Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Årsredovisning för VALMYNDIGHETEN
avseende budgetåret 2003

Innehåll

Verksamhetsöversikt och finansiering
Verksamheten under budgetåret 2003
- Förberedelser och genomförande av folkomröstningen
- Utseende av nya ledamöter i riksdagen m.m.
- Utveckling i fråga om elektronisk röstning
- Beredskapsläget för extraval
- Förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet
- Omvalet till kommunfullmäktige i Orsa kommun
- Resultat fördelat på verksamhetsgren
- Kostnader för folkomröstningen
- Kompetensförsörjning
- Sjukfrånvaron
Finansiell del
- Sammanställning över väsentliga uppgifter

Verksamhetsöversikt och finansiering

Uppgifter och mål

Valmyndigheten, som började sin verksamhet den 1 juni 2001, ska enligt sin instruktion ansvara centralt för genomförandet av allmänna val och folkomröstningar och i övrigt fullgöra de uppgifter som den centrala valmyndigheten har enligt lag eller förordning.

I arbetsordningen har Valmyndigheten fastslagit det övergripande målet för verksamheten.

Övergripande mål för Valmyndigheten är att förbereda och genomföra allmänna val och folkomröstningar på ett sätt som möjliggör demokratisk insyn och medborgerligt inflytande och som ger legitimitet åt valets resultat.

Organisation och personal

Valmyndigheten leds av en nämnd bestående av en ordförande och fyra andra ledamöter som utsetts av regeringen. Tre ersättare har också utsetts av regeringen.

Vid Valmyndigheten finns ett kansli som leds av en kanslichef. Denne ska ansvara för och leda den löpande verksamheten enligt de direktiv och riktlinjer som nämnden beslutar.

Under år 2003 pensionerades en tjänsteman och en ny anställdes. Vid slutet av året bestod kansliet förutom av kanslichefen av tio handläggare. Ytterligare två handläggare har anställts i slutet av året med tillträde under år 2004.

Valmyndigheten har under år 2003 flyttat till mer ändamålsenliga lokaler i närheten av de tidigare lokalerna. Större delen av ekonomi- och löneadministrationen har liksom tidigare år skötts av Kammarkollegiets administrativa service. Under år 2004 kommer Valmyndigheten dock att ta tillbaka merparten av de uppgifter som hitintills skötts av Kammarkollegiet.

Finansiering

Riksdagen anvisar årligen Valmyndigheten ett ramanslag i statsbudgeten för myndighetens förvaltningskostnader. För budgetåret 2003 var anslaget 8 973 000 kr. (Utöver tilldelat anslag disponerade Valmyndigheten ett anslagssparande på 3 300 000 kr. under budgetåret). Vidare anvisade riksdagen genom två olika beslut totalt 217 000 000 kr. för specifika valändamål och för att genomföra folkomröstningen om införande av euron. Anslagskrediten har uppgått till 135 000 kr. för myndigheten och 850 000 kr. för specifika valändamål.

till sidans topp

Verksamheten under budgetåret 2003

Valmyndighetens verksamhet återfinns under ” Politikområdet Demokrati ” med målet att "Folkstyrelsen skall värnas och fördjupas” och i ” Verksamhetsområde Demokrati och deltagande” med målet att ”Medborgarnas deltagande i de allmänna valen och i övriga politiska processer skall öka. Allmänna val och folkomröstningar skall genomföras med maximal tillförlitlighet och effektivitet.”

Återrapportering: Valmyndigheten ska göra en bedömning av hur myndigheten bidragit till att uppfylla målen.

Valmyndighetens bidrag till att uppfylla dessa mål under år 2003 har främst bestått i att, enligt det regelsystem som gäller för folkomröstningar och val, förbereda och genomföra folkomröstningen om införande av euron den 14 september 2003 och att genomföra omvalet till kommunfullmäktige i Orsa.

Valdeltagandet i höstens folkomröstning blev relativt högt, 82,6 %.

