Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Årsredovisning för VALMYNDIGHETEN
avseende budgetåret 2005

Innehåll

Resultatredovisning
- Inledning – övergripande mål
- Organisationen
- Verksamheten under budgetåret 2005

- Personal

- Resultat fördelat på verksamhetsgren
- Indikatorer för verksamhet riktad till ungdomar
Ekonomisk redovisning
- Sammanställning över väsentliga uppgifter

Resultatredovisning

Inledning – övergripande mål

Valmyndighetens verksamhet ingår i ”Politikområdet Demokrati” med målet att folkstyrelsen skall värnas och fördjupas och i ”Verksamhetsområdet Demokrati och deltagande” med målet att medborgarnas deltagande i valen och i övriga politiska processer skall öka och att allmänna val och folkomröstningar skall genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet.

Valmyndigheten ska enligt sin instruktion ansvara centralt för genomförandet av allmänna val och folkomröstningar och i övrigt fullgöra de uppgifter som den centrala valmyndigheten har enligt lag eller förordning.

I arbetsordningen har Valmyndigheten preciserat sin del av de nämnda målformuleringarna på så sätt att det övergripande målet för Valmyndigheten är att förbereda och genomföra allmänna val och folkomröstningar på ett sätt som möjliggör demokratisk insyn och medborgerligt inflytande och som ger legitimitet åt valets resultat.

Valmyndigheten bidrar till målen genom att myndigheten producerar ett stort antal handledningar och instruktioner till alla som har uppgifter under val och folkomröstningar framförallt länsstyrelserna, kommunerna, de politiska partierna och de som levererar olika varor och tjänster som behövs inför och under valet. För att underlätta förberedelsearbetet och öka tillförlitligheten tillhandahåller Valmyndigheten ett adekvat, välfungerande och säkert datastöd som successivt har byggts ut och förbättrats. Valmyndigheten bedriver också en omfattande informationsverksamhet till allmänheten och då särskilt till de röstberättigade genom att tillhandahålla olika trycksaker med beskrivningar av valförfarandet och regelsystemet. Även myndighetens hemsida (www.val.se) är en viktig informationskanal. Under valdagskvällen och senare vid den slutliga sammanräkningen under veckorna efter valet presenterar Valmyndigheten resultatet av valet vart efter sammanräkningen slutförs i de olika delarna av landet. Genom den omfattande informationsprocessen och betonandet av öppenheten i hela valprocessen söker Valmyndigheten ge legitimitet åt valet och dess resultat. Valmyndighetens omfattande informationsverksamhet har som en viktig målsättning att minimera den grupp av röstberättigade som på grund av bristande kunskap om valförfarandet avstår från att rösta. Härigenom kan sägas att Valmyndigheten i vart fall indirekt påverkar valdeltagandet i positiv riktning. Eftersom det under 2005 inte hållits något allmänt val så har, som kommer att framgå av det följande, verksamheten under detta år i huvudsak inriktats på att förbereda 2006 års allmänna val.

till sidans topp

Organisation

Valmyndigheten leds av en nämnd bestående av ordförande och fyra ledamöter som utsetts av regeringen. Tre ersättare har också utsetts av regeringen.

Vid Valmyndigheten finns ett kansli som leds av en kanslichef. Denne ska ansvara för och leda den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som nämnden beslutar.

Verksamheten under budgetåret 2005

Under året har Valmyndigheten medverkat i valet till Sametinget och i det lagstiftningsarbete som lett fram till en ny vallag som trätt i kraft den 1 januari 2006. Valmyndighetens huvudsakliga arbete under året har dock varit inriktat på de omfattande förberedelserna som görs för de allmänna valen hösten 2006.

Valmyndighetens hela verksamhet redovisas under en verksamhetsgren Förberedelser för och administration av allmänna val och folkomröstningar.

Valmyndighetens verksamhet ska enligt regleringsbrevet för år 2005 återrapporteras enligt följande indelning.

  • Utvecklingen avseende arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet bland de röstberättigade.
  • Utvecklingen ifråga om elektronisk röstning.
  • Förberedelsearbetet inför och genomförandet av valet till Sametinget.
  • Förberedelsearbetet inför de allmänna valen 2006.

till sidans topp

Utvecklingen avseende arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet bland de röstberättigade

Verksamhetsmål: Valmyndigheten skall ha god kunskap om den svenska och den internationella utvecklingen avseende arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet bland de röstberättigade.

Återrapportering: Valmyndigheten skall redovisa sin analys av utvecklingen. Där så är möjligt skall ett ålders- och könsperspektiv samt ett integrationspolitiskt perspektiv redovisas.

Arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet bland de röstberättigade utgör en av Valmyndighetens huvuduppgifter. Detta arbete intensifieras inför varje val för att minimera antalet röstberättigade som inte vet hur man går tillväga för att rösta. Varje val är unikt i tiden och viss kunskap om den rådande samhällssituationen i landet behövs i planering och utformning av olika insatser. Vidare är insatserna utformade utifrån det informationsansvar som Valmyndigheten har och de erfarenheter om informationsbehov som myndigheten fått gällande behoven av särskild information.

