Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Årsredovisning för VALMYNDIGHETEN
avseende budgetåret 2004

Innehåll

Verksamhetsöversikt och finansiering
Verksamheten under budgetåret 2004
- Valet till Europaparlamentet
- Utvecklingen i fråga om elektronisk röstning
- Organisationsstyrning
- Resultat fördelat på verksamhetsgren
- Kostnader för de allmänna valen 2002, folkomröstningen 2003 och valet till Europaparlamentet 2004
- Sjukfrånvaro
Finansiell del
- Sammanställning över väsentliga uppgifter

Verksamhetsöversikt och finansiering

Uppgifter och mål

Valmyndigheten ska enligt sin instruktion ansvara centralt för genomförandet av allmänna val och folkomröstningar och i övrigt fullgöra de uppgifter som den centrala valmyndigheten har enligt lag eller förordning.

I arbetsordningen har Valmyndigheten fastslagit det övergripande målet för verksamheten.

Övergripande mål för Valmyndigheten är att förbereda och genomföra allmänna val och folkomröstningar på ett sätt som möjliggör demokratisk insyn och medborgerligt inflytande och som ger legitimitet åt valets resultat.

Organisation och personal

Valmyndigheten leds av en nämnd bestående av en ordförande och fyra ledamöter som utsetts av regeringen. Tre ersättare har också utsetts av regeringen.

Vid Valmyndigheten finns ett kansli som leds av en kanslichef. Denne ska ansvara för och leda den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som nämnden beslutar.

Under år 2004 anställdes en tjänsteman. Vid slutet av året bestod kansliet förutom av kanslichefen av elva handläggare.

Finansiering

Under budgetåret 2004 har Valmyndigheten disponerat dels ett ramanslag för myndighetens förvaltningskostnader som uppgick till 13 570 000 kr. och ett anslagssparande från 2003 som uppgick till 1 672 000 kr. dels ett anslag för specifika valändamål dvs. för drift och förvaltning av valdatasystemet och för genomförandet av valet till Europaparlamentet. Det sistnämnda anslaget uppgick till 198 900 000 kr. Anslagskrediten var 407 000 kr. för myndigheten och 10 milj.kr. för specifika valändamål.

Kostnadsjämförelser över tiden

Valmyndighetens verksamhet och totala kostnader under året beror inte bara på om val eller folkomröstningar ska genomföras under året eller inte utan också på vilken typ av val som ska genomföras. Skillnaderna i förfarande och kostnadshänseende är stora och det är därför inte meningsfullt att fullt ut göra direkta jämförelser mellan åren. Under rubriken Kostnader för de allmänna valen 2002, folkomröstningen 2003 och valet till Europaparlamentet specificeras dock kostnaderna för nämnda val så långt det är praktiskt möjligt. Det bör dock observeras att kostnaderna för datatjänster som uppkommit under resp. år i viss utsträckning skulle kunna hänföras till påföljande års val.

till sidans topp

Verksamheten under budgetåret 2004

Under året har Valmyndigheten genomfört valet till Europaparlamentet. En redovisning av detta återfinns i det följande.

Valmyndighetens verksamhet redovisas under Politikområdet Demokrati med målet att folkstyrelsen skall värnas och fördjupas. Verksamheten ingår också i Verksamhetsområde Demokrati och deltagande. Målet inom detta verksamhetsområde är att medborgarnas deltagande i de allmänna valen och i övriga politiska processer skall öka och att allmänna val och folkomröstningar skall genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet.

Valmyndigheten har en verksamhetsgren ”Förberedelser och administration av allmänna val och folkomröstningar”. Verksamheten ska, enligt regleringsbrevet för Valmyndigheten, återrapporteras enligt följande indelning

  • Valet till Europaparlamentet
  • Utvecklingen i fråga om elektronisk röstning
  • Organisationsstyrning

till sidans topp

Valet till Europaparlamentet

Verksamhetsmål: Val till Europaparlamentet skall genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet. Kunskapen om valförfarandet skall vara hög bland de röstberättigade.

Återrapportering : Valmyndigheten skall rapportera hur förberedelsearbetet inför och genomförandet av valet till Europaparlamentet 2004 förlöpt. Särskilt bör redovisas vilken kännedom om valförfarandet de röstberättigade hade i samband med valet och hur tillgängligheten för väljarna var i förhållande till tidigare val. Där så är möjligt ska ett könsperspektiv redovisas.

Förberedelserna för valet till Europaparlamentet påbörjades redan under hösten 2003. Valmyndigheten har i rapporterna (2004:2) Informationsinsatser Valet till Europaparlamentet 2004 och (2004:3) Erfarenheter från Europaparlamentsvalet, till vilka hänvisas, närmare redovisat förberedelserna och genomförandet av valet till Europaparlamentet 2004.