Valmyndighetens bidrag till att uppfylla kraven på maximal tillförlitlighet och effektivitet har varit utarbetandet av en mängd handledningar till valfunktionärer och andra som har olika uppgifter vid en folkomröstning samt en omfattande information till allmänheten och i synnerhet de röstberättigade om folkomröstningen. Målsättningen har varit att ingen röstberättigad ska vara okunnig om när, var och hur man röstar vid folkomröstningen och av den anledningen avstår från att rösta. Genom användandet av allt fler databaserade rutiner i processen har målsättningen varit att öka effektiviteten ytterligare. Valmyndigheten har efter folkomröstningen utvärderat genomförandet och presenterar resultatet av utvärderingen dels i en särskild rapport (2004:1) ”Erfarenheter av folkomröstningen 2003” till regeringen dels som återrapporteringspunkter i denna årsredovisning enligt de återrapporteringskrav som regeringen angett i regleringsbrevet avseende Valmyndigheten och anslaget 46:5 Valmyndigheten.

Förutom genomförandet av folkomröstningen om införande av euron så har Valmyndigheten under 2003 startat förberedelserna inför valet till Europaparlamentet år 2004.

Valmyndighetens verksamhet ska, enligt nämnda regleringsbrev, redovisas enligt följande indelning

  • Förberedelser och genomförande av folkomröstningen om införande av euron
  • Utseende av nya ledamöter/ersättare till riksdag och Europaparlament
  • Internationell utveckling i fråga om elektronisk röstning
  • Beredskapsläget för extraval
  • Förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet 2004

till sidans topp

Förberedelser och genomförande av folkomröstningen om införande av euron

Verksamhetsmål: En nationell folkomröstning om införande av euron ska genomföras den 14 september 2003. Förberedelserna och genomförandet ska ske enligt folkomröstningslagen (1979:369), lagen (2003:83) om folkomröstning om införande av euron och annan relevant lagstiftning.

Återrapportering: Valmyndigheten ska rapportera hur folkomröstningen om införande av euron har förberetts och genomförts.

Förberedelserna för folkomröstningen påbörjades direkt efter att regeringen lämnat propositionen om folkomröstningen till riksdagen med upphandling av olika förnödenheter för att kunna genomföra folkomröstningen.

Valmyndigheten har den 27 januari 2004 beslutat om en särskild rapport (2004:1) ”Erfarenheter av folkomröstningen 2003”. I rapporten, till vilken hänvisas, redovisas närmare om förberedelserna och genomförandet av folkomröstningen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att förberedelserna och genomförandet av folkomröstningen helt följt den plan som fastställdes direkt efter regeringens beslut om folkomröstningen. Även om det mesta förlöpt på ett utmärkt sätt så har kritik framförts mot brister i ordningshänseende på vissa röstmottagningsställen. I samband med röstningen på valdagen ifrågasattes också på ett annat sätt än vid tidigare val att det inte finns något uttryckligt krav på att väljaren ska styrka sin identitet vid röstning i vallokal.

till sidans topp

Utseende av nya ledamöter i riksdagen m.m.

Verksamhetsmål: Valmyndigheten ska under löpande mandatperiod utse nya ledamöter till riksdagen respektive nya företrädare i Europaparlamentet samt ersättare för ledamöterna/företrädarna. Målet är att ny ledamot respektive företrädare ska utses inom 7 dagar efter det att anmälan inkommit till myndigheten.

Återrapportering: Valmyndigheten ska redovisa antalet inkomna anmälningar om nya ledamöter/ersättare till riksdagen samt företrädare/ersättare till Europaparlamentet samt genomsnittlig handläggningstid.

Valmyndigheten har under år 2003 utsett 3 nya ledamöter till riksdagen. Samtliga ärenden har handlagts samma dag som anmälan kom in. Inga nya företrädare i Europaparlamentet har utsetts under året.

Utvecklingen i fråga om elektronisk röstning

Verksamhetsmål: Valmyndigheten skall följa den svenska och internationella utvecklingen i fråga om elektronisk röstning.

Återrapportering: Valmyndigheten skall redovisa hur man följt utvecklingen och vad som framkommit under året.

