Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Årsredovisning för VALMYNDIGHETEN
avseende budgetåret 2007

Innehåll

Resultatredovisning
1 Inledning – övergripande mål
2 Organisation
3 Verksamheten under budgetåret 2007
- 3.1 Förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet 2009
- 3.2 Utvecklingen avseende arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet bland de röstberättigade samt elektronisk röstning
4 Organisationsstyrning
5 Personal
6 Resultat fördelat på verksamhetsgren
7 Indikatorer för verksamhet riktad till ungdomar
Ekonomisk redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Beslut

Resultatredovisning

1 Inledning – övergripande mål

Valmyndighetens verksamhet ingår i ”Politikområdet Demokrati” med målet att folkstyrelsen ska värnas och fördjupas. I ”Verksamhetsområdet Demokrati och deltagande” gäller målet att allmänna val och folkomröstningar ska genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet.

Valmyndigheten ska enligt sin instruktion ansvara centralt för genomförandet av allmänna val och folkomröstningar och i övrigt fullgöra de uppgifter som den centrala valmyndigheten har enligt lag eller förordning.

I arbetsordningen har Valmyndigheten preciserat målformuleringarna på så sätt att det övergripande målet för Valmyndigheten är ”att förbereda och genomföra allmänna val och folkomröstningar på ett sätt som möjliggör demokratisk insyn och medborgerligt inflytande och som ger legitimitet åt valets resultat”.

till sidans topp

2 Organisation

Valmyndigheten leds av en av regeringen utsedd nämnd bestående av ordförande, vice ordförande, tre övriga ledamöter och tre ersättare.

Vid Valmyndigheten finns ett kansli som leds av en kanslichef. Denne ska ansvara för och leda den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som nämnden beslutar. 

3 Verksamheten under budgetåret 2006

Valmyndighetens huvudsakliga arbete under året har varit inriktat på att på ett mer genomgripande sätt utvärdera och ta till vara erfarenheterna från olika aktörer vid de allmänna valen hösten 2006 än vad som har varit möjligt efter tidigare genomförda val. Ett omfattande arbete har också lagts ner på att dokumentera samtliga processer som kommer till användning vid val.
 
Valmyndigheten har allt sedan bildandet arbetat mycket med frågor kring informationssäkerhet. Med informationssäkerhet menas säkerhet i fråga om skydd av informationstillgångar, med syfte att upprätthålla nödvändig riktighet, tillgänglighet, sekretess och spårbarhet. IT-säkerhet ingår i begreppet.

Under verksamhetsåret intensifierades detta arbete ytterligare. Beslut fattades om att myndighetens ledningssystem för informationssäkerhet ska certifieras av ett ackrediterat certifieringsorgan. Certifieringen kommer att ske mot den internationella standarden ISO 27001. Denna standard blev obligatorisk för alla statliga myndigheter i och med Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte (VERVAFS 2007:2).

I och med certifieringen kommer myndighetens säkerhet att kontinuerligt utsättas för granskning genom årliga revisioner, med målet att säkerhetsarbetet ska karaktäriseras av ständiga förbättringar. Förutom dessa revisioner granskas IT-säkerhet och informationssäkerhet löpande av den egna verksamheten samt av oberoende parter inför varje val.

Myndighetens verksamhet redovisas under en verksamhetsgren ”Förberedelser för och administration av allmänna val och folkomröstningar”.

Valmyndighetens verksamhet ska enligt regleringsbrevet för 2007 återrapporteras enligt följande indelning

  • Förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet 2009 
  • Redovisning av exempel på olika metoder som använts dels i arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet dels vad avser elektronisk röstning.

till sidans topp

3.1 Förberedelsearbetet inför och genomförandet av de allmänna valen

Verksamhetsmål: Valet till Europaparlamentet 2009 ska genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa vilka insatser som genomförts i förberedelsearbetet inför 2009 års val till Europaparlamentet.

Förberedelserna för Europaparlamentsvalet 2009 inleddes parallellt med förberedelserna för sametingsvalet. I stor utsträckning läggs genom förberedelserna för Europaparlamentsvalet också grunden för genomförandet av valen 2010.

