripande mål

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2008 avseende Valmyndigheten ingår myndighetens verksamhet i ”Politikområdet Demokrati” och ”Verksamhetsområdet Demokrati och deltagande” med målet att valet till Europaparlamentet år 2009 ska genomföras med största möjliga tillförlitlighet och effektivitet.

Valmyndigheten ska enligt sin instruktion ansvara centralt för genomförandet av allmänna val och folkomröstningar och i övrigt fullgöra de uppgifter som den centrala valmyndigheten har enligt lag eller förordning.

I arbetsordningen har Valmyndigheten preciserat målformuleringarna på så sätt att det övergripande målet för Valmyndigheten är ”att förbereda och genomföra allmänna val och folkomröstningar på ett sätt som möjliggör demokratisk insyn och medborgerligt inflytande och som ger legitimitet åt valets resultat”.

till sidans topp

2 Organisation

Valmyndigheten leds av en av regeringen utsedd nämnd bestående av ordförande, vice ordförande, tre övriga ledamöter och tre ersättare.

Vid Valmyndigheten finns ett kansli som leds av en kanslichef. Denne ska ansvara för och leda den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som nämnden beslutar. 

3 Verksamheten under budgetåret 2008

Valmyndigheten har under året fullföljt arbetet med att ta till vara erfarenheterna från olika aktörer vid de allmänna valen hösten 2006. I övrigt har Valmyndighetens huvudsakliga arbete under året varit inriktat på att förbereda valet till Sametinget som ska genomföras i maj 2009 och valet till Europaparlamentet som ska genomföras i juni 2009. Ett omfattande arbete har också lagts ner på att dokumentera samtliga processer som kommer till användning vid val.
 
Valmyndigheten har allt sedan bildandet arbetat mycket med frågor kring informationssäkerhet. I februari 2008 har myndighetens ledningssystem för informationssäkerhet certifierats av ett ackrediterat certifieringsorgan. Certifieringen har skett mot den internationella standarden ISO 27001. Denna standard blev obligatorisk för alla statliga myndigheter i och med dåvarande Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte (VERVAFS 2007:2).

I och med certifieringen kommer myndighetens säkerhet att kontinuerligt utsättas för granskning genom årliga revisioner, med målet att säkerhetsarbetet ska karaktäriseras av ständiga förbättringar.

Valmyndighetens verksamhet ska enligt regleringsbrevet för år 2008 återrapporteras enligt följande indelning

  • Förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet 2009 
  • Redovisning av valdatasystemets förvaltning och utveckling under år 2008.

till sidans topp

3.1 Förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet 2009

Verksamhetsmål: Valet till Europaparlamentet 2009 ska genomföras med största möjliga tillförlitlighet och effektivitet.

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa vilka insatser som har genomförts i förberedelsearbetet inför 2009 års val till Europaparlamentet.

Förberedelserna för Europaparlamentsvalet 2009 inleddes parallellt med förberedelserna för sametingsvalet. I stor utsträckning läggs genom förberedelserna för Europaparlamentsvalet också grunden för genomförandet av valen 2010.

3.1.1 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Valmyndigheten har tagit fram vissa förslag till förändringar av blanketter och arbetsrutiner som sedan processats med kommuner och länsstyrelser. Flertalet förslag har fått ett positivt mottagande och kommer att användas vid Europaparlamentsvalet.

3.1.2 Utbildning av valadministrationen och andra aktörer t.ex. partier

Valmyndigheten distribuerade under januari en handledning för kommunernas och länsstyrelsernas arbete med förändringar i indelningen av valdistrikt och valkretsar.

En ”startkonferens” med länsstyrelsernas valhandläggare hölls under mars månad. Därvid presenterades erfarenheterna av den uppföljning av tidigare val som genomförts under år 2007 och riktlinjerna för det fortsatta arbetet diskuterades. För kommunernas och länsstyrelsernas arbete har utarbetats två ”Handböcker” som innehåller anvisningar om allt som respektive aktör ska åstadkomma. Valmyndigheten har också vid 15 konferenser på olika platser i landet för representanter för kommuner och länsstyrelser presenterat handböckerna och de viktigaste nyheterna inför valet. Vidare lanserades tre utbildningsfilmer som spelats in under hösten. De utgörs av en grundfilm som kort illustrerar vad som allmänt gäller för val i Sverige samt två utpräglade instruktionsfilmer för röstmottagare i vallokaler och röstningslokaler. Erfarenheterna från konferensserien är att det nya materialet var uppskattat. Filmerna kommer att färdigställas och distribueras under februari 2009.