Det är alltjämt en skiljelinje mellan utnyttjandet av elektronisk utrustning i röstningslokal och elektronisk röstning on-line där den röstberättigade i teorin kan befinna sig var som helst.

Röstningsmaskiner

Den elektroniska röstningen i vallokal sker oftast med hjälp av speciella röstningsmaskiner. En kontroll mot röstlängden fastställer att de personer som anländer till vallokalen har rösträtt och att det är rätt person som röstar (identitetskontroll). Först när rösträtten och identiteten är fastställda blir väljaren anvisad till ledig röstningsmaskin och kan påbörja röstningen, som sker genom en dialog där väljaren får ange t.ex. vilket parti eller vilken person som han eller hon vill rösta på. Röstningsmaskinerna innehåller oftast ingen information om väljarens identitet utan registrerar och lagrar endast väljarens val.

Det finns en mängd olika möjligheter för röstningsmaskiner att presentera den information som väljaren möter i dialogen med maskinen. Förutom text och bild kan maskinerna också erbjuda information genom ljud och symboler. Detta ger goda möjligheter för väljare med vissa funktionshinder att använda maskinerna utan särskild assistans. Synskadade kan erbjudas ljud, förstorad skrift eller tangentbord med brailleskrift. För personer som har svårt att läsa kan bilder och symboler användas. Det finns även möjlighet att erbjuda flerspråkig information.

Irland genomförde under 2002 två pilotprojekt med röstningsmaskiner i vallokal. I en utvärdering av projekten påtalades möjligheten att i större utsträckning än vad som var fallet under pilotprojekten kunna anpassa röstningsmaskinerna till funktionshindrades behov. Möjligheten till lutning och en funktion som tillåter höjning och sänkning av maskinen framfördes som framtida idéer.

I oktober 2002 beslutade den irländska regeringen att röstningsmaskiner ska användas i samtliga vallokaler vid valet till Europaparlamentet i juni 2004. Ingen röstning med pappersvalsedlar kommer att förekomma i vallokalerna. De främsta skälen för Irland att genomgående använda röstningsmaskiner är att få snabbare och mer tillförlitliga valresultat.

Det kan konstateras att röstningsmaskiner introduceras eller övervägs i allt fler länder. Det finns stora förtjänster med användandet av röstningsmaskiner. Förutom de möjligheter som ges för funktionshindrade väljare kan nämnas ett snabbare och mer tillförlitligt sammanräkningsförfarande, färre omräkningar samt små eller inga möjligheter att spoliera valsedeln eller att göra fel under själva röstningsprocessen. Som nackdelar kan främst anges kostnader för maskiner och utveckling av system.

till sidans topp

On-line-röstning

Den debatt som förts under året avseende möjligheten att rösta on-line fick ny aktualitet med anledning av att ett antal e-röstningsförsök skulle genomföras i England vid de lokala valen den 1 maj 2003.

På 17 orter runt om i England genomfördes mer eller mindre omfattande e-röstningsförsök som en del i ett 3-årsprogram för modernisering av genomförandet av val. I 14 av dessa orter erbjöds möjligheten att rösta bl.a. via Internet. Röstning via text-TV eller telefon erbjöds som komplement till Internet på vissa orter.

Det kan konstateras att Internet var den röstningskanal som användes mest frekvent av de on-linekanaler som erbjöds. Dock var det endast 12,6 % av de röstande som utnyttjade möjligheten att rösta över Internet och endast 20,7 % använde sig av någon av de erbjudna on-linekanalerna. Det har inte i England kunnat konstateras något fall där on-lineröstning ökat valdeltagandet. Inga e-röstningsförsök planeras i Storbritannien inför valet till Europaparlamentet i juni 2004.

Spanien har under 2003 genomfört sitt första försök med on-lineröstning i samband med valet till det katalanska parlamentet. Möjligheten att rösta on-line riktade sig till drygt 20 000 katalaner bosatta främst i Argentina, Belgien, USA, Mexiko och Chile. Ett ökat valdeltagande kunde konstateras, främst från katalanerna bosatta i Mexiko, som mer än fördubblade sitt valdeltagande genom möjligheten till on-lineröstning.