3.1.1 Uppföljning, utvärdering och utveckling

Efter valet 2006 har mer tid och resurser kunnat läggas ned på uppföljning och utvärdering av genomförandet av valet än vad som tidigare varit möjligt. Under tidigare år har ett nytt val börjat förberedas så snart det föregående avslutats. Valmyndigheten har besökt ett antal kommuner och länsstyrelser och på plats kunnat ta del av det arkiverade valmaterialet. Dessa genomgångar har gett en bättre inblick i hur materialet används och hur blanketter, arbetsrutiner, handledningar och utbildning för valadministrationen skulle kunna förbättras. Valmyndigheten har tagit fram vissa förslag till förändringar som sedan processats med ett antal kommuner och länsstyrelser som inbjudits att delta i diskussioner runt förslagen. Samtliga kommuner och länsstyrelser har skriftligen fått del av förslagen och kunnat lämna synpunkter. Av inkomna svar att döma har de flesta förslag fått ett positivt mottagande.

3.1.2 Utbildning av valadministrationen och andra aktörer t.ex. partier

Valmyndigheten har tagit fram en handledning för kommunernas och länsstyrelsernas arbete med förändringar i indelningen av valdistrikt och valkretsar. Handledningen har distribuerats under januari 2008.

En ”startkonferens” med länsstyrelsernas valhandläggare kommer att hållas under mars månad. Arbetet med att ta fram handledningar och utbildningsmaterial för länsstyrelserna, valnämnderna, utlandsmyndigheterna och partierna har påbörjats. Avsikten är att för respektive myndighet/aktör ta fram en sammanhållen valbok som innehåller anvisningar om allt som den aktören ska åstadkomma. Valmyndigheten avser också att medverka i viss grundutbildning av valnämnderna vilket tidigare överlåtits helt till länsstyrelserna. En grundutbildning för nya valhandläggare hos länsstyrelserna planeras också.

3.1.3 Information

Valmyndigheten har deltagit i Skatteverkets ramavtalsupphandling av reklam- och produktionsbyråer och har därmed möjlighet att använda reklambyrå, produktionsbyrå och webbyrå för produktion av information till allmänheten. Röstkortets utformning och innehåll övervägs och tester för överföring av uppgifter till röstkortstryckeri har genomförts.

Genom ändring i vallagen 1996 bestämdes att utlandssvenskar skulle tas upp i röstlängd i 10 år efter utvandringsdag eller den senare dag som de hört av sig till Skatteverket med en adressanmälan (anmälningsdatum). Vid genomförandet fick många anmälningsdatum den 1 juli 1997. Eftersom många utlandssvenskar som togs upp i röstlängd med anledning av de nya bestämmelserna kommer att falla ur röstlängden före valen 2009 och 2010 har Valmyndigheten sänt ut information om detta till de berörda tillsammans med en blankett för adressanmälan/förlängning av rösträtt.

3.1.4 Övrigt

Valmyndigheten har deltagit i ett antal konferenser rörande ett förslag från EU-kommissionen om vissa ändringar i direktiven om unionsländernas utbyte av information rörande de unionsmedborgare som anmäler önskan om att rösta i sitt bosättningsland vid Europaparlamentsvalet 2009. Hittills har ingen enighet nåtts i frågan.

till sidans topp

3.2 Utvecklingen avseende arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet bland de röstberättigade samt elektronisk röstning

Verksamhetsmål: Valmyndigheten ska ha god kunskap om den svenska och internationella utvecklingen avseende arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet bland dem som är röstberättigade samt elektronisk röstning.

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa exempel på olika metoder som använts i arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet bland dem som är röstberättigade. Där så är möjligt ska i redovisningen särskilt lyftas fram konsekvenser för röstberättigade i olika åldrar, röstberättigade med funktionshinder samt röstberättigade med olika etnisk och kulturell bakgrund. I redovisningen ska även könsperspektivet beaktas.

3.2.1 Kunskapen om valförfarandet

Det finns en mängd olika strategier för hur dels valmyndigheter på olika nivåer dels andra aktörer går tillväga för att öka kunskapen om valförfarandet. Vid en internationell utblick kan det konstateras att varje land har sina egna specifika utmaningar och att de strategier som utvecklats därför måste ses mot bakgrund av dessa. 