Under 2005 intensifierades Valmyndighetens arbete med planering av informationsinsatser inför de allmänna valen 2006. En intern informationsplan håller på att utarbetas där insatser gentemot allmänheten och grupper med särskilda behov diskuteras. Syftet med informationsinsatserna är att öka kunskapen om valförfarandet både för den breda allmänheten och för grupper som är i behov av särskild information. Ingen uppdelning på män och kvinnor görs i myndighetens arbete med information om valprocessen.

Vid en internationell utblick kan Valmyndigheten konstatera att valmyndigheters ansvar för arbetet med att öka kunskapen om valförfarandet ser väldigt olika ut beroende på myndighetsstruktur, lagstiftning och praxis. Varje lands speciella samhällssituation återspeglas i arbetet med att hitta vägar att nå ut till de röstberättigade med information liksom i det innehåll som informationen har.

Inför stortingsvalet i Norge 2005 lanserades ett antal kampanjer för att höja medvetenheten hos de röstberättigade om röstningsprocessen. Liksom den svenska Valmyndigheten har det norska Kommunal- och Regionaldepartementet ansvar för att informera om när, var och hur man röstar. Dessutom har departementet ett särskilt ansvar för information till vissa speciella grupper, t ex förstagångsväljare, invandrare, syn- och hörselskadade och röstberättigade utomlands. Informationsinsatserna inför stortingsvalet 2005 omfattade, bland annat, annonser i press och via Internet, TV- och radiospots, information genom valets officiella webbplats www.valg.no, ett flerspråkigt informationshäfte och broschyrer till skolor.

Ett exempel på långtgående informationsinsatser både inför och mellan valen kan hämtas från den australiensiska valmyndigheten (Australian Electoral Commission), där utbildning och medvetandegörande (Education & Public Awareness) omfattar speciella utbildningscentra runt om i landet, besöksprogram för skolor och organisationer samt utarbetade program för lärare att använda i undervisningen. Vidare tillhandahåller myndigheten en speciell stödfunktion för ursprungsbefolkningen, där utbildning och särskilt material finns tillgängligt. Samtliga informationsinsatser är kostnadsfria. Det bör dock noteras i detta sammanhang att röstning är obligatoriskt i Australien.

Canada är ett annat land som bedriver program och kampanjer för att öka kunskapen om valförfarandet. På valmyndighetens (Elections Canada) webbplats återfinns flera program för att nå ut till vissa grupper av röstberättigade. Webbplatsen har en särskild ingång för unga väljare där flera olika informationsprojekt erbjuds. Bland annat återfinns ett projekt som administrerar skolval (Student vote), där syftet dels är att tillhandahålla information om valförfarandet dels administrera och presentera resultaten i de skolval som hålls runt om i landet i samband med allmänna val. Vidare tillhandahåller den kanadensiska valmyndigheten service för personer med särskilda behov. Servicen omfattar bl. a. anpassad information för hörselskadade och personer med läs- och synsvårigheter samt rörliga röstningslokaler för röstning vid t.ex. äldreboende och tolkningsservice vid förfrågan.

till sidans topp

Utvecklingen i fråga om elektronisk röstning

Verksamhetsmål: Valmyndigheten skall ha god kunskap om den svenska och internationella utvecklingen avseende elektronisk röstning.

Återrapportering: Valmyndigheten skall redovisa sin analys av utvecklingen.

Det har under året kunnat noteras att antalet försök med elektronisk röstning har minskat något jämfört med tidigare år. Den rekommendation, Rec (2004)11, om en gemensam standard för elektronisk röstning som Europarådet antog under senare delen av 2004 har inneburit att det naturliga forum för utbyte och diskussion i ämnet som arbetet med rekommendationen innebar numera har försvunnit och någon likvärdig arena för uppsamlande av information har ännu inte utvecklats.

I Sverige har det vad Valmyndigheten erfarit genomförts ett val där elektronisk röstning användes som enda röstningskanal. Göteborgs kommun genomförde i mitten av november 2005 ett val till Ungdomsfullmäktige, som är ett direktvalt organ med syfte att väcka förslag, ställa frågor och framföra synpunkter och yttranden till Göteborgs kommuns samtliga nämnder, förvaltningar, styrelser och bolag. Ungdomsfullmäktige består av invalda ungdomar från hela Göteborg i åldrarna 12 till 17 år. Valet genomfördes mellan den 14 och 20 november 2005 och röstningen skedde via det så kallade ”Kunskapsnätet”, som är skolans IT-nätverk. Varje röstberättigad fick genom skolans försorg ett personligt användarnamn och lösenord för att därigenom kunna rösta via IT-nätet. Antalet röstberättigade uppgick till 38 319 personer, varav 21,66 procent (8 298 personer) valde att rösta.

