Start Det svenska valsystemet Val 25 maj 2014 Val 14 september 2014 Tidigare val Om oss

Vanliga frågor

Här har vi samlat de vanligaste frågorna med tillhörande svar för att du enkelt ska kunna hitta den information du söker. Har du andra frågor eller vill ha mer information om något kontakta Valmyndigheten via e-post valet@val.se eller på telefon 08-635 69 00.

Vilken typ av fråga har du? Välj ett av dessa teman:

Vem får rösta och vem kan bli vald?

Får jag rösta i riksdagsvalet?

Ja, om du är svensk medborgare och är – eller någon gång har varit – folkbokförd i Sverige. Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen.

Läs mer om rösträtt

Får jag rösta i val till kommun- och landstingsfullmäktige?

Ja, om du är

  • svensk medborgare och folkbokförd i Sverige eller
  • EU-medborgare, eller medborgare i Norge eller Island och är folkbokförd i Sverige eller
  • medborgare i något annat land och har varit folkbokförd i Sverige i tre år.

Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen.

Läs mer om rösträtt

Får jag rösta i valet till Europaparlamentet?

Ja, om du är

  • svensk medborgare och är eller någon gång har varit folkbokförd i Sverige eller
  • EU-medborgare och är folkbokförd i Sverige 30 dagar före valet. Du måste också skicka en anmälan till länsstyrelsen att du vill rösta i Sverige istället för i det land du är medborgare i.

Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen.

Läs mer om rösträtt

Vem kan bli vald?

För att kunna bli vald gäller samma krav som för rösträtt (se frågorna ovan). För att bli vald till Europaparlamentet gäller dock särskilda regler, du får t.ex. inte samtidigt sitta i riksdagen eller ha uppdrag hos vissa av EU:s institutioner.

Läs mer om vem som är valbar i de olika valen

Har jag som utvandrad svensk medborgare rösträtt?

Ja, du har rösträtt till riksdagen och Europaparlamentet. Vart tionde år måste du själv anmäla till Skatteverket i Sverige för att få vara med i röstlängden för 10 år framöver.

Inför varje val skickar Valmyndigheten ut utlandsröstkort och brevröstningsmaterial material till de utlandssvenskar som anmält utlandsadress till Skatteverket.

Läs mer om rösträtt för utlandssvenskar

till sidans topp

Om röstkort och legitimation

När får jag mitt röstkort?

Du får ditt röstkort i brevlådan ca tre veckor före valet.

Läs mer om röstkortet

Måste jag visa legitimation när jag röstar?

Du måste styrka din identitet för att få rösta. Du kan styrka din identitet på tre sätt:
1. Vara känd av röstmottagaren
2. Visa ID-handling
3. Någon annan person går i god för din identitet. Då måste den som går i god visa sin ID-handling. Personnumret på den som går i god skrivs ned i röstlängden.

Vad är ett röstkort? När ska jag använda det?

Röstkort skickas till alla som har rösträtt. Röstkortet innehåller information om din vallokals adress och öppettid. Dessutom står vilka val du har rösträtt i.

Du måste ha med dig ditt röstkort om du ska förtidsrösta i en röstningslokal. Det är inget krav att du ska ta med röstkortet när du röstar i din vallokal eller på en utlandsmyndighet men det underlättar arbetet för röstmottagarna.

Läs mer om röstkortet

Vad gör jag om jag inte fått något röstkort eller om röstkortet kommit bort?

Då kan du få ett nytt från Valmyndigheten, länsstyrelsen eller kommunen.

Det står fel på röstkortet, vad gör jag?

Det är uppgifterna i folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen som gäller för valet. Om det som blivit fel skedde innan 30 dagar före valdagen kan du få rättelse i röstlängden. Kontakta länsstyrelsen snarast.

Jag har flyttat efter att röstkortet skickades ut, vad gör jag?

Det är uppgifterna i folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen som gäller för valet.

Det är i den vallokal i det valdistrikt (del av en kommun) du är folkbokförd 30 dagar före valdagen som du får rösta på valdagen. Det är också till fullmäktige i den kommunen och det landstinget och till den riksdagsvalkretsen som du har rösträtt.