Det kan också konstateras att det finns en koppling i många länder mellan åtgärder för att öka kunskapen om valförfarandet och en önskan om ett ökat valdeltagande. International IDEA gav 2006 ut en publikation - Engaging the Electorate: Initiatives to Promote Voter Turnout From Around the World – där initiativ och aktiviteter är uppdelade i två delar, dels aktiviteter som syftar till att höja kunskapen om valförfarandet som sådant, dvs. hur man röstar, och dels aktiviteter som vill åstadkomma ett ökat politiskt engagemang, dvs. varför man ska rösta. Valmyndigheten får ifråga om konkreta exempel på aktiviteter och initiativ från stora delar av världen hänvisa till International IDEAs publikation.

3.2.2 Utvecklingen i fråga om elektronisk röstning

Under året har det skett en världspremiär inom ramen för elektronisk röstning. Estland introducerade som första land i världen möjligheten för samtliga röstberättigade att använda Internet som en ordinarie röstningskanal vid det nationella parlamentsvalet i mars 2007. Vid detta tillfälle valde 5,4 procent av de röstande att använda Internet, vilket är en ökning med flera procentenheter jämfört med de lokala valen 2005 där endast 1,9 procent röstade via Internet. Enligt den centrala valmyndigheten har systemet fungerat väl och kommer att fortsätta att användas.

Introduktionen av Internet som en ordinarie röstningskanal vid parlamentsvalet i Estland tilldrog sig ett visst internationellt intresse. ODIHR (Office for Democratic Institutions and Human Rights, som är en del av OSSE) valde att denna gång skicka en särskild grupp valobservatörer med fokus just på Internet-röstningen. I ODIHRs slutliga rapport omnämns att även om valadministrationen implementerade systemet för röstning över Internet på ett transparent och tillgängligt sätt, finns det risker att den grundläggande principen om valhemligheten skulle åsidosättas om fler röstberättigade valde att använda sig av Internet i framtiden. Vidare poängterades vikten av att förbättra testnings- och revisionsrutinerna och ODIHR rekommenderade Estland att begränsa användandet av Internet eller sluta använda röstningskanalen totalt om inte de föreslagna förbättringarna på dessa områden genomförs. Den centrala valkommissionen har för avsikt att försöka följa ODIHRs rekommendationer i så stor utsträckning som möjligt.

Storbritannien, som tidigare aviserat möjligheten att återuppta sina tester av elektronisk röstning, har nu istället aviserat att inga fler tester av röstning via Internet och telefon kommer att genomföras. Valkommissionen hävdar att så länge regeringen inte presenterar en tydlig plan för att förändra sättet på vilket val genomförs är det inte längre meningsfullt att fortsätta testerna – detta trots alla erfarenheter som samlats in genom åren. 

Också Nederländerna har fattat beslut om att inte längre använda sig av elektronisk röstning. Där har röstningsmaskiner i röstningslokal länge varit den övervägande ”normala” röstningskanalen och röstning via Internet har testats för utomlands boende medborgare vid valet 2006. Beslutet innebär att all röstning inom landet från och med nu kommer att genomföras med pappersvalsedlar i vallokal. Enligt den centrala valmyndigheten är anledningen till beslutet tudelad; dels skulle en uppdatering av reglerna för testning och godkännande av de nuvarande röstningsmaskinerna bli alltför kostsam, dels presenterades en särskild rapport av the Election Process Advisory Commission där röstning i vallokal med pappersvalsedlar rekommenderas som standardmetod i hela landet. Genom att använda pappersvalsedlar blir valprocessen både mer transparent och verifieringsbar, anser kommissionen. I rapporten föreslår kommissionen att Nederländerna introducerar valsedelsskrivare och elektroniska räknare för att undvika att väljarens röst sparas elektroniskt. 

Ytterligare ett land har beslutat att inte använda elektronik vid val. Det fanns planer på att testa en digital penna med inbyggd kamera vid valet till parlamentet i Hamburg i februari 2008, men efter ett lyckat hackningförsök av en organisation som specialiserat sig på hackning beslutades det att den digitala pennan inte skulle användas.

Den centrala valmyndigheten i Belgien har under året genomfört en jämförande studie av e-röstning i sju länder i Europa. Syftet var att kunna använda studien vid beslut om vilka krav som bör ställas på ett framtida e-röstningssystem i Belgien. De länder som jämförs i studien är Belgien, Estland, Schweiz, Irland, Nederländerna, Frankrike och Tyskland. Omfattande fakta om bl.a. teknik, kostnader, revision och typ av e-röstning presenteras tillsammans med en diskussion om e-röstningens effekter på grundläggande principer som gäller vid val. Det är särskilt värt att notera att studien pekar på att väldigt lite erfarenhet finns samlad gällande elektronisk röstning för funktionshindrade och att e-röstning också borde ses i ljuset av gällande regler för datasäkerhet t.ex. i etablering av elektroniska röstlängdsregister.