Dessa e-röstningsförsök har emellertid inte nämnvärt påverkat den generella åtstramning i debatten om on-lineröstningens möjligheter som förevarit under senare år. Ett mer realistiskt förhållningssätt kring problem, värdegrunder och möjliga lösningar finns numera med i diskussionen.

Utvecklingen i Central- och Östeuropa

ACEEEO (Association of Central- and Eastern Europe Election Officials) arrangerade en konferens i London i slutet av oktober 2003 på bl.a. temat Elektronisk röstning. Konferensen erbjöd en möjlighet att få sammantagen information om utvecklingen av elektronisk röstning inom denna del av Europa.

Det kan konstateras att en stor majoritet av ACEEEO: s medlemsstater är långt framme i övervägandet att introducera någon form av elektronisk röstning eller elektronisk rösträkning. En hel del stater kunde presentera redan existerande datasystem för valadministrationen, t.ex. för sammanräkning och fördelning av mandat. Rysslands automatiserade system för röstning, ”Vybory”, innehåller information om valkampanjer, finansiellt stöd till partier, uppdaterade röstlängder, kandidatregister m.m. Alla valresultat matas in i systemet och resultatet räknas fram. ”Vybory” är ett nationellt system som har spridning i över 3 000 städer och har 10 000 datorer uppkopplade i sitt nätverk. På Internet finns möjlighet att läsa mer om det ryska valdatasystemet, under adressen http://gd2003.cikrf.ru/way/72098492

till sidans topp

Rådslag i Norsjö kommun

Valmyndigheten följer med intresse de kommuner som genomfört eller överväger att genomföra rådslag eller omröstningar med hjälp av elektronisk röstning.

Norsjö kommun genomförde ett kommunalt rådslag med start den 5 november 2003. De röstberättigade gavs möjlighet att under en period på några veckor rösta antingen genom att använda en pappersvalsedel eller via Internet. Valdeltagandet uppgick till 65 %, varav 38 % valde att använda Internet som röstningskanal.

Valmyndigheten ser positivt på de lokala initiativ som genomförs i Sverige med hjälp av elektronisk röstning och avser fortsätta att följa utvecklingen. Dock kvarstår myndighetens grundinställning att en vidareutveckling av valadministrationen med en fortsatt successiv datorisering bör ske i sådan takt att säkerheten i genomförandet av allmänna val och landsomfattande folkomröstningar inte äventyras.

Standardiseringsarbete

Inom Europarådet fortgår arbetet med att ta fram gemensamma standarder för elektronisk röstning. Utgångspunkten är att de standarder som tas fram skall vara applicerbara både för röstning med röstningsmaskiner och för on-lineröstning.

Arbetet innefattar utarbetande av juridiska, operationella och tekniska standarder, där det tekniska avsnittet bygger på de programvaror som utvecklats av OASIS (The Organization for the Advancement of Structured Information Standards). Arbetet planeras vara slutfört under innevarande år.

till sidans topp

Beredskapsläget för extraval

Verksamhetsmål: Valmyndigheten ska ha en beredskap så att extraval ska kunna anordnas inom 35 dagar.

Återrapportering: Valmyndigheten ska redogöra för beredskapsläget samt de åtgärder som vidtagits under året.

En förberedelsetid på 35 dagar är extremt kort och det blir nödvändigt att acceptera att t.ex. informationsmaterial inte kan tas fram med så kort varsel och att merparten av sådant material inte heller kan hållas i lager. Vid samtliga upphandlingar som genomförts har avtal, där så varit möjligt, slutits om tillhandahållande av varor eller tjänster för ett ev. extraval. Det valmaterial som är möjligt att lagra läggs också in i ett särskilt beredskapslager som Valmyndigheten disponerar. Materialet används i första hand vid nästa val då nytillverkat material läggs i lagret. Direkt efter genomfört Europaparlamentsval avser Valmyndigheten att utarbeta en mer detaljerad plan över arbetet inför ett ev. extraval.

till sidans topp

Förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet

Verksamhetsmål: Val till Europaparlamentet ska genomföras 2004. Förberedelserna och genomförandet ska ske i enlighet med vallagen (1997:157).