Ett informationsmöte med företrädare för de partier som vid Europaparlamentsvalet har rätt till gratis valsedlar genomfördes i december.

3.1.3 Information

Valmyndigheten har deltagit i Skatteverkets ramavtalsupphandling av reklam- och produktionsbyråer och har därmed möjlighet att använda reklambyrå, produktionsbyrå och webbyrå för produktion av information till allmänheten.

Arbetet med planering och genomförande av en informationskampanj har inletts med utformning av TV-spottar och radiotrailers. Utformningen av olika produkter kommer att fullföljas under våren 2009 dels avseende allmän information dels avseende riktad information till olika grupper som t.ex. syn- och hörselskadade och personer med lässvårigheter. Information om hur man röstar kommer också att finnas tillgänglig på ett antal olika språk.

Den film för väljare som spelades in inför 2006 år val har kompletterats med vissa uppgifter om Europaparlamentsval och kommer också att framställas med olika språkvarianter för publicering på webbplatsen.

3.1.4 Valmaterial

Valmyndigheten har genom upphandlingar och avrop enligt bl.a. ramavtal för tryckerier köpt in det material i form av blanketter, säkerhetspåsar och kuvert som behövs för valet. Vidare har Valmyndigheten upphandlat utveckling och produktion av ställ för exponering av valsedlar. De är tänkta att användas i alla lokaler där man kan rösta och erbjuds kommunerna utan kostnad.

till sidans topp

3.2 Valdatasystemet

Verksamhetsmål: Valmyndigheten ska anpassa och utveckla valdatasystemet så att systemet kan användas med största möjliga tillförlitlighet och effektivitet.

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa hur valdatasystemet förvaltats och utvecklats under år 2008.

Valdatasystemet har som tidigare även detta verksamhetsår fungerat som stöd vid de s.k. efterträdarval som görs när någon ledamot eller ersättare i riksdag eller fullmäktige frånträder sitt uppdrag. Sedan valet år 2006 har 3715 efterträdarval genomförts. Dessutom förser valdatasystemet fortlöpande myndighetens webbplats med aktuella uppgifter om bl.a. nuvarande ledamöter.

Under året har myndigheten bearbetat och implementerat de ändrings- och förbättringsförslag som uppkom i samband med valet 2006. En stor del av de förbättringar som krävs redan inför valet 2009 har implementerats och det som återstår kommer att färdigställas under de första månaderna 2009.  Behörighetssystemet har förbättrats genom utökad felsökning, förenklad lösenordshantering samt ytterligare uppstramning av behörighetsadministrationen. Gränssnittsändringar har genomförts i formulär som hanteras av kommunerna. En ny rutin för valdistriktsbestämning har tagits i bruk vid statistikframställningen den 1 mars 2008.

Vidare har systemet för genomförande av val till Sametinget 2009, efter visst underhåll, tagits i drift i oktober 2008. Sametingets kansli har kunnat registrera in de samer som anmält sig till röstlängden och en preliminär röstlängd har fastställts.

Insatserna i fråga om informationssäkerhet har påverkat arbetet med valdatasystemet genom att rutiner utvecklats för bl.a. ändringshantering. Driftsdokumentationen har förbättrats. En central loggserver har byggts upp och fortsatta insatser går ut på att automatisera kontrollen av loggar.

Optisk läsning av valsedlar

Ett problem som togs upp efter valen 2006 av framför allt de största länen var problemen med att hos länsstyrelserna klara den stora påfrestning som den slutliga rösträkningen innebär. Länsstyrelserna har under en lång följd av år dränerats på den allmänjuridiska personal som haft till uppgift att svara för de valuppgifter som länsstyrelserna har. Det har medfört att alltmer uppgifter fått skötas av tillfälligt anställd eller inhyrd personal med mycket kort förberedande utbildning. På t.ex. länsstyrelsen i Stockholms län måste ca 180 personer extra tas in för att klara av rösträkningen. Länsstyrelsen har heller inte längre själva lokaler för den stora, utrymmeskrävande uppgiften vilket medför att lokaler måste hyras, möbleras och förses med IT-stöd för att räkningen ska klaras av.  Med anledning av detta har länsstyrelserna framfört att försök med optisk läsning av valsedlar ånyo borde prövas.