Situationen i Sverige är i princip oförändrad sedan förra året. Valmyndigheten hade ett uppdrag att senast den 15 oktober 2007 lämna en rapport till regeringen om uppbyggnaden av en kunskapsbank med erfarenheter från kommuner som använder elektronisk röstning vid kommunala rådgivande opinionsundersökningar. Efter genomförd enkät visade det sig att endast ett fåtal kommuner genomfört elektroniska rådslag och att underlaget för en kunskapsbank enligt Valmyndigheten därför var för litet.

till sidans topp

4 Organisationsstyrning

Mål: Valmyndigheten ska anpassa och utveckla det nya valdatasystemet så att systemet kan användas med maximal tillförlitlighet och effektivitet.

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa hur valdatasystemet förvaltats och utvecklats under 2007.

Valdatasystemet har under verksamhetsåret främst fungerat som stöd vid de s.k. efterträdarval som görs när någon ledamot eller ersättare i riksdag eller fullmäktige frånträder sitt uppdrag. Sedan valet år 2006 har drygt 2000 efterträdarval genomförts. Dessutom förser valdatasystemet fortlöpande myndighetens webbplats med aktuella uppgifter om bl.a. nuvarande ledamöter.

Under året har myndigheten följt upp och bearbetat de ändrings- och förbättringsförslag som uppkom i samband med valet 2006. Arbetet har resulterat i uppdaterade kravspecifikationer inför valet till Europaparlamentet 2009 och de allmänna valen 2010. Inom vissa områden har implementeringen av förbättringar påbörjats under det gångna året men merparten av arbetet kommer att ske under åren 2008 till 2010. Områden där arbetet redan nu har inletts är främst följande:

  • Gränssnittsförändringarsom syftar till att göra valdatasystemet mer ändamålsenligt och lättanvänt samt minska behovet av separata användarhandledningar.
  • Behörighetssystemet, BKS, förbättras genom utökad felsökning, förenklad lösenordshantering samt ytterligare uppstramning av behörighetsadministrationen. Ej aktiva användare har rensats bort och antalet registrerade användare uppgår nu till ca 900.
  • Valdistriktsbestämning av fastigheter ska i framtiden hanteras inom myndigheten, istället för att som tidigare hos Lantmäteriverket. Fördelen med detta är ett minskat beroende av Lantmäteriverkets tjänster samt att myndigheten själv behåller kontrollen över tillämpningen av verksamhetsspecifika regler. Rutinen är implementerad och kommer att tas i drift våren 2008.

Vidare har myndigheten arbetat med förberedelser inför valet till Sametinget 2009. En stor del i detta arbete har varit att verifiera att de funktioner i valdatasystemet som användes vid det senaste valet till Sametinget nu går att återanvända. Mindre förbättringar i systemet har också gjorts. Systemet tas i drift den 1 oktober 2008.

Arbetet med valdatasystemet har också påverkats av den informationssäkerhetscertifiering som myndigheten ska genomföra under våren 2008. Exempel på områden där utökade insatser gjorts är loggning, ändringshantering och driftsdokumentation.

till sidans topp

5 Personal

I december 2007 var 15 personer anställda vid Valmyndighetens kansli. Av dessa var två långtidstjänstlediga (för studier resp. annat statligt arbete). Av återstående 13 som var i tjänst var sex kvinnor och sju män.

Sjukfrånvaro, procent 2007 2006 2005
Totalt 1,9 2,4 1,7
varav andel långtidssjuka 0 0 0

Uppgift om sjukfrånvaron fördelad i grupper efter kön och ålder lämnas inte då antalet anställda i respektive grupp understiger tio.

Valmyndigheten har fortsatt att satsa på olika former av friskvård. Personalen har möjlighet att utöva motion på betald arbetstid en timme per vecka. Valmyndigheten subventionerar kostnaderna för friskvård (periodkort på gym, simhall o.dyl.) till ett belopp av högst 1000 kr per år och anställd. Vidare erbjuds möjlighet till gruppgymnastik tillsammans med personal från Skatteverket. För den som mer regelbundet motionerar på fritiden och uppfyller vissa mängdkrav utgår en uppmuntringspremie vid årets slut.