Den proposition (prop. 2004/05:163) som regeringen överlämnade till riksdagen med förslag till ny vallag innehöll ett särskilt kapitel om elektroniska röstningsförfaranden. Regeringens bedömning var att elektroniska röstningsförfaranden inte nu bör införas vid allmänna val men att rådslag och liknande arrangemang förordas i samverkan med den centrala valmyndigheten. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.

till sidans topp

Erfarenheter från andra länder

Bland de europeiska länder som höll allmänna val eller folkomröstningar under 2005 var det, enligt vad Valmyndigheten känner till, endast Estland och Spanien som genomförde någon form av elektronisk röstning.

Den arbetsgrupp som under norska Kommun- och Regiondepartementet haft i uppdrag att utreda frågan om elektronisk röstning i Norge skulle vid årsskiftet 2005/2006 ha presenterat sitt slutbetänkande. Presentationen senarelades något, men i februari 2006 fanns ett slutbetänkande på plats. Betänkandet innehöll flera delar, såsom säkerhet, demokratiska aspekter och ekonomiska liksom valadministrativa konsekvenser. Det resultat som arbetsgruppen kom fram till var att elektronisk röstning borde införas stegvis och att försök med t ex kommunala folkomröstningar kunde vara ett alternativ för försöksverksamheten. Att rösta elektroniskt bör ses som ett komplement till traditionell röstning och det bör finnas en möjlighet för alla väljare som röstat elektroniskt i förväg att dessutom kunna gå till sin vallokal på valdagen och rösta med dagens metod. Arbetsgruppen föreslår att försök ska hållas både i kontrollerade miljöer (i vallokal eller röstningslokal) och i okontrollerade miljöer. Dock bör elektronisk röstning i okontrollerade miljöer endast införas vid förtidsröstning.

I mitten av oktober hölls det lokala allmänna val i Estland. De estniska väljarna hade då möjligheten att använda sig av elektronisk röstning för att rösta i förväg. Det främsta skälet att introducera elektronisk röstning var uppfattningen att användandet av digitala kanaler i samhället ökar stadigt och att offentliga servicetjänster därför måste anpassas därefter. Det fanns vidare en politisk överenskommelse om att införa e-röstning.

Röstningen skedde genom att väljaren loggade in på Valkommissionens webbplats, där väljarens identitet säkerställdes med hjälp av en digital signatur. Estlands officiella id-kort innehåller ett personligt certifikat för digital signatur, till vilket också en PIN-kod är knuten. Endast sju procent av förtidsrösterna, som totalt uppgick till ca 120 000, lämnades elektroniskt, vilket motsvarade mindre är en procent av det totala antalet röstande. Nästan tio procentenheter fler män än kvinnor använde Internet som röstningskanal och den åldersgrupp som var starkast representerad var personer mellan 30 och 59 år. De platser som mest användes för elektronisk röstning var banker, statliga och kommunala arbetsplatser och telekomföretag. Anledningen till att röstning från den egna hemdatorn inte var mer utbredd kunde enligt Valkommissionen bero på att få privata datorinnehavare hade tillgång till den kortläsare, som var nödvändig för att använda den digitala signaturen.

Spanien genomförde under tiden den 1 - 18 februari 2005 ett försök med elektronisk röstning on line. Röstningen, som hade formen av en folkomröstning, skedde helt via Internet och hade till syfte att studera möjliga alternativ till att uppdatera och modernisera administrationen kring val och folkomröstningar i Spanien. Försöket kunde, enligt ett pressmeddelande från Inrikesministeriet, dessutom öppna upp nya möjligheter att rösta för t ex personer som har svårt att använda sig av de traditionella röstningskanalerna. Försöket ägde rum precis innan Spaniens folkomröstning om Europas nya konstitution den 20 februari men det elektroniska resultatet skulle inte räknas som en del av den ordinarie folkomröstningen. Försöket omfattade drygt två miljoner röstberättigade men endast ca 10 500 personer (0,54 procent) valde att delta. Enligt Inrikesministeriet fungerade systemet felfritt.

till sidans topp

Förberedelsearbetet inför och genomförandet av valet till Sametinget

Verksamhetsmål: Val till Sametinget skall genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet.

Återrapportering: Valmyndigheten skall rapportera hur förberedelsearbetet inför och genomförandet av valet till Sametinget förlöpt.

Valmyndigheten får beträffande förberedelsearbetet inför valet till Sametinget hänvisa till den rapport som Valmyndigheten lämnade till regeringen i april 2005. I det följande ges en kort sammanfattning av rapporten och en redovisning av det som hänt efter det att rapporten lämnades till regeringen.

Valmyndighetens roll vid valet till Sametinget

Valet till Sametinget år 2005 genomfördes för första gången med en ny ansvarsfördelning där förutom Valmyndigheten även Sametingets valnämnd och länsstyrelsen i Norrbottens län deltog. Valmyndighetens roll var främst att tillhandahålla ett IT-stöd för valet, utfärda valsedlar och framställa röstlängd och röstkort samt ha en allmän koordinerande roll i valet.