Kan du inte rösta i din vallokal kan du förtidsrösta i en röstningslokal var du vill i Sverige. Dit måste du ha med röstkort och id-handling.

Om du röstar på annan ort än där du bor så finns inte valsedlar med kandidatnamn som du kan personrösta med. Du får se till att beställa valsedlar från partiet som gäller för den kommun, det landsting och den riksdagsvalkrets där du bor. Ska du inte personrösta utan bara rösta på parti kan du dock använda de valsedlar som finns där du röstar. Hittar du inte en valsedel för det parti som du vill rösta på kan du ta en blank valsedel och skriva partinamn på.

till sidans topp

Om personröstning

Hur gör jag för att personrösta?

Du röstar i första hand på ett parti. Om du vill kan du också sätta ett kryss på valsedeln för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du får bara kryssa för en person.

Läs mer om personröstning

Vad händer om jag stryker ett eller flera kandidatnamn på en valsedel?

Det saknar betydelse om du har strukit över ett eller flera kandidatnamn på en valsedel. Valsedeln räknas som om strykningen aldrig har gjorts.

Får jag kryssa för mer än en kandidat på valsedeln?

Nej, du kan bara personrösta på en kandidat. Om du sätter två eller fler kryss räknas din röst som en röst på partiet, inget av personkryssen räknas.

Får jag själv skriva till kandidatnamn på en valsedel?

Ja, om partiet inte har anmält sina kandidater, dvs. skyddat sin lista från tillskrivna namn. Det står på valsedeln om kandidaterna är anmälda eller inte.

Läs mer om hur du kan personrösta genom att skriva till namn

till sidans topp

Information till partier

Hur bildar vi ett parti?

Det finns inga regler för hur man bildar ett parti. Ett parti är en ideell förening och kan bildas på samma sätt som t.ex. en idrotts- eller konstförening. De brukar ha stadgar, styrelse och program. Partiet måste ha ett partinamn för att ställa upp i val.

Hur registrerar vi vår partibeteckning? Vad innebär det? Kostar det något?

En partibeteckning är det partinamn som partiet vill ska stå på valsedeln. Registreringen innebär ett skydd så att inget annat parti kan använda partibeteckningen vid val. Anmälan om registrering görs hos Valmyndigheten senast den 28 februari valåret. Det är gratis att registrera en partibeteckning.

Ett parti måste inte registrera partibeteckningen för att ställa upp i val.

Här finns mer information om registrering av partibeteckning.

Hur gör mitt parti för att beställa valsedlar?

Partierna beställer valsedlar hos länsstyrelsen vid val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige, och hos Valmyndigheten vid val till Europaparlamentet. Det kan göras via Internet eller med blanketter.

Klicka här för att läsa mer om vad som gäller för att beställa valsedlar

Klicka här för att hitta din länsstyrelse på Internet

Får man trycka valsedlar själv?

Nej, valsedlar beställs hos länsstyrelsen vid val till riksdag, landsting- och kommunfullmäktige. Vid val till Europaparlamentet beställs valsedlar hos Valmyndigheten.

Valsedlar trycks av särskilda tryckerier som Valmyndigheten antagit och på det papper som Valmyndigheten tillhandahåller.

Vad får partiet ha för uppgifter på namnvalsedlarna?

Överst på namnvalsedlarna trycks partiets namn och under det kandidatuppgifterna. För att väljarna ska veta vem en viss kandidat är kan partiet ange yrke, sysselsättning eller annat som kännetecknar personen. Någon partipropaganda eller liknande får inte finnas på valsedlarna.

till sidans topp

Om partier och valsedlar

Vad finns det för olika typer av valsedlar?

Valsedlarna är gula för val till riksdagen, vita för val till kommunfullmäktige och blå för val till landstingsfullmäktige. Även vid val till Europaparlamentet är valsedlarna vita.

Det finns tre olika typer av valsedlar för vart och ett av de tre valen:

  • Namnvalsedel = valsedel tryckt med partiets namn och dess kandidater.
  • Partivalsedel = valsedel tryckt med enbart partinamn.
  • Blank valsedel = valsedel utan tryckt partibeteckning och kandidatnamn. De blanka valsedlarna är till för att väljaren ska kunna skriva dit ett partinamn. Om ett partinamn skrivs till så blir valsedeln en giltig röst på det partiet. Om den blanka valsedeln används som den är så räknas den som en ogiltig valsedel. I valresultatet redovisas hur många som har röstat blankt.

