Start Val 2010 Det svenska valsystemet Tidigare val Om oss

Vanliga frågor

Här har vi samlat de vanligaste frågorna med tillhörande svar för att du enkelt ska kunna hitta den information du söker. Har du andra frågor eller vill ha mer information om något kontakta Valmyndigheten via e-