Valmyndigheten ägnade mycket tid åt planering och koordinering av insatserna från de inblandade partierna. Bland annat följande förtjänar att nämnas:

Valmyndighetens förberedelsearbete inför valet till Sametinget inleddes med ett möte med företrädare för Sametingets kansli och Sametingets valnämnd. Avstämning skedde med företrädare för länsstyrelsen i Norrbottens län. Vid dessa kontakter klargjordes tidigt ansvarsfördelningen mellan myndigheterna och fastställdes en gemensam tidplan för genomförandet.

Valmyndigheten informerade företrädare för partierna i Sametinget i anslutning till ordinarie plenum i Klimpfjäll i oktober 2004. Bland de frågor som ägnades särskild uppmärksamhet märktes partiernas beställning av valsedlar samt distributionen av röstkort, valsedlar och partiprogram till de röstberättigade.

Valmyndigheten tog fram särskilt utbildningsmaterial till de valförrättare Sametinget utsett och genomförde äve n utbildning av valförrättarna. På valdagen hade Valmyndigheten telefonjour för att svara på ev. frågor kring röstmottagningen. Endast ett fåtal frågor inkom och de kunde snabbt besvaras.

Valmyndigheten gjorde tillsammans med länsstyrelsen upp om planeringen av den slutliga sammanräkningen och publiceringen av valresultatet.

Enligt Valmyndighetens uppfattning ledde den nya ansvarsfördelningen till avsevärda förbättringar i genomförandet av valet till S ameting et . Samarbetet mellan de inblandade parterna har fungerat bra.

till sidans topp

Utveckling av ett IT-stöd

Det stod tidigt klart att det var mest ändamålsenligt att använda valdatasystemet som stöd i arbetet. Därigenom kunde många funktioner som används i de allmänna valen, t.ex. för slutlig sammanräkning och framställning av röstlängder, användas även i valet till Sametinget med en måttlig anpassning. Även i de fall där det förutsätts att kontroll sker mot uppgifter i folkbokföringen, t.ex. vid kontroll av kandidaternas valbarhet, uppnåddes förbättringar jämfört med tidigare system.

Utfärdande av valsedlar

Vid val till Sametinget tillämpas offentliga valförberedelser. Det innebär att alla partier som önskar delta ska anmäla sig och sina kandidater på förhand. Sex partier beställde valsedlar. 23 listor – unika valsedlar – med 539 kandidater beställdes. Omfattande kontakter för t.ex. korrekturfrågor förekom mellan Valmyndigheten och företrädare för partierna. Alla valsedlar publicerades på Valmyndighetens webbplats.

Valsedlarna trycktes och distribuerades till de röstberättigade tillsammans med röstkorten och information om hur man kan rösta. Genom att samtliga deltagande partier är kända på förhand kunde deras partiprogram skickas ut till de röstberättigade i samma försändelse.

Röstlängd och röstkort

När röstlängden var fastställd av Sametingets valnämnd genomförde Valmyndigheten kontroll och uppdatering av personuppgifterna mot folkbokföringen. Därefter framställdes röstlängden med hjälp av rutiner i valdatasystemet. Systemet skapade även register för framställning av röstkort. Röstkorten producerades av en extern leverantör.

Genomförande av slutlig sammanräkning

Länsstyrelsen i Norrbottens län påbörjade den slutliga sammanräkningen måndagen den 23 maj och publicerade en preliminär röstfördelning och mandatfördelning mellan partierna på eftermiddagen den 24 maj. Via valdatasystemet publicerades resultaten på Valmyndighetens webbplats. Detsamma gäller även för det slutliga resultatet och länsstyrelsens protokoll som blev klart den 25 maj. De bevis som valdatasystemet skapade till valda ledamöter och ersättare hade utformats grafiskt av Sametingets kansli.

Sammanfattning

Som sammanfattning kan Valmyndigheten konstatera att valet till Sametinget i alla delar har kunnat genomföras på ett mycket bra sätt. Kontakterna mellan Valmyndigheten, länsstyrelsen i Norrbottens län, Sametinget och inblandade partier har fungerat på ett mycket bra sätt. Endast några få kontakter har förekommit mellan enskilda samer och Valmyndigheten.

till sidans topp

Förberedelsearbetet inför de allmänna valen 2006

Verksamhetsmål: De allmänna valen 2006 skall genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet.

Återrapportering: Valmyndigheten skall redovisa hur förberedelsearbetet inför de allmänna valen 2006 förlöpt. Särskilt skall redovisas vilka åtgärder myndigheten planerar för att de röstberättigade skall ha en så god kännedom som möjligt om valförfarandet. I samband därmed skall redovisas vilka överväganden myndigheten gjort i fråga om informationsspridning med hänsyn till ålders-, köns- och integrationsaspekter.