Ergonomiska hjälpmedel har anskaffats till dem som framfört önskemål om detta eller anvisats av företagshälsovården.

Samtliga anställda har under året erbjudits möjlighet att delta i regelbundna hälsokontroller. Flertalet har också genomgått sådan kontroll.

Målet är att fortsatt satsa på en bra friskvård, en bra arbetsmiljö och ett arbetsklimat präglat av öppenhet och respekt för varandra samt jämställdhet, mångfald och delaktighet.

Den övergripande målsättningen under detta mellanvalsår har varit att se till att personalen är väl förberedd inför Europaparlamentsvalet 2009 och valen 2010 och att bredda utbildningen inför kommande pensionsavgångar.

Det har gällt att utgå från varje anställds individuella behov och önskemål och tillse att han/hon getts möjlighet till en utveckling som ger ännu bättre förutsättningar att klara kommande arbetsuppgifter på ett för verksamheten optimalt sätt. Av de större satsningarna kan nämnas att en anställd som arbetat med att förbereda ledningssystemet för informationssäkerhet själv fått utbilda sig till certifierad informationssäkerhetsarkitekt. Vidare har myndigheten satsat på mediaträning för en av informationshandläggarna, unix- och testkurs för en anställd som fått uppgiften att vara projektsamordnare för underhålls- och utvecklingsarbetet i valdatasystemet och utbildning i upphandlingsarbete för ett par anställda. Dessutom har flera personer deltagit i endagarskurser/seminarier för fördjupning och erfarenhetsutbyte inom de områden de arbetar med. Förhoppningen är att de kompetenshöjande åtgärderna också ska motivera de anställda att bli kvar hos Valmyndigheten över de kommande valen.

För att ytterligare förstärka Valmyndighetens kunskaper om valarbetet på regional nivå anställde Valmyndigheten i början av året en person som arbetat hos Länsstyrelsen i Stockholms län under 2006 års val. Det genomförda uppföljningsarbetet med besök hos länsstyrelser och kommuner har också stärkt kunskaperna om de regionala och lokala valmyndigheternas arbetsvillkor.

Det bör också framhållas att Valmyndigheten är en mycket liten myndighet med en verksamhet som sett över åren har en mycket varierande omfattning. Valmyndigheten kommer därför aldrig att kunna vidareutbilda egen personal eller skaffa och behålla all nödvändig kompetens internt utan kommer även fortsättningsvis att behöva anlita konsulter i synnerhet för vidareutvecklingen av det datastöd som är nödvändigt för att förberedandet och genomförandet av valen ska kunna ske på ett betryggande sätt. Även för den topp ifråga om information till allmänheten krävs extern hjälp under en kortare tid före valen.

till sidans topp

6 Resultat fördelat på verksamhetsgren

Valmyndigheten har sedan år 2003 endast en verksamhetsgren, ”Förberedelser för och administration av allmänna val och folkomröstningar”. Som framgår av tabellen nedan är kostnaderna under åren 2005 och 2007 som inte är valår väsentligt lägre än under valåret 2006. Detta gäller framförallt Övriga driftkostnader som under valår i huvudsak består av ersättningar till olika aktörer under valet och som under år när det inte är val enbart täcker fortsatta utvecklingskostnader, licenskostnader och andra fasta ersättningar som är nödvändiga för att upprätthålla valdatasystemet och en god beredskap för ett ev. extra val. I den tredje tabellen nedan redovisas posten Övriga driftkostnader uppdelad på vissa ingående kostnadselement främst avseende valanslaget. Under den sistnämnda posten Övrigt återfinns fr.o.m. 2007 dock även kostnader hänförliga till förvaltningsanslaget (de båda jämförelseåren har omräknats med hänsyn till detta).

Även intäkterna varierar kraftigt beroende på om det under året har hållits något val och också på vilka val som hållits. Merparten av intäkterna under valår är hänförliga till försäljning av valsedlar och uppgifter om röstberättigade och kandidater.   