Återrapportering: Valmyndigheten ska rapportera hur förberedelsearbetet inför valet till Europaparlamentet 2004 förlöpt.

Förberedelserna inleddes så snart arbetet med genomförandet av folkomröstningen hade avslutats. En kalender över viktigare händelser som kommer att inträffa och beslut som måste tas har tagits fram.

Material och tjänster

Befintliga lager av material har inventerats för att konstatera behovet av nyanskaffning. Det konstaterades att behovet av t.ex. kuvert var tillgodosett. Blanketter för valförrättarnas och valnämndernas behov har tagits fram och tryckts. För leverans av valsedelspapper, tryckning av röstkort och röstlängder, paketering och distribution av material samt utdelning av röstkort fanns redan ingångna avtal som även omfattade valet till Europaparlamentet. Däremot har nya upphandlingar genomförts för tryckning av valsedlar, för framställning av informationsfilmer för television och radiottrailers samt för ett callcenter för telefonservice.

Valdatasystemet

I oktober startade arbetet med att anpassa det valdatasystem som togs i drift första gången inför 2002 års val för val till Europaparlamentet. Även om väsentliga delar kan återanvändas krävs vissa specialrutiner för Europaparlamentsvalet t.ex. när det gäller framställning av röstlängden och beställning av valsedlar. Rutinen för valsedelsbeställningar har gjorts om så att den hanteras av Valmyndigheten och inte som vid riksdagsvalet av länsstyrelserna. För röstlängdsframställningen har skapats rutiner för att ta om hand de anmälningar som kommer in från andra EU-länders medborgare om att de vill rösta i Sverige.

De första rutinerna som stödde beställning av valsedlar och om valnämndernas inregistrering av vissa grunduppgifter har tagits i drift. Under våren kommer rutiner för framställning av röstlängder och röstkort, valnattsrapportering och slutlig sammanräkning att driftssättas. Samtidigt med anpassningen har ett omfattande dokumenteringsarbete genomförts.

Utbildning

Valmyndigheten har genomfört en startkonferens med länsstyrelsernas valhandläggare och även medverkat vid en träff med en grupp bestående av handläggare hos valnämnderna. Handledningar för länsstyrelserna, valnämnderna, utlandsmyndigheterna och partierna kommer att utarbetas med samma ambitionsnivå som inför folkomröstning och riksdagsval.

Valmyndigheten avser att hålla utbildningsmaterial m.m. tillgängligt för de andra valmyndigheterna och partierna på en särskild lösenordsskyddad hemsida.

Information

Information för allmänheten har utarbetats i enlighet med den plan som redovisats till regeringen i en särskild rapport (2004:2) ”Informationsinsatser Valet till Europaparlamentet 2004”.

Särskild röstmottagning på institutioner

I december 2003 uppdrog Valmyndigheten åt samtliga kommuner att anordna särskild röstmottagning på institutioner. Även kommuner som de senaste valen inte ordnat institutionsröstning har ombetts se över situationen i kommunen och överväga om särskild röstmottagning ska anordnas eller om valskjutsar eller hjälp med budröstning kan erbjudas i stället.

Poströstning

Posten Sverige AB påbörjade redan under hösten en inventering av vilka lokaler som skulle kunna användas för röstning. Den preliminära inventeringen har resulterat i en förteckning som upptar 1 358 lokaler. Det är något färre än vid tidigare val i huvudsak beroende på att ett antal kassaservicekontor dragits in. Posten har för att kompensera detta hyrt 148 lokaler där man anordnar röstmottagning utan att det förekommer någon annan postal verksamhet. Antalet lantbrevbärarlinjer är dock 70 fler än vid tidigare val. Kommuner och länsstyrelser kommer att få ta del av Postens förteckning för att bedöma om antalet lokaler i respektive kommun kan anses tillfredsställande.