Förberedelserna för valen 2006 inleddes redan våren 2005 parallellt med genomförandet av valet till Sametinget. Under hösten har arbetet bedrivits intensivt. I huvudsak har arbetet bedrivits inom områdena upphandling, utveckling av datorstöd, utbildning/samverkan och information.

Upphandlingar

Valmyndigheten har genomfört upphandling av valsedelspapper, tryckning av valsedlar, framställning av olika kuvert, säkerhetsmaterial och blanketter, tryckning av röstkort och röstlängder, paketering och distribution av material, utdelning av röstkort samt call-center.

Förutom leverans av material för årets val sluts i vissa fall beredskapsavtal om leverans vid omval, extraval och landsomfattande folkomröstningar som kan komma att äga rum intill den 30 juni 2010. I den mån det finns gällande ramavtal har sådana använts och kommer att användas t.ex. för produktion av trycksaker.

Utveckling och förvaltning av valdatasystemet

Överföringen av ansvar för förtidsröstningen från Posten AB till kommunerna har medfört behov av rutiner för att kunna registrera in dels uppgifter om lokalerna, dels uppgifter om inkommande röster. Uppgifter om lokalerna behövs för att både på hemsidan och i en broschyr informera allmänheten om förändringen och uppgiften om inkommande röster behövs för att kunna svara upp mot den redovisning av antal inkomna förtidsröster som Posten AB alltid kunnat lämna under de två sista veckorna av förtidsröstningen. Vidare har ett antal rutiner förbättrats och utökats efter krav från användarna, bl.a. har inmatningen av olika lokalers öppettider standardiserats. Behörighetssystemet har också uppdaterats och förbättrats. Uppbyggnaden av system för resultatrapportering och spridning av resultat under valnatten pågår och Valmyndigheten kommer också att under våren 2006 låta ett oberoende företag göra en säkerhetskontroll av systemet.

Utbildning

Våren 2005 hölls utbildning för länsstyrelsernas valhandläggare och GIS-ansvariga. Länen delades in i tre grupper och utbildningarna hölls i Gävle, Västerås och Malmö. Syftet med utbildningarna var att öka länsstyrelsernas kunskaper om hur de ska underhålla de kartor som innehåller valdistriktsindelningen. Valmyndigheten har också genomfört en grundutbildning för ett trettiotal nya handläggare på länsstyrelserna. En ”startkonferens” med länsstyrelsernas valhandläggare kommer att hållas under mars månad. Handledningar för länsstyrelserna, valnämnderna, utlandsmyndigheterna och partierna håller på att utarbetas.

Valmyndigheten har även sedan 2004 medverkat vid ett antal träffar med en referensgrupp bestående av handläggare hos ett femtontal valnämnder. Diskussioner har bl. a. förts om organisation av förtidsröstning. I november 2005 hölls ett informationsmöte med valadministratörerna för de nio partier som har rätt till gratis valsedlar i riksdagsvalet. Valmyndigheten håller utbildningsmaterial m.m. tillgängligt för de andra valmyndigheterna och partierna på en särskild lösenordsskyddad hemsida.

Information

Valmyndigheten har tagit fram utkast till röstkort med informationsfolder. Foldern har språkgranskats och också granskats av en s.k. fokusgrupp vilket lett till vissa omarbetningar. För att ytterligare informera alla väljare om den skärpta id-kontrollen och om var man kan förtidsrösta kommer också en broschyr att tas fram och distribueras till alla hushåll under augusti månad. Även den kommer att språkgranskas och testas innan den fastställs. Vidare kommer TV, radio, webb och viss tidning sannonsering att användas för att nå ut till olika målgrupper. Information kommer att översättas till ett stort antal språk och även finnas som lättläst, på teckenspråk och på media för synskadade.

För att bättre tillgodose informationskraven från dem som inte har svenska som förstaspråk har Valmyndigheten för avsikt att genom intervjuer med ett antal frivilliga företrädare för olika språkgrupper få synpunkter på hur informationen bör utformas och spridas. Valmyndigheten har också inlett viss samverkan med en mediabyrå med stor erfarenhet av information till ungdomar. Valmyndigheten medverkar också vid genomförandet av skolvalet främst med material men också som sakkunniga.

Slutligen håller Valmyndighetens webbplats på att byggas om för att bättre svara upp mot kraven på tillgänglighet. Valmyndigheten kommer också att inför valet förstärka sin telefonservice på 020-numret. Resultatrapportering under valnatt och slutlig rösträkning planeras ske på motsvarande sätt som tidigare val.

till sidans topp

Personal

I december 2005 var 14 personer anställda vid Valmyndighetens kansli. Av dessa var två långtidstjänstlediga (för studier resp. annat statligt arbete). Av återstående 12 som var i tjänst var sex kvinnor och sex män.

Ingen extern rörlighet har förekommit under året. Valmyndigheten har, trots att myndigheten inte haft någon ledig tjänst utannonserad under året, mottaget ett flertal ansökningar om arbete på myndigheten från personer med en relevant akademisk examen.