Valmyndigheten har därför under hösten 2008 tillsammans med ett företag som har statligt ramavtal för leverans av skanningsprogram inlett försök med att maskinellt läsa valsedlar. Vid de försök som genomfördes vid valen 1994 fanns ganska stora problem i fråga om skannrarnas tillförlitlighet och förmåga att läsa t.ex. de blå landstingsvalsedlarna. De inledande försöken har gett vid handen att utvecklingen av hårdvaran gjort att dubbelläsning eller problem med pappersfärgen numera inte uppstår.  Syftet med Valmyndighetens försök är att framförallt se om den maskinella läsningen av valsedlar kan åstadkomma en säker bedömning av personrösterna. För detekteringen och tolkningen av personkryssen krävs en anpassning av mjukvara för de olika stegen i processen. För att testa av att den fungerar på ett tillfredsställande sätt krävs att ytterligare tester genomförs under 2009.

Förberedelserna för Europaparlamentsvalet 2009 har bedrivits parallellt med förberedelserna för sametingsvalet. I stor utsträckning läggs genom förberedelserna för Europaparlamentsvalet också grunden för genomförandet av valen 2010.

till sidans topp

4 Unga ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur utvecklingen ser ut för män och kvinnor i åldersgruppen 18-25 år. I redovisningen ska även geografisk hemvist kommenteras.

Statistiken redovisas på nations- läns-, kommunnivå för val till riksdag, landsting- och kommunfullmäktige med variablerna ålder och kön. Statistiken som redovisas är ackumulerad data baserad på totalpopulationen från mandatperiodens början efter valen 2006 och till den 26 januari 2009.

Åldern presenteras i följande åldersintervall: 18-25 år samt 26 år och äldre (1).

Historisk statistik motsvarande denna period finns inte då Valmyndighetens återrapporteringskrav för avgångna ledamöter inte inleddes förrän för år 2005.

Det finns ingen internationell statistik motsvarande denna indikator. Många länder har dessutom ett helt annat valsystem för efterträdarval och ersättare så siffrorna skulle med största sannolikhet inte vara jämförbara.

Riksdagen

Till riksdagen har det hittills under mandatperioden invalts (2) 374 ledamöter. 25 personer har avgått (3), varav 12 kvinnor och 13 män. 6,6 % av männen och 6,8 % av kvinnorna har avgått.

Fem av de 374 valda är i åldersintervallet 18-25 år och ingen av dessa har avgått.

Det statistiska underlaget är för litet för att dra några slutsatser om variablerna kön och ålder, och inte heller är det någon mening att kommentera geografisk hemvist.

Landstingsfullmäktige

Till landstingsfullmäktige har det hittills under mandatperioden invalts in 1823 ledamöter. 167 personer har avgått, 80 kvinnor och 87 män. I förhållande till hur många av de valda som är kvinnor respektive män har 9,1 % av männen avgått respektive 9,3 % av kvinnorna.

Det län där det avgått flest totalt i landstingsfullmäktige är Kronobergs (13,5 %). Lägsta antalet avgångar har Hallands län haft (5,3 %).

2 % av alla valda är i åldersintervallet 18-25 år. Detta motsvarar totalt 28 personer, 13 kvinnor och 15 män. 5 kvinnor (38,5 % av de valda kvinnorna) och 2 män (13,3 % av de valda männen) har hittills avgått under mandatperioden.

Statistiska underlaget är inte tillräckligt stort för att säga något om geografisk hemvist för åldersgruppen 18-25 år.

 

18-25 år

26 år -

Totalt

Kvinnor

38,5 %

8,8 %

9,3 %

Män

13,3 %

9 %

9,1 %

Totalt

25 %

8,9 %

9,2 %

Tabell 1: Andel avgångna av valda i alla landstingsfullmäktige

En slutsats av statistiken är att fler unga än äldre avgått och fler kvinnor än män. Skillnaden mellan könen syns särskilt i gruppen 18-25 år.

Kommunfullmäktige

Till kommunfullmäktige har det hittills under mandatperioden invalts 14661 personer, varav 1611 av dem har avgått (11 %). 863 män har avgått (10,2 % av de valda männen) och 748 kvinnor har avgått (12,1 % av de valda kvinnorna).

Det statistiska underlaget är för litet för att kommentera geografisk hemvist på kommunnivå. Istället gör vi jämförelser på länsnivå även för kommunfullmäktige.