Vad är de blanka valsedlarna till för?

De blanka valsedlarna är till för att väljaren ska kunna skriva dit ett partinamn. Om ett partinamn skrivs till så blir valsedeln en giltig röst på det partiet. Om den blanka valsedeln används som den är så räknas den som en ogiltig valsedel. I valresultatet redovisas hur många som har röstat blankt.

Kan jag personrösta på någon som ställer upp i en annan kommunvalkrets?

Ja. Kandidaterna är valbara i hela kommunen. Du kan rösta på alla kandidater som ställer upp i de olika kommunvalkretsarna, du måste inte välja bland de kandidater som står på valsedeln i den valkrets som står på ditt röstkort.

Du kan inte personrösta på en kandidat som kandiderar i en annan kommun än den du hör till.

Kan jag personrösta på någon som ställer upp i en annan landstingsvalkrets?

Ja. Kandidaterna är valbara i hela landstinget. Du kan rösta på alla kandidater som ställer upp i de olika landstingsvalkretsarna, du måste inte välja bland de kandidater som står på valsedeln i den valkrets som står på ditt röstkort.

Du kan inte personrösta på en kandidat som kandiderar i ett annan landsting än det du hör till.

Kan jag personrösta på vilken kandidat jag vill i riksdagsvalet?

Det beror på. De flesta partier har särskilda listor för varje riksdagsvalkrets och har bestämt att de kandidaterna endast är valbara för den riksdagsvalkrets de står på valsedeln i. För dessa partier kan du bara rösta på de kandidater som står på valsedeln för din valkrets.

Vissa partier har valsedlar som gäller i hela landet. Dessa partiers kandidater kan du rösta på oavsett i vilken del av landet du bor.

Det står längst ner på valsedeln vilken valkrets den gäller i, eller om den gäller hela landet.

till sidans topp

Jag vill jobba med val, hur gör jag?

Vem ska jag kontakta om jag vill arbeta som röstmottagare i vallokal?

Om du vill arbeta i vallokalen på valdagen ska du ta kontakt med valnämnden i din kommun.

Klicka här för att komma till en länksamling med Sveriges kommuners hemsidor

Vad gör röstmottagarna i vallokalen?

Röstmottagarna har till uppgift att kontrollera väljarens identitet, ta emot rösterna och lägga ner dem i valurnan. Om en väljare har svårt att själv göra i ordning sin röst kan han eller hon be en röstmottagare om hjälp. När röstningen är avslutad ska röstmottagarna räkna rösterna och meddela resultatet till länsstyrelsen.

Vem ska jag kontakta om jag vill arbeta som rösträknare vid den slutliga rösträkningen?

Om du vill arbeta som rösträknare vid den slutliga rösträkningen ska du kontakta din länsstyrelse.

Klicka här för att hitta din länsstyrelse på Internet

Vem ska jag kontakta om jag vill arbeta som valobservatör i utlandet?

Det är Utrikesdepartementet och Sida som ansvarar för att sända ut valobservatörer till andra länder.

Klicka här för att komma till Utrikesdepartementets webbplats

Klicka här för att komma till Sidas webbplats

till sidans topp

Rösta i Sverige - när, var, hur?

Jag flyttar vid valet – var får jag rösta?

Det är uppgifterna i folkbokföringsregistret 30 dagar innan valdagen som gäller för valet.

Det är i den vallokal i det valdistrikt (del av en kommun) du är folkbokförd 30 dagar innan valdagen som du får rösta på valdagen. Det är också till fullmäktige i den kommunen och det landstinget och till den riksdagsvalkretsen som du har rösträtt.

Kan du inte rösta i din vallokal kan du förtidsrösta i en röstningslokal var du vill i Sverige. Dit måste du ha med röstkort och id-handling.

Hur röstar jag i vallokal på valdagen?

Din vallokal är bara öppen på valdagen. Uppgifter om din vallokal står på ditt röstkort. Du måste styrka din identitet för att få rösta.