Personalens medelålder var ca 45 år.

Sjukfrånvaro, procent 2005 2004 2003
Totalt 1,7 5,8 8,4
varav andel långtidssjuka 0 71,2 66,5

Uppgift om sjukfrånvaron fördelad i grupper efter kön och ålder lämnas inte då antalet anställda i respektive grupp är högst tio.

Valmyndigheten har fortsatt att satsa på olika former av friskvård. Personalen har möjlighet att utöva motion på betald arbetstid en timme per vecka. Valmyndigheten subventionerar kostnaderna för friskvård (periodkort på gym, simhall o.dyl.) till ett belopp av högst 1000 kr per år och anställd. Vidare erbjuds möjlighet till gruppgymnastik tillsammans med personal från Skatteverket. För den som mer regelbundet motionerar på fritiden och uppfyller vissa mängdkrav utgår en uppmuntringspremie vid årets slut.

Under året har utbildning i brandkunskap inkluderat en utrymningsövning och en förstahjälpenkurs genomförts. Ergonomiska hjälpmedel har anskaffats till dem som framfört önskemål om detta eller anvisats av företagshälsovården.

till sidans topp

Kompetensförsörjning

Mål: Valmyndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering: Valmyndigheten skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Av redovisningen skall framgå i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjning under 2005 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2006 och 2007-2008. Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt.

Genom nyrekryteringar under tidigare år har Valmyndigheten under 2005 haft en personalstyrka av lagom storlek och med god kompetens inom myndighetens ansvarsområde. Under året har framförallt de yngre deltagit i olika kompetenshöjande aktiviteter då det gäller att använda olika hjälpmedel på det informationstekniska området. Den övergripande målsättningen under 2005 har varit att se till att personalen är väl förberedd inför de allmänna valen 2006 och att tillfället utnyttjas för individuella kompetenshöjande åtgärder så att anställd personal också blir kvar hos Valmyndigheten under de kommande valen. Det har uppnåtts och ingen extern rörlighet har funnits under året.

Valmyndigheten är en mycket liten myndighet med en verksamhet som sett över åren har en mycket varierande omfattning. Valmyndigheten kommer därför aldrig att kunna skaffa och behålla all nödvändig kompetens internt utan kommer även fortsättningsvis att tvingas anlita konsulter och då i synnerhet för vidareutvecklingen av det datastöd som är nödvändigt för förberedandet och för att genomförandet av valen ska kunna ske på ett betryggande sätt. Även för den topp ifråga om att ge information till allmänheten krävs extern hjälp under en kortare tid före valen.

För den egna personalen gäller det även fortsättningsvis att utgå från varje individs individuella behov och tillse att alla ges en individuell möjlighet till utveckling och ges förutsättningar att klara sina arbetsuppgifter på ett för verksamheten optimalt sätt. Kompetensutvecklingen för varje individ bör baseras på de utvecklingssamtal som årligen ska genomföras.

I tidigare planering låg att tidigt göra nyrekryteringar av yngre kärnkompetens för att undvika kompetensförluster vid kommande generationsskiften när 40-talisterna går i pension och härigenom underlätta kunskapsöverförandet. Genom förändringar i medelstilldelningen och med den lilla marginal som Valmyndigheten har blev detta dock inte möjligt att genomföra då och är inte heller av ekonomiska skäl möjligt nu heller. Med hänsyn till att det inte är några ordinarie val vare sig under 2007 eller 2008 bör inriktningen vara att minska tiden för den tänkta överlappningen och därmed den ekonomiska belastningen genom att göra sådana rekryteringar under slutet av 2008 och början av år 2009 såvida inte myndigheten drabbas av andra avgångar dessförinnan.

Bedömningen är alltså att de allmänna valen 2006 får genomföras med en oförändrad fast personalstyrka och de utvecklingskonsulter som arbetar med valdatasystemet kompletterad med tidsmässigt kortare ytterligare insatser från extern personal. Målsättningen under 2006 är om det tidsmässigt går att förena att utveckla och fördjupa kompetens hos egen personal genom framförallt utbildningar som syftar till höjd kompetens på IT-området och användningen av olika IT-baserade hjälpmedel. I den mån det kan bli aktuellt med nyrekryteringar så bör givetvis kompetensfrågorna liksom frågan om åtgärder för att främja den etniska och kulturella mångfalden beaktas då.