De län där det avgått flest i kommunerna totalt är

  1. Örebro län (13,3 %)
  2. Stockholms län (12,6 %)
  3. Västmanlands län (12,5 %)

Lägsta antalet avgångar totalt har följande län haft:

  1. Gotlands län (2,7 %)
  2. Blekinge län (8,4 %)
  3. Uppsala län (8,8 %)

Skillnaden mellan länen om man ser till andelen avgångar totalt är inte särskilt stor. Inte heller är det särskilt stor skillnad mellan kvinnor och män totalt, som nämns ovan. Flest kvinnor har avgått i Örebro län (15,3 %) och flest män har avgått i Västmanlands län (13,4 %).

3 % av de valda är i åldersintervallet 18-25 år. Detta motsvarar 483 personer varav 256 män och 227 kvinnor. 71 män (27,7 % av de valda männen) och 80 kvinnor (35,2 % av de valda kvinnorna) har sedan avgått under mandatperioden.

I åldersgruppen 18-25 år syns stora skillnader regionalt.

De län där det avgått flest i kommunerna i åldersgruppen 18-25 år är

1. Gävleborgs län (50 %)

Jönköpings län (50 %)

3. Kronobergs län (46,7 %).  

Minst avgångar i åldersgruppen 18-25 år har följande län haft:

1. Gotlands län (0%)

Västernorrlands län (0 %)

3. Hallands län (7,7 %).

Störst skillnad mellan åldersgruppen 18-25 år och totalpopulationen är det i Jönköpings län där 50 % av alla valda i åldersgruppen 18-25 år har avgått, jämfört med 11,5 % av avgångna totalt.

I 30 kommuner har 100 % av de valda i åldersgruppen 18-25 år avgått. Exempel : I Östersund har 100 % av de valda i åldersgruppen 18-25 år avgått (dvs. 2 personer) jämfört med 13 % av totala andelen avgångar (dvs. 10 personer).

 

18-25 år

26 år -

Totalt

Kvinnor

35,2 %

11,2 %

12,1 %

Män

27,7 %

9,6 %

10,2 %

Totalt

31,3 %

10,3 %

11 %

Tabell 2: Andel avgångar av valda i alla kommunfullmäktige

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är det tydligt att det både i kommun- och landstingsfullmäktige har avgått fler i gruppen 18-25 år än i totalpopulationen. Fler kvinnor än män har avgått och detta är särskilt tydligt i gruppen 18-25 år. Skillnaderna i variabeln ålder är större för kommunfullmäktige än landstingsfullmäktige.

För riksdagen är det statistiska underlaget för litet för att dra några slutsatser om variablerna kön och ålder.

(1) Med ålder avses den ålder som den invalde har på valdagen.

(2) Med valda avses det antal personer som utsetts vid valet och det antal personer som senare efterträtt en ledamot som avgått. Det innebär att summan för valda i de flesta fall överstiger antalet mandat för församlingarna.

(3) Med avgångna avses det antal personer som avbrutit sitt uppdrag som ledamot. Orsakerna till detta kan vara många, t.ex. att personen avlidit, flyttat, hoppat av partiet o.s.v. Denna statistik säger ingenting om orsakerna till avgångarna.

till sidans topp

5 Organisationsstyrning

Uppdrag: Valmyndigheten ska redovisa myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en långsiktig och god personalförsörjning, en ändamålsenlig åldersstruktur och jämn könsfördelning bland personalen.

I december 2008 var 11 personer anställda vid Valmyndighetens kansli. Av dessa var fem kvinnor och sex män. Ingen nyrekrytering har skett under året. Det innebär därmed att några särskilda insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald eller för att förändra åldersstrukturen inte varit möjliga att genomföra under året.

Sjukfrånvaro, procent

2008

2007

2006

Totalt

2,7

1,9

2,4

varav andel långtidssjuka

0

0

0

Uppgift om sjukfrånvaron fördelad i grupper efter kön och ålder lämnas inte då antalet anställda i respektive grupp understiger tio.

Valmyndigheten har fortsatt att satsa på olika former av friskvård. Personalen har möjlighet att utöva motion på betald arbetstid en timme per vecka. Valmyndigheten subventionerar kostnaderna för friskvård (periodkort på gym, simhall o.dyl.) till ett belopp av högst 1000 kr per år och anställd. Vidare erbjuds möjlighet till gruppgymnastik tillsammans med personal från Skatteverket. För den som mer regelbundet motionerar på fritiden och uppfyller vissa mängdkrav utgår en uppmuntringspremie vid årets slut.