Intäkter utöver anslag (tkr) 2007 2006 2005
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 110 3 402 79
Finansiella intäkter 40 29 13
Summa 150 3 431 92

Totalkostnader för verksamhetsgrenen (tkr) 2007 2006 2005
Personal 9 295 8 573 7 808
Lokaler 1753 1 769 1 712
Övriga driftkostnader 7 983 130 327 16 178
Finansiella kostnader 15 10 17
Avskrivningar och nedskrivningar 269 415 3 537
Summa 19 315 141 094 29 252
Statsbidrag för förtidsröstningen 0 103 000 0
Summa 19 315 244 094 29 252

Övriga driftkostnader (tkr) inkl visst statsbidrag 2007 2006 2005
Ersättning till Posten AB (viss förtidsröstning och distributionen av förtidsröster) 0 18 700 0
Ersättning till kommunerna (2004 och 2005) samt länsstyrelserna och andra myndigheter 1 136 28 587 1 355
Produktion av valmaterial inkl distribution 125 42 523 1
Information 98 24 919 150
Datatjänster 3 458 12 173 10 196
Övrigt 3 166 3 425 4 476
Summa 7 983 230 097 12 577

till sidans topp

7 Indikatorer för verksamhet riktad till ungdomar

Uppdrag: Valmyndigheten ska redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur utvecklingen ser ut för män och kvinnor i åldersgruppen 18-25 år. I redovisningen ska även geografisk hemvist kommenteras.

Återrapportering

Statistiken redovisas på nations-, läns- och kommunnivå för val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige med variablerna ålder och kön. Statistiken som redovisas är från mandatperiodens början efter valen 2006 och till den 23 januari 2008.

Åldern presenteras i följande åldersintervall: 18-25 samt 26 år och äldre (1).

Historisk statistik motsvarande denna period finns inte då Valmyndighetens återrapporteringskrav för avgångna ledamöter inte inleddes förrän för år 2005.

Det finns ingen internationell statistik motsvarande denna indikator. Många länder har dessutom ett helt annat valsystem för efterträdarval och ersättare så siffrorna skulle med största sannolikhet ändå inte vara jämförbara.

Riksdagen

Till riksdagen har det hittills under mandatperioden invalts (2) 364 ledamöter. 15 personer har avgått (3), varav 7 kvinnor och 8 män. Lika stor andel män som kvinnor har avgått, d v s 4,1 %. Fem av de 364 invalda ledamöterna är i åldersintervallet 18-25 år och ingen av dessa har avgått.

Det statistiska underlaget är för litet för att dra några slutsatser om variablerna kön, ålder och geografisk hemvist.

Landstingsfullmäktige

Till landstingsfullmäktige har det hittills under mandatperioden invalts 1746 ledamöter. 90 personer har avgått, 45 kvinnor och lika många män. I förhållande till hur många av de valda som är kvinnor respektive män har 4,9 % av männen avgått respektive 5,4 % av kvinnorna.

1,6 % av alla valda är i åldersintervallet 18-25 år. Detta motsvarar totalt 27 personer, 13 kvinnor och 14 män. 2 (15,4 % av de valda kvinnorna) kvinnor och 1 man (7,1 % av de valda männen) har avgått under mandatperioden.

Det statistiska underlaget är inte tillräckligt stort för att säga något om geografisk hemvist för åldersgruppen 18-25 år.

  18-25 år 26 år - Totalt
Kvinnor 15,4 % 5,3 % 5,4 %
Män 7,1 % 4,9 % 4,9 %
Totalt 11,1 % 5,1 % 5,2 %

Tabell: Andel avgångar av valda i alla landstingsfullmäktige

En slutsats av statistiken är att fler unga avgått än äldre och fler kvinnor än män. Skillnaden mellan könen syns särskilt i gruppen 18-25 år.

Kommunfullmäktige

Till kommunfullmäktige har det hittills under mandatperioden invalts 13917 personer, varav 861 av dem har avgått under mandatperioden (6,2 %). 468 män har avgått (5,8 % av de valda männen) och 393 kvinnor har avgått (6,7 % av de valda kvinnorna).

3,2 % av de valda är i åldersintervallet 18-25 år. Detta motsvarar 444 personer varav 235 män och 209 kvinnor. 34 män (14,5 % av de valda männen) och 43 kvinnor (20,6 %  av de valda kvinnorna) har sedan avgått under mandatperioden.