Sammanfattningsvis gäller för perioden fram till valet 2009 att den personal som ev. behöver rekryteras ska ha mycket hög kompetens redan vid rekryteringstillfället och att all personal ska få utmärkta kunskaper om myndighetens uppdrag och om myndighetens förvaltningsområde. Målet är också att fortsatt satsa på en bra friskvård, en bra arbetsmiljö ett arbetsklimat präglat av öppenhet och respekt för varandra samt jämställdhet, mångfald och delaktighet.

till sidans topp

Resultat fördelat på verksamhetsgren

Valmyndigheten har sedan 2003 endast en verksamhetsgren, Förberedelser för och administration av allmänna val och folkomröstningar. Som framgår av tabellen nedan är kostnaderna under 2005 som inte är ett valår väsentligt lägre än tidigare år. Detta gäller framförallt Övriga driftkostnader som under valår (2003 och 2004) i huvudsak består av ersättningar till olika aktörer under valet och som under år när det inte är val (2005) enbart täcker fortsatta utvecklingskostnader, licenskostnader och andra fasta ersättningar som är nödvändiga för att upprätthålla en god beredskap för ett ev. extra val. I den första och andra tabellen anges intäkter utöver anslag resp. totalkostnader för verksamhetsgrenen. I den tredje tabellen redovisas posten Övriga driftkostnader uppdelad på vissa ingående kostnadselement.

Intäkter utöver anslag (tkr) 2005 2004 2003
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 79 146 49
Finansiella intäkter 13 64 91
Summa 92 210 140

Totalkostnader för verksamhetsgrenen (tkr) 2005 2004 2003
Personal 7 808 7 360 7 132
Lokaler 1 712 1 702 1 180
Övriga driftkostnader 16 178 129 887 184 116
Finansiella kostnader 17 29 42
Avskrivningar och nedskrivningar 3 537 5 011 4 907
Summa 29 252 143 989 197 377

Övriga driftkostnader (tkr) 2005 2004 2003
Ersättning till Posten Sverige AB (poströstningen) 0 62 871 113 159
Ersättning till kommunerna samt länsstyrelserna och andra myndigheter 1 355 13 019 15 520
Produktion av valmaterial inkl distribution 1 20 445 22 214
Information 150 16 863 15 888
Datatjänster 10 196 12 870 13 962
Övrigt 875 397 974
Summa 12 577 126 465 181 717

till sidans topp

Indikatorer för verksamhet riktad till ungdomar

Uppdrag: Valmyndigheten skall redovisa antalet avgångna ledamöter i riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige samt särskilt kommentera hur utvecklingen ser ut för män och kvinnor i åldersgruppen 18-25 år. I redovisningen skall även geografisk hemvist kommenteras.

Återrapportering: Statistiken redovisas på nations-, läns- och kommunnivå för val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige med variablerna ålder och kön. Statistiken som redovisas är ackumulerade data baserad på totalpopulationen från mandatperiodens början efter valen 2002 och till den 18 januari 2006.

Åldern presenteras i följande åldersintervall: 18-25 år samt 26 år och äldre(1).

Detta är första gången som denna typ av statistik tas fram för en mandatperiod så det finns inga jämförbara historiska data. Valmyndigheten känner inte till någon internationell statistik heller motsvarande denna indikator. Många länder har dessutom ett helt annat valsystem för efterträdarval och ersättare så siffrorna skulle med största sannolikhet ändå inte vara jämförbara.

Riksdagen

I riksdagen har det hittills under den undersökta perioden invalts (2) 370 ledamöter. 21 personer har avgått (3) under mandatperioden, varav 9 kvinnor och 12 män. I förhållande till hur många av de valda som är män resp. kvinnor har 6 % av de invalda männen resp. 5,4 % av kvinnorna avgått.

Tre av de 370 valda är i åldersintervallet 18-25 år och ingen av dessa har avgått.

Det statistiska underlaget är för litet för att dra några slutsatser om variablerna kön, ålder och geografisk hemvist.

Landstingsfullmäktige

I landstingsfullmäktige har det under den undersökta perioden invalts 1838 ledamöter. 182 personer har avgått under mandatperioden, varav 93 kvinnor och 89 män. I förhållande till hur många av de valda som är kvinnor resp. män har 10,7 % av kvinnorna och 9,2 % av de invalda männen avgått under den undersökta perioden.

1,6 % av alla valda finns i åldersintervallet 18-25 år. Detta motsvarar totalt 30 personer, 20 kvinnor och 10 män. 6 (30 % av antal valda kvinnor) av kvinnorna och 2 (20 % av antal valda män) män har avgått under mandatperioden.

Det statistiska underlaget är inte tillräckligt stort för att säga något om geografisk hemvist för åldersgruppen 18-25 år.

  18-25 år 26 år - Totalt
Kvinnor 30,0 % 10,2 % 10,7 %
Män 20,0 % 9,1 % 9,2 %
Totalt 26,7 % 9,6 % 9,9 %

Tabell: Andel avgångna av valda i alla landstingsfullmäktige

En slutsats av detta är att fler unga avgått än äldre och fler kvinnor än män.

Kommunfullmäktige

I kommunfullmäktige har det under den undersökta perioden valts in 15441 personer. Av dessa har 2177 avgått under mandatperioden (14,1 %). 1112 män har avgått (12,4 % av de valda männen) och 1065 kvinnor har avgått (16,4 % av de valda kvinnorna).