I rapporten om informationsinsatserna finns ett särskilt avsnitt som behandlar mätning och utvärdering av Valmyndighetens informationsinsatser. Där konstateras att allmänhetens upplevda kunskap om röstningsförfarandet genomgående var hög. Det gjordes två kunskapsmätningar, en före och en efter Valmyndighetens informationsinsatser. En jämförelse av resultaten visar att kunskapen om valet och röstningsförfarandet hade ökat betydligt mellan mätningstillfällena. Ingen kunskapsskillnad mellan könen kunde konstateras. Det skall dock noteras att Valmyndighetens insatser inte ensamma bidragit till kunskapshöjningen utan samspelade i detta hänseende med andra aktörers insatser i samband med valet.

I fråga om tillgänglighet har Valmyndigheten inte noterat någon betydande avvikelse i förhållande till tidigare val. Det samråd som kommunerna enligt lag är skyldiga att ha inför ett beslut att använda en vallokal som inte är tillgänglig för fysiskt funktionshindrade hålls med respektive länsstyrelse. Valmyndigheten har inte erfarit att några sådana samråd skett inför valet till Europaparlamentet 2004. När det gäller tillgängligheten till postens röstmottagningsställen var antalet mottagningsställen något färre än vid tidigare val. Den främsta anledningen till detta var den omorganisation som Posten Sverige AB genomgått med nedläggning av ett antal mottagningsställen som följd. Valmyndigheten bedömer emellertid att minskningen påverkat tillgängligheten endast i ringa omfattning.

Det har inte framkommit några skillnader sett ur ett könsperspektiv i nu redovisat hänseende.

Sammanfattningsvis kan konstateras att förberedelserna och genomförandet av valet till Europaparlamentet fungerat väl för hela valadministrationen och att arbetet kunde genomföras planenligt. Dock kan Valmyndigheten konstatera att det system för informationsutbyte som finns utarbetat gällande unionsmedborgares möjlighet att rösta i andra medlemsländer än sitt medborgarskapsland inte fungerat på ett tillfredställande sätt.

till sidans topp

Utvecklingen i fråga om elektronisk röstning

Verksamhetsmål: Valmyndigheten skall ha god kunskap om den svenska och den internationella utvecklingen avseende arbetet för att dels göra tillgängligheten bättre för väljarna, dels öka kunskapen om valförfarandet bland de röstberättigade samt ifråga om elektronisk röstning.

Återrapportering: Valmyndigheten skall redovisa sin analys av utvecklingen. Särskilt bör redovisas erfarenheter om och eventuellt hur elektronisk röstning har underlättat för personer med funktionshinder samt personer som använder sig av annat språk än majoriteten av befolkningen. Där så är möjligt ska ett könsperspektiv redovisas.

Valmyndigheten har tolkat nu aktuell del av uppdraget så att det helt avser elektronisk röstning.

Diskussionerna och de praktiska erfarenheterna av elektronisk röstning är i huvudsak än så länge främst inriktade på säkerheten och riskerna för felaktigheter. Målet för elektronisk röstning är givetvis bl.a. att underlätta möjligheterna för väljarna att rösta men erfarenheterna hitintills rör främst tekniken.

Det har under året kunnat noteras en intensifierad debatt kring frågor som rör elektronisk röstning, främst i anslutning till diskussioner kring nätbaserade offentliga tjänster och möjligheten att utnyttja teknik som ett komplement i verksamheter som rör frågor om demokrati och deltagande. Elektronisk röstning har i ett europeiskt perspektiv kommit att inkorporeras i arbetet med e-governance, dvs. att inkludera valhandlingen i idén om en elektroniskt tillgänglig statsförvaltning. Både den Europeiska Kommissionen och Europarådet har under 2004 arrangerat konferenser på temat e-demokrati där e-röstning funnits med som en integrerad del.

Europarådet har den 30 september 2004 antagit en rekommendation om en gemensam standard för elektronisk röstning, Rec (2004) 11, som omfattar både val och folkomröstningar. Rekommendationen lämnar både teknisk och rättslig vägledning kring hur elektroniska röstningssystem bör konstrueras för att säkerställa att valresultatet blir minst lika tillförlitligt som vid användandet av icke-elektroniska röstningsmetoder. Rekommendationen bygger på de grundläggande principerna om allmän och lika rösträtt, fria och hemliga val, transparens och möjlighet till kontroll. Rekommendationen innehåller vägledning både när det gäller kontrollerad elektronisk röstning (dvs. elektronisk röstning i röstningslokal) och annan elektronisk röstning där väljaren kan befinna sig var som helst. Valmyndigheten har aktivt deltagit i arbetet med att utforma rekommendationen.