Det statistiska underlaget är för litet för att kommentera geografisk hemvist på kommunnivå. Istället gör vi jämförelser på länsnivå för kommunfullmäktige. I åldersgruppen 18-25 år syns stora skillnader regionalt.

De län där det avgått flest i kommunerna i åldersgruppen 18-25 år är

  1. Jämtland län (50 %)
  2. Kronobergs län (38,5 %)
  3. Jönköping län (29,4 %)

Minst avgångar i åldersgruppen 18-25 år har följande län haft:

  1. Gotlands län (0%), Hallands län (0 %), Västernorrlands län (0 %)

Störst skillnad mellan åldersgruppen 18-25 år och totalpopulationen är det i Jämtlands län där 50 % av alla valda i åldersgruppen 18-25 år har avgått, jämfört med 5,9 % av avgångna totalt.

  18-25 år 26 år - Totalt
Kvinnor 20,6 % 6,2 % 6,7 %
Män 14,5 % 5,6 % 5,8 %
Totalt 17,3 % 5,8 % 6,2 %

Tabell: Andel avgångar av valda i alla kommunfullmäktige

Sammanfattning

Sammanfattningsvis är det tydligt att det både i kommun- och landstingsfullmäktige har avgått fler i gruppen 18-25 år än i totalpopulationen. Fler kvinnor än män har avgått och detta är särskilt tydligt i gruppen 18-25 år. Skillnaderna i variabeln ålder är större för kommunfullmäktige än landstingsfullmäktige.

För riksdagen är det statistiska underlaget för litet för att dra några slutsatser om variablerna kön och ålder.

(1) Med ålder avses den ålder som den invalde har på valdagen.

(2) Med valda avses det antal personer som utsetts vid valet och det antal personer som senare efterträtt en ledamot som avgått. Det innebär att summan för valda i de flesta fall överstiger antalet mandat för församlingarna.

(3) Med avgångna avses det antal personer som avbrutit sitt uppdrag som ledamot. Orsakerna till detta kan vara många, t.ex. att personen avlidit, flyttat, hoppat av partiet o.s.v. Denna statistik säger ingenting om orsakerna till avgångarna.

till sidans topp

Ekonomisk redovisning

- se pdf-dokumentet sid 13-21. Sammanställning av väsentliga uppgifter finns nedan.

Årsredovisning 2007 (289 kb)

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER

(tkr) 2007 2006 2005 2004 2003
Låneram Riksgäldskontoret          
Beviljad 1 000 1 500 2 000 2 000 1 500
Utnyttjad 270 481 463 1 015 1 415
Kontokrediter Riksgäldskontoret          
Beviljad 565 565 555 545 449
Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 0
Räntekonto Riksgäldskontoret          
Ränteintäkter 40 29 12 64 91
Räntekostnader 0 0 0 0 0
Avgiftsintäkter          
Avgiftsintäkter som disponeras          
Beräknat belopp enligt regleringsbrev 0 0 0 0 0
Avgiftsintäkter 110 3 402 79 146 49
Anslagskredit          
Uo 01 46:1 ap.1          
Beviljad 513 4 083 0 10 000 850
Utnyttjad 0 0 0 0 0
Uo 01 46:5 ap.1          
Beviljad 421 417 0 407 135
Utnyttjad 0 0 0 0 0
Anslag          
Ramanslag          
Anslagssparande, Uo 01 46:1 ap.1 11 824 11 368 2 153 71 690 1 895
Anslagssparande, Uo 01 46:5 ap.1 407 619 730 2 886 1 672
Totalt anslagssparande 12 231 11 987 2 883 74 576 3 567
varav intecknat 0 0 0 0 0
Bemyndiganden (Ej tillämplig)          
Personal          
Antalet årsarbetskrafter (st) 13 12 12 11 11
Medelantalet anställda (st) 13 12 12 12 11
Driftkostnad per årsarbetskraft (se sid 16 ) 1 464 11 722 2 142 12 632 17 493
Kapitalförändring          
Årets 136 1 298 -3 322 -4 213 -4 300
Balanserad (se not 12) 2 891 1 593 2 029 1 913 1 884

Valmyndighetens nämnd har vid sammanträde den 20 februari 2007 fastställt årsredovisning för budgetåret 2007.

Marianne Eliason

(ordförande)

Hans-Eric Holmqvist, Peter Larsen, Shirin Ahlbäck Öberg, Linus Källander

till sidans topp