Valdistrikt och vallokaler

Smärre justeringar av valdistriktsindelningen har skett under hösten 2003. I huvudsak har syftet med dessa varit att rätta till olämpliga valdistriktsgränser. För någon kommun har dock länsstyrelsen gått med på en neddragning av antalet valdistrikt. I huvudsak har valdistrikt som vid tidigare val använde samma vallokal lagts samman. Antalet valdistrikt kommer därmed att vara något färre än vid folkomröstningen och riksdagsvalet.

Valnattsrapportering och slutlig sammanräkning

Valnattsrapporteringen kommer att genomföras med länsstyrelsernas medverkan på samma sätt som vid folkomröstningen 2003. Den slutliga sammanräkningen planeras ske under måndag – onsdag veckan efter valdagen så att Valmyndighetens beslut att fastställa resultatet kan fattas torsdagen den 17 juni.

till sidans topp

Omvalet till kommunfullmäktige i Orsa kommun

Den 16 mars 2003 genomfördes ett omval till kommunfullmäktige i Orsa kommun med anledning av att valet underkänts efter ett överklagande. Valdeltagandet blev något högre vid detta omval än vid det ordinarie valet och genomfördes på ett bra sätt. De kostnader som betalades ur valanslaget uppgick till knappt 294 000 kr.

Resultat fördelat på verksamhetsgren

Valmyndigheten har endast en verksamhetsgren, Förberedelser för och administration av allmänna val och folkomröstningar. Nedan anges intäkter utöver anslag och totalkostnader för verksamhetsgrenen.

Intäkter utöver anslag Belopp (tkr)
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 49
Finansiella intäkter 91
Summa 140

Kostnader (tkr)   Belopp (tkr)
Personal 7 132
Lokaler 1 180
Övriga driftkostnader 184 116
Finansiella kostnader 42
Avskrivningar och nedskrivningar 4 907
Summa 197 377

till sidans topp

Kostnader för folkomröstningen

Av resultatposten Övriga driftkostnader i föregående avsnitt avser 181 717 tkr kostnader för folkomröstningen fördelat enligt nedan:

Kostnader Belopp (tkr)
Ersättning till Posten Sverige AB (poströstningen) 113 159
Ersättning till kommunerna samt länsstyrelserna och andra myndigheter 15 520
Produktion av valmaterial inkl distribution 22 214
Information 15 888
Datatjänster 13 962
Övrigt 974
Summa 181 717

Kompetensförsörjning

När Valmyndigheten bildades flyttade samtliga som på Riksskatteverket arbetade med valfrågor till den nya myndigheten. Totalt var det sju personer i aktiv tjänst, fem män och två kvinnor. Samtliga hade en relativt lång anställning med valfrågor som specialitet bakom sig och hade därmed genuina kompetenser inom sakområdet men gav samtidigt myndigheten en relativt hög åldersstruktur. Några av dessa har numera avgått med ålderspension. Redan till de allmänna valen 2002 skedde en förstärkning av myndighetens personalresurser med en manlig IT-driftansvarig och tre kvinnliga informatörer. Detta bidrog till att åldersstrukturen förändrades till det bättre liksom könsfördelningen. Under 2003 har ytterligare en informatör, en IT-handläggare och en ekonomiansvarig anställts. De sistnämnda har börjat i myndigheten i år.

Totalt arbetar idag 13 personer varav 8 kvinnor i Valmyndigheten.

Åldersstrukturen är

  • 3 personer över 20 men under 30
  • 3 person över 30 men under 40
  • 1 personer över 40 men under 50
  • 5 personer över 50 men under 60
  • 1 person över 60 år.