I Sverige har det såvitt Valmyndigheten känner till under året inte förekommit några försök med elektronisk röstning.

Den parlamentariskt sammansatta kommitté som på regeringens uppdrag i november 2004 presenterade ett förslag till ny vallag (SOU 2004:111) hade dessutom som särskild uppgift att överväga frågan om kontrollerad elektronisk röstning i röstningslokal. Kommitténs bedömning blev att något förslag som gör det möjligt att rösta elektroniskt inte bör läggas fram, men att kommittén förordar att försök med elektronisk röstning under kontrollerade former bör genomföras i omgångar. Sådana försök bör dock, enligt kommittén, inledningsvis inte genomföras vid allmänna val utan skulle kunna prövas t.ex. vid rådgivande kommunala folkomröstningar eller skolval och bör genomföras i samverkan med den centrala valmyndigheten.

till sidans topp

Erfarenheter från andra länder

Allt fler länder genomför eller planerar genomföra försök med elektronisk röstning i någon form. Under 2004 genomfördes försök i bland annat Nederländerna, Schweiz, Österrike, Spanien, Frankrike, Portugal och Danmark. Estland har långt framskridna planer på att genomföra försök med elektronisk röstning under 2005, liksom Spanien och Sydkorea. Det bör noteras att en del försök genomförts utanför allmänna val medan andra prövats inom ramen för officiella val eller folkomröstningar. Försöken har i de flesta av de nämnda länderna främst rört elektronisk röstning från annan plats än vallokal.

Vidare har bland andra Bulgarien och Spanien förberett ny lagstiftning som möjliggör elektroniska röstningsförfaranden vid kommande val eller folkomröstningar.

I Nederländerna genomfördes ett försök med elektronisk röstning från annan plats än vallokal vid valet till Europaparlamentet 2004. Försöket omfattade ca 16 000 röstberättigade bosatta utomlands. Av de röstande utomlandsboende valde 44 procent att rösta elektroniskt. 91 procent av dem använde sig av Internet eller telefon, varav hela 93 procent valde Internet. I en utvärdering av försöket uppgav 16 procent av de svarande som röstat elektroniskt att de inte skulle ha röstat alls om inte möjligheten att rösta via Internet eller telefon hade funnits.

Schweiz har under året genomfört ett antal försök med elektronisk röstning från annan plats än vallokal. I september genomfördes bland annat en nationell folkomröstning där samtliga röstberättigade i Genève fick möjlighet att rösta på det sättet. Erfarenheterna är enligt Schweiz hittills goda.

Bland de länder som redan infört elektronisk röstning och där allmänna val hållits under 2004 kan särskilt nämnas USA, Belgien, Australien, Brasilien och Indien. I samtliga länder användes elektroniska röstningsmaskiner i vallokal. I Brasilien och Indien fanns elektroniska röstningsmaskiner tillgängliga i hela landet medan USA, Australien och Belgien hade geografiska begränsningar på användandet av röstningsmaskinerna.

Under 2003 genomförde Norge ett försök med e-röstningsmaskiner i kommun- och folketingsvalet i Oppdal, Larvik och Longyearbyen på Svalbard. Försöket utvärderades under 2004 med konsekvensen att Kommun- och Regionsdepartementet i Norge tillsatte en arbetsgrupp för att vidare utreda frågan om elektronisk röstning. Särskild vikt kommer att läggas vid att utreda säkerhet, demokratiska aspekter, ekonomiska och valadministrativa konsekvenser. Gruppen skall presentera resultatet av utredningen vid utgången av 2005.

Det experiment i USA med elektronisk röstning från annan plats än vallokal, the Secure Electronic Registration and Voting Experiment (SERVE), som bygger på ett system som skulle göra det möjligt för utlandsboende medborgare att rösta hemifrån, fick under våren 2004 avbrytas. En officiell utvärderingsrapport rekommenderade att experimentet omedelbart skulle avslutas eftersom Internet och PC ansågs otillräckliga för att garantera säkerheten vid röstning.

Irland hade planerat att introducera elektroniska röstningsmaskiner i samtliga vallokaler och därmed helt frångå pappersbaserad röstning i vallokal inför valet till Europaparlamentet i juni 2004. Dock presenterade Kommissionen för Elektronisk Röstning (Commission on Electronic Voting) i slutet av april 2004 en rapport som fastslog att kommissionen vid den tidpunkten inte kunde rekommendera en användning av det utvalda systemet för elektronisk röstning. Kommissionen fann i sin granskning inte tillräckligt starka bevis för att systemet verkligen skulle fungera som aviserat men poängterade att de heller inte hittat några bevis för att systemet inte skulle fungera. Irland genomförde därför ingen elektronisk röstning alls vid valet till Europaparlamentet 2004.