I vallokalen finns valkuvert och valsedlar. Du gör i ordning din röst bakom en valskärm och lämnar sedan över din röst till röstmottagarna. De antecknar i röstlängden att du har röstat och lägger ner din röst i valurnan.

Läs mer om att rösta i vallokalen

Hur röstar jag om jag inte kan rösta i min vallokal på valdagen?

Då kan du förtidsrösta i en röstningslokal var du vill i Sverige. Förtidsröstning är det som tidigare kallades poströstning. Du kan precis som tidigare förtidsrösta 18 dagar före valet. En röstningslokal kan t.ex. vara kommunhuset, en skola eller ett bibliotek. Du måste ta med dig röstkort och id-handling.

Läs mer om att förtidsrösta

Hur röstar jag om jag inte själv kan ta mig till en lokal?

Om du är sjuk, funktionshindrad eller gammal, eller intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt, kan du rösta med bud.

Läs mer om budröstning

Hur gör jag om jag inte själv kan stoppa ner min valsedel i valkuvertet?

Du ber någon om hjälp. Du bestämmer själv vem som ska hjälpa dig. Om du kommer ensam till vallokalen eller röstningslokalen kan du be någon av röstmottagarna att hjälpa dig. De får inte berätta för någon vad du har röstat på.

Får man vara två bakom valskärmen?

Ja, men bara om väljaren behöver hjälp med att stoppa ner sin valsedel i valkuvertet eller att sätta ett kryss för en kandidat.

Vi har hemliga val i Sverige. Det betyder att ingen ska få veta hur väljaren har röstat. Det är därför man ska vara ensam bakom skärmen när man röstar.

Vem säger jag till om jag tycker att något i vallokalen eller röstningslokalen är fel?

Du pratar i första hand med röstmottagarna. I andra hand ska du kontakta valnämnden i kommunen. Det är valnämnden som ansvarar för all röstmottagning i kommunen.

Jag har redan röstat men har ångrat mig. Hur gör jag?

Om du har förtidsröstat kan du ångerrösta genom att gå och rösta i din vallokal på valdagen. Du kan inte ångerrösta om du redan röstat i din vallokal.

Varför kan jag inte rösta över internet?

Hur vårat valsystem ser ut står i vallagen. För att vallagen ska ändras måste riksdagen fatta beslut. Internetröstning har ännu inte bedömts som tillräckligt säkert.

Får jag själv stoppa ner mitt valkuvert i valurnan i vallokalen?

Nej, riksdagen har sedan länge bestämt att det är röstmottagaren i vallokalen som ska stoppa ner valkuvertet i valurnan. Orsaken är att bara en röst per väljare ska läggas ner i valurnan. Att röstmottagaren lägger ner rösten är ett säkert system mot valfusk/misstag.

Vad händer med min röst när jag förtidsröstar?

Din röst skickas tillsammans med ditt röstkort till den kommun där du är folkbokförd. Kommunens valnämnd lämnar därefter rösten vidare till din vallokal. Där antecknas det i röstlängden att du har röstat och sen skiljs din röst från ditt röstkort och rösten läggs i valurnan.

Kan någon rösta åt mig om jag ger en fullmakt?

Nej, det går inte att rösta med fullmakt.

till sidans topp

Rösta från utlandet - när, var, hur?

Hur kan jag rösta i utlandet?

Du kan brevrösta eller rösta på en ambassad eller ett konsulat.

Läs mer om att rösta från utlandet

Vad gäller för att få brevrösta?

Alla som är utomlands kan brevrösta från utlandet. Brevröstningsmaterial kan du beställa från Valmyndigheten eller från en ambassad eller ett konsulat.

  • Brevrösten får postas tidigast 45 dagar innan valdagen i utlandet.
  • Brevrösten ska ha kommit till Valmyndigheten senast dagen efter valdagen.
  • Din brevröst måste postas från utlandet för att bli godkänd.

Vad gäller för att få rösta på en ambassad eller ett konsulat?

Alla som är utomlands kan rösta på en ambassad eller ett konsulat. Du måste legitimera dig för att få rösta på utlandsmyndigheten. Förutom svenskt pass och legitimation räknas även lokala officiella legitimationer som giltiga id-handlingar.