3 % av de valda är i åldersintervallet 18 – 25 år. Detta motsvarar 463 personer varav 236 mån och 227 kvinnor. 85 män (36 % av de valda) och 107 kvinnor(47,1 %) av de valda) har avgått under mandatperioden.

Det statistiska underlaget är för litet för att kommentera geografisk hemvist på kommunnivå. Istället gör vi jämförelser på länsnivå för kommunfullmäktige. I åldersgruppen 18 – 25 år syns stora skillnader regionalt.

De län där det avgått flest kommunfullmäktigeledamöter i åldersgruppen 18 – 25 år är

  1. Västmanlands län (68,8 %)
  2. Jämtlands län (64,3 %)
  3. Västerbottens län (57,1 %)

Minst avgångar i åldersgruppen 18 – 25 år har följande län haft:

  1. Hallands län (18,2 %)
  2. Gotlands län (20 %)
  3. Södermanlands län (21,1 %)

Störst skillnad mellan åldersgruppen 18 – 25 år och totalpopulationen är det i Västerbottens län där 57,1 % av alla valda i åldersgruppen 18 – 25 år har avgått jämfört med 12,5 % av avgångna totalt.

  18-25 år 26 år - Totalt
Kvinnor 47,1 % 15,3 % 16,4 %
Män 36,0 % 11,6 % 12,4 %
Totalt 41,5 % 13,3 % 14,1 %

Tabell: Andel avgångar av valda i alla kommunfullmäktige

Sammanfattningsvis har under den undersökta perioden fler unga än äldre och fler kvinnor än män avgått från kommunfullmäktige. Skillnaderna i de båda variablerna ålder och kön är tydligare för kommunfullmäktige än landstingsfullmäktige. Det har inte ingått i Valmyndighetens uppdrag att undersöka orsaken till avgångarna men det förtjänar dock att understrykas att avgångarna många gånger beror på att den valde flyttar från kommunen eller landstinget och att avgången då kanske inte är knuten till missnöje med det politiska uppdraget.

(1) Med ålder avses den ålder som den invalde har på valdagen.

(2) Med valda avses det antal personer som utsetts vid valet och det antal personer som senare efterträtt en ledamot som avgått. Det innebär att summan för valda i de flesta fall överstiger antalet mandat för församlingarna.

(3) Med avgångna avses det antal personer som avbrutit sitt uppdrag som ledamot. Orsakerna till detta kan vara många, t.ex. att personen avlidit, flyttat, hoppat av partiet o.s.v. Denna statistik säger ingenting om orsakerna till avgångarna.

till sidans topp

Ekonomisk redovisning

- se pdf-dokumentet sid 17-28. Sammanställning av väsentliga uppgifter finns nedan.

Årsredovisning 2005 (189 kb)

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER

(tkr) 2005 2004 2003 2002 2001
Låneram Riksgäldskontoret          
Beviljad 2 000 2 000 1 500 1 200 1 000
Utnyttjad 463 1 015 1 415 1 160 839
Kontokrediter Riksgäldskontoret          
Beviljad 555 545 449 640 2 000
Maximalt utnyttjad 0 0 0 0 495
Räntekonto Riksgäldskontoret          
Ränteintäkter 12 64 91 153 35
Räntekostnader 0 0 0 0 0
Avgiftsintäkter          
Avgiftsintäkter som disponeras          
Beräknat belopp enligt regleringsbrev 0 0 0 0 0
Avgiftsintäkter 79 146 49 3 227 5
Anslagskredit          
Uo 1 46:1 ap.1          
Beviljad 0 10 000 850 11 500 1 920
Utnyttjad 0 0 0 0 199
Uo 1 46:5 ap.1 **)          
Beviljad 0 407 135 384 194
Utnyttjad 0 0 0 0 0
Anslag          
Ramanslag          
Anslagssparande, Uo 1 46:1 ap.1 2 153 71 690 1 895 38 980 0
Anslagssparande, Uo 1 46:5 ap.1**) 730 2 886 1 672 4 668 1 556
Totalt anslagssparande 2 883 74 576 3 567 43 648 1 556
varav intecknat 0 0 0 0 0
Bemyndiganden (Ej tillämplig)          
Personal          
Antalet årsarbetskrafter (st) 12 11 11 11 4
Medelantalet anställda (st) 12 12 11 10 9
Driftkostnad per årsarbetskraft *) 2 142 12 632 17 493 17 472 3 009
Kapitalförändring          
Årets -3 322 -4 213 -4 300 768 -327
Balanserad (se not 13) 2 029 1 913 1 884 -327 0

*) Se notering sid 22 i avsnittet "Upplysningar för jämförelseändamål".
**) Se not 16 första stycket.


Valmyndighetens nämnd har vid sammanträde den 16 februari 2006 fastställt årsredovisning för budgetåret 2005.

Johan Hirschfeldt

(ordförande)

Marianne Eliason Peter Larsen

Sören Thunell Shirin Ahlbäck Öberg

till sidans topp