Valmyndigheten följer med intresse de diskussioner och försök som genomförs i andra länder och biträder Vallagskommitténs rekommendation att försöksverksamhet med elektronisk röstning i Sverige i dagsläget bör genomföras utanför allmänna val men i nära samarbete med Valmyndigheten.

Genom det ökade intresset för försök med elektronisk röstning har debatten kring frågor om säkerhet och värdegrunder för röstning alltmer kommit att baseras på genomförda riskanalyser och en realistisk syn på den elektroniska röstningens möjligheter och begränsningar, främst gällande röstning från annan plats än vallokal.

Det kan emellertid noteras en något ökad medvetenhet angående möjligheterna för elektronisk röstning att underlätta röstningsprocessen för vissa grupper. Bulgariens regering presenterade i september en proposition om elektronisk röstning där ett sådant system anses kunna underlätta för fysiskt funktionshindrade, sjuka och äldre att avge sin röst. I Schweiz ser man den elektroniska röstningen som speciellt fördelaktig för funktionshindrade och medborgare bosatta utomlands. De röstningsmaskiner som användes vid det senaste allmänna valet i Australien var särskilt anpassade till rullstolsbundna och kunde ge information på tolv olika språk och de röstningsmaskiner som skulle ha använts på Irland tillhandahöll information på landets båda officiella språk, och kunde höjas, sänkas och lutas vid behov. Genomgången av erfarenheter från andra länder visar endast på marginella könsrelaterade skillnader då det gäller elektronisk röstning.

till sidans topp

Organisationsstyrning

Mål: Valmyndigheten skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering : Valmyndigheten ska rapportera i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjning under 2004 har uppnåtts och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 resp. 2006 och 2007.

Genom nyrekryteringar under 2003 och 2004 har Valmyndigheten uppnått den målsättning beträffande kompetensförsörjningen som hitintills funnits. Nyrekryteringarna har gjort att myndigheten nu har egen ekonomifunktion och utvidgade egna resurser på IT-området. Valmyndigheten har också idag en i förhållande till uppdraget lagom storlek. Könsfördelningen är, om man undantar de två som under detta år är tjänstlediga, helt jämn, 6 kvinnor och 6 män. Personalens åldersfördelning är dock fortfarande trots nyanställningarna något ojämn.

Målet framöver bör vara att ytterligare förstärka myndighetens resurser på IT-området men också att bedriva en fortsatt rekrytering och inskolning av yngre kärnkompetens för att undvika kompetensförluster vid kommande avgångar. I tidigare planering låg att göra sådana nyrekryteringar redan inför de allmänna valen 2006 för att ge de nyanställda möjligheter att delta vid förberedelserna och genomförandet av de allmänna valen 2006 och då skaffa sig den erfarenhet som behövs för att kunna ha viktiga uppgifter vid parlamentsvalet 2009 och de allmänna valen 2010. Det skulle kunna röra sig om 2-3 personer som skulle rekryteras även med beaktande av önskemålen om att vid nyrekryteringar främja etnisk och kulturell mångfald. Möjligheterna till en sådan rekrytering nu har dock kraftigt beskurits genom att de medel som tilldelats myndigheten för 2005 minskat och då regeringen dessutom beslutat om omfördelning av 2004 års anslagssparande. Valmyndigheten får istället prioritera åtgärder hänförliga till det ofrånkomliga förberedelsearbetet och genomförandet av de allmänna valen 2006 med en oförändrad personalstyrka. Eftersom tillräckliga medel inte finns under 2005 får ersättningsrekrytering för ev. avgångar skjutas tills de inträffar eller om medel då blir tillgängliga planeras in och genomföras efter de allmänna valen 2006. De bör dock beaktas att en rekrytering i början av mellanvalsperioden inte tillnärmelsevis ger samma erfarenhet hos de nyanställda som en anställning under 2005 skulle ha kunnat ge.

till sidans topp

Resultat fördelat på verksamhetsgren

Valmyndigheten har sedan 2003 endast en verksamhetsgren, Förberedelser för och administration av allmänna val och folkomröstningar. Beloppen för 2002 avser en hopslagning av de dåvarande två verksamhetsgrenarna och en anpassning med anledning av bl.a. ändrade redovisningsgrunder. Det gäller fördelade medel till länsstyrelserna och invärdering av varulagret (ingår 2002 under Övriga driftkostnader) samt uppbyggnad av valdatasystemet (ingår 2002 under både Personal och Övriga driftkostnader). Nedan anges intäkter utöver anslag och totalkostnader för de hopslagna verksamhetsgrenarna 2002 och verksamhetsgrenen för åren 2003 och 2004.