Ergonomiska hjälpmedel har anskaffats till dem som framfört önskemål om detta eller anvisats av företagshälsovården.

Samtliga anställda har under året erbjudits möjlighet att delta i regelbundna hälsokontroller. Flertalet har också genomgått sådan kontroll.

Målet är att fortsatt satsa på en bra friskvård, en bra arbetsmiljö och ett arbetsklimat präglat av öppenhet och respekt för varandra samt jämställdhet, mångfald och delaktighet.

Den övergripande målsättningen under detta mellanvalsår har varit att se till att personalen är väl förberedd inför Europaparlamentsvalet år 2009 och de allmänna valen år 2010.

Det har gällt att utgå från varje anställds individuella behov och önskemål och tillse att han/hon getts möjlighet till en utveckling som ger ännu bättre förutsättningar att klara kommande arbetsuppgifter på ett för verksamheten optimalt sätt. Förhoppningen är att de kompetenshöjande åtgärderna också ska motivera de anställda att bli kvar hos Valmyndigheten över de kommande valen.

Det bör också framhållas att Valmyndigheten är en mycket liten myndighet med en verksamhet som sett över åren har en mycket varierande omfattning. Valmyndigheten kommer därför aldrig att kunna vidareutbilda egen personal eller skaffa och behålla all nödvändig kompetens internt utan kommer även fortsättningsvis att behöva anlita konsulter i synnerhet för vidareutvecklingen av det datastöd som är nödvändigt för att förberedandet och genomförandet av valen ska kunna ske på ett betryggande sätt. Även för den topp ifråga om information till allmänheten krävs extern hjälp under en kortare tid före valen.

till sidans topp

6 Resultat fördelat på verksamhetsgren

Valmyndigheten har endast en verksamhetsgren, ”Förberedelser för och administration av allmänna val och folkomröstningar”. Som framgår av tabellen nedan är kostnaderna under åren 2008 och 2007 som inte är valår väsentligt lägre än under valåret 2006. Detta gäller framförallt Övriga driftkostnader som under valår i huvudsak består av ersättningar till olika aktörer under valet och som under år när det inte är val enbart täcker fortsatta utvecklingskostnader, licenskostnader och andra fasta ersättningar som är nödvändiga för att upprätthålla valdatasystemet och en god beredskap för ett ev. extra val. I den tredje tabellen nedan redovisas posten Övriga driftkostnader uppdelad på vissa ingående kostnadselement främst avseende valanslaget. Under den sistnämnda posten Övrigt återfinns fr.o.m. 2007 dock även kostnader hänförliga till förvaltningsanslaget (jämförelseåret 2006 har omräknats med hänsyn till detta).

Även intäkterna varierar kraftigt beroende på om det under året har hållits något val. Merparten av intäkterna under valår är hänförliga till försäljning av valsedlar och uppgifter om röstberättigade och kandidater. 

Intäkter utöver anslag (tkr)

2008

2007

2006

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

15

110

3402

Finansiella intäkter

36

40

29

Summa

51

150

3431

 

Totalkostnader för verksamhetsgrenen (tkr)

2008

2007

2006

Personal

9030

9295

8573

Lokaler

1882

1753

1769

Övriga driftkostnader

18750

 7983

130327

Finansiella kostnader

14

15

10

Avskrivningar och nedskrivningar

265

269

415

Summa

29941

19315

141094

Statsbidrag för förtidsröstningen

0

0

103 000

Summa

29941

19315

244094

 

Övriga driftkostnader (tkr)

2008

2007

2006

Ersättning till Posten AB (viss förtidsröstning och distributionen av förtidsröster)

0

0

18700

Ersättning till länsstyrelserna och andra myndigheter

1273

1136

28587

Produktion av valmaterial inkl distribution

2483

125

42523

Information

1155

98

24919

Datatjänster

9390

3458

12173

Övrigt

4449

3166

3425

Summa

18750

7983

130327

till sidans topp

Ekonomisk redovisning

- se pdf-dokumentet sid 12-20.

Årsredovisning 2008 (137 kb)


Valmyndighetens nämnd har vid sammanträde den 17 februari 2009 fastställt årsredovisning för budgetåret 2008.

Marianne Eliason

(ordförande)

Hans-Eric Holmqvist, Peter Larsen, Shirin Ahlbäck Öberg, Linus Källander

till sidans topp