Genom dessa nyrekryteringar torde Valmyndigheten därmed ha en i förhållande till uppdraget lagom storlek. Personalens åldersfördelning är dock fortfarande trots nyanställningarna något sned. Könsfördelningen är hyfsat acceptabel men fördelningen mellan kompetenskategorierna är fortfarande sned. En fortsatt rekrytering och inskolning av yngre kärnkompetens är därför nödvändig för att undvika kompetensförluster vid kommande pensionsavgångar och ev. andra avgångar. De är nödvändigt att nyrekryteringarna görs redan inför de allmänna valen 2006 för att ge de nyanställda möjligheter att vara med vid genomförandet av de allmänna valen 2006 och då skaffa sig den erfarenhet som behövs för att kunna ha nyckelroller vid de allmänna valen 2010 eftersom det torde vara osäkert om de som nu närmar sig pensionsåldern då är kvar vid myndigheten. Sker inte en sådan rekrytering skulle detta kunna hårt drabba en liten myndighet som Valmyndigheten som skulle kunna få svårt att på ett acceptabelt sätt klara av de uppgifter som myndigheten har ansvar för. Härutöver bör kompetenshöjande åtgärder vidtas på IT-området eftersom detta i allt ökande omfattning används i myndigheten.

De medel som genererats från den sänkta avgiften till Trygghetsstiftelsen är självfallet med hänsyn till Valmyndighetens ringa storlek helt utan betydelse i omställningsarbetet. Efter överenskommelse med de fackliga organisationerna har de pengar som genererats överförts till personalen genom insättningar på Kåpan Extra.

till sidans topp

Sjukfrånvaron

Sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid är för år 2003 väsentligt högre än 2002. Detta hänger dock främst samman med en långtidssjukskrivning vilket också framgår av att andelen av sjukfrånvaron som avser frånvarotid under en sammanhängande period av 60 dagar eller mer svarar för 2/3 av hela sjukfrånvaron. Se tabell i avsnittet tilläggsupplysningar.

För att minska och förebygga ohälsa har Valmyndigheten under år 2003 erbjudit de anställda hälsoprofilundersökningar via företagshälsan. Flertalet har accepterat erbjudandet och genomgått sådan undersökning på våren 2003 med en uppföljning ett halvt år senare. Valmyndigheten har också låtit företagshälsan genomföra en arbetsplatsbesiktning i samband med flyttningen till nya lokaler. I samband med denna genomgång kontrollerades den fysiska arbetsmiljön hos samtliga anställda och konsulter. Nödvändiga korrigeringar av arbetsplatsens utformning har genomförts i anslutning till genomgången.

till sidans topp

Finansiell del

- se pdf-dokumentet sid 12-24. Sammanställning av väsentliga uppgifter finns nedan.

Årsredovisning 2003 (257 kb)

SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UPPGIFTER

(tkr) 2003 2002 2001
Låneram Riksgäldskontoret      
Beviljad 1 500 1 200 1 000
Utnyttjad 1 415 1 160 839
Kontokrediter Riksgäldskontoret      
Beviljad 449 640 2 000
Maximalt utnyttjad 0 0 495
Räntekonto Riksgäldskontoret      
Ränteintäkter 91 153 35
Räntekostnader 0 0 0
Avgiftsintäkter      
Avgiftsintäkter som disponeras      
Beräknat belopp enligt regleringsbrev 0 0 0
Avgiftsintäkter 49 3 227 5
Anslagskredit      
Uo 1 46:1 ap.1      
Beviljad 850 11 500 1 920
Utnyttjad 0 0 199
Uo 1 46:5      
Beviljad 135 384 194
Utnyttjad 0 0 0
Uo 1 46:6 (Ej tilllämplig)      
Anslag      
Ramanslag      
Anslagssparande, Uo 1 46:1 ap.1 *) 1 895 38 980 0
Anslagssparande, Uo 1 46:5 1 672 4 668 1 556
Totalt anslagssparande 3 567 43 648 1 556
varav intecknat 0 0 0
Bemyndiganden (Ej tillämplig)      
Personal      
Antalet årsarbetskrafter (st) 11 11 4
Medelantalet anställda (st) 11 10 9
Driftkostnad per årsarbetskraft 17 493 17 472 3 009
Kapitalförändring      
Årets -4 300 768 -327
Balanserad **) 1 884 -327 0

*) Se not 20
**) Se not 15


Valmyndighetens nämnd har vid sammanträde den 18 februari 2004 fastställt årsredovisning för budgetåret 2003.

Johan Hirschfeldt

(ordförande)

Marianne Eliason Peter Larsen

Sören Thunell Shirin Ahlbäck Öberg

till sidans topp