Behöver jag något röstkort när jag röstar från utlandet?

Nej, du behöver inget röstkort, varken för att kunna rösta på en ambassad eller ett konsulat eller för att brevrösta.

Kan någon hemma i Sverige rösta åt mig om jag ger en fullmakt?

Nej, det går inte att rösta med fullmakt.

Varför kan jag inte rösta på valdagen i utlandet?

Det beror på att din röst från utlandet ska hinna skickas till din vallokal i Sverige, läggas i valurnan och räknas tillsammans med de röster som avgetts under valdagen.

till sidans topp

Om rösträkning och resultat

Hur går rösträkningen till?

När röstmottagningen avslutats på valdagen räknas alla röster som lagts i valurnan. Detta resultat kallas valnattsresultat och här redovisas rösterna för de största partierna.

Den slutliga rösträkningen sköts av länsstyrelsen i varje län. Länsstyrelsen kontrollräknar alla rösterna och ansvarar dessutom för att räkna alla personröster. Efter detta fördelas mandaten (platserna) mellan partierna och ledamöter och ersättare utses.

Både räkningen i vallokalen och hos länsstyrelsen är offentlig så vem som helst kan komma och titta. I båda räkningarna räknas riksdagsvalet först, sedan valet till kommunfullmäktige och sist valet till landstingsfullmäktige.

Räkningen på valnatten och den slutliga rösträkningen kan du följa medan den pågår på www.val.se.

Vad gör en röst ogiltig?

Det är länsstyrelsen som under den slutliga rösträkningen bedömer valsedlarna. Om länsstyrelsen bedömer en valsedel som ogiltig räknas den inte till något parti.

En röst räknas som ogiltig om t.ex.

  • ytterkuvertet för bud- eller brevröstning är felaktigt ifyllt,
  • valsedeln är blank, dvs. saknar partinamn,
  • valkuvertet innehåller två eller flera valsedlar från olika partier eller om,
  • valsedeln på något sätt har kännetecken som kan göra att rösten kan kopplas till väljaren.

När är resultatet klart?

Den slutliga rösträkningen av riksdagsvalet brukar bli klart på torsdagen efter valdagen. Efter att riksdagsvalet har räknats klart räknas rösterna till kommunfullmäktige och sist rösterna till landstingsfullmäktige. Alla tre valen brukar vara färdigräknade ca tio dagar efter valdagen.

Vid val till Europaparlamentet beräknas räkningen vara klar på onsdagen efter valet och valresultatet fastställt på torsdagen efter valet.

Hur fördelas mandaten (platserna) mellan partierna och hur utses ledamöterna?

Först beräknas hur många mandat varje parti ska ha. Det görs med en metod som heter jämkade uddatalsmetoden. Sen räknar man ut vilka kandidater som ska få platserna. Det är personrösterna som i första hand avgör vilka kandidater som ska bli valda till ledamöter och ersättare.

Klicka här för att läsa om hur mandatfördelningen går till

Vad har det svenska valsystemet för spärrar?

Valsystemet har en spärr mot att små partier ska kunna ta sig in i riksdagen: 4% av rösterna i hela landet (eller 12% av rösterna i en riksdagsvalkrets). Motsvarande spärr i valet till landstingsfullmäktige är 3% och Europaparlamentet 4%. Passerar ett parti spärren får de vara med i fördelningen av mandat. I valet till kommunfullmäktige finns inga spärrar, där är alla partier som fått röster med i mandatfördelningen.

Det finns också spärrar i personvalssystemet. För att kunna bli invald på personröster måste en kandidat få minst 5% av partiets röster i valkretsen. För kommunfullmäktige gäller dessutom att kandidaten ska ha fått minst 50 röster, och för landstingsfullmäktige minst 100 röster.

Var kan jag hitta statistik om val och valdeltagande?

Vad gör jag om något inte verkar gå riktigt till vid valet?

Det beror på vad det är. Ett valsystem ska ha allmänhetens förtroende och fungera korrekt. Därför är det viktigt att kunna överklaga om man misstänker att någonting har blivit fel.

Vissa saker kan överklagas till Valprövningsnämnden och vissa kan anmälas till polisen.

Läs mer här om att överklaga och anmäla

till sidans topp