Intäkter utöver anslag (tkr) 2004 2003 2002
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 146 49 3 227
Finansiella intäkter 64 91 153
Summa 210 140 3 380

Kostnader (tkr) 2004 2003 2002
Personal 7 360 7 132 7 853
Lokaler 1 702 1 180 1 061
Övriga driftkostnader 129 887 184 116 219 200
Finansiella kostnader 29 42 37
Avskrivningar och nedskrivningar 5 011 4 907 1 747
Summa 143 989 197 377 229 898

till sidans topp

Kostnader för de allmänna valen 2002, folkomröstningen 2003 och valet till Europaparlamentet 2004

I det följande redovisas den del av posten Övriga driftkostnader som är hänförlig till resp. val och folkomröstningen.

Kostnader (tkr) 2004 2003 2002
Ersättning till Posten Sverige AB (poströstningen) 62 871 113 159 110 628
Ersättning till kommunerna samt länsstyrelserna och andra myndigheter 13 019 15 520 29 768
Produktion av valmaterial inkl distribution 20 445 22 214 39 719
Information 16 863 15 888 17 809
Datatjänster 12 870 13 962 18 584
Övrigt 397 974 270
Summa 126 465 181 717 216 778

Som framgår av tabellen ovan är det stora skillnader i kostnader mellan de redovisade åren. Det hänger samman med, som framhållits tidigare, vilken typ av val som hållits under året. Under 2002 genomfördes tre val samtidigt nämligen riksdagsvalet, landstingsvalet och kommunfullmäktigevalet medan det under 2003 var en folkomröstning och 2004 val till Europaparlamentet. De stora kostnadsskillnaderna beror också på valdeltagandet och slår direkt igenom på framförallt ersättningen till Posten Sverige AB för poströstningen.

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid är för år 2004 lägre än 2003. Dock svarar långtidssjukfrånvaron för en något högre andel. Se tabell sid. 16. Genom rehabiliteringsåtgärder via företagshälsan och successiv återgång till arbetet har långtidssjukfrånvaron upphört under hösten. Sjukfrånvaron har därefter legat på en mycket låg nivå.

till sidans topp

Finansiell del

- se pdf-dokumentet sid 10-20. Sammanställning av väsentliga uppgifter finns nedan.

Årsredovisning 2004 (158 kb)

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER

(tkr) 2004 2003 2002 2001
Låneram Riksgäldskontoret        
Beviljad 2 000 1 500 1 200 1 000
Utnyttjad 1 015 1 415 1 160 839
Kontokrediter Riksgäldskontoret        
Beviljad 545 449 640 2 000
Maximalt utnyttjad 0 0 0 495
Räntekonto Riksgäldskontoret        
Ränteintäkter 64 91 153 35
Räntekostnader 0 0 0 0
Avgiftsintäkter        
Avgiftsintäkter som disponeras        
Beräknat belopp enligt regleringsbrev 0 0 0 0
Avgiftsintäkter 146 49 3 227 5
Anslagskredit        
Uo 1 46:1 ap.1        
Beviljad 10 000 850 11 500 1 920
Utnyttjad 0 0 0 199
Uo 1 46:5        
Beviljad 407 135 384 194
Utnyttjad 0 0 0 0
Anslag        
Ramanslag        
Anslagssparande, Uo 1 46:1 ap.1 71 690 1 895 38 980 0
Anslagssparande, Uo 1 46:5 2 886 1 672 4 668 1 556
Totalt anslagssparande 74 576 3 567 43 648 1 556
varav intecknat 0 0 0 0
Bemyndiganden(Ej tillämplig)        
Personal        
Antalet årsarbetskrafter (st) 11 11 11 4
Medelantalet anställda (st) 12 11 10 9
Driftkostnad per årsarbetskraft * 12 632 17 493 17 472 3 009
Kapitalförändring        
Årets -4 213 -4 300 768 -327
Balanserad ** 1 913 1 884 -327 0

* Se notering sid. 15 i avsnittet "Upplysningar för jämförelseändamål"
** Se not 15


Valmyndighetens nämnd har vid sammanträde den 17 februari 2005 fastställt årsredovisning för budgetåret 2004.

Johan Hirschfeldt

(ordförande)

Marianne Eliason Peter Larsen

Sören Thunell Shirin Ahlbäck Öberg

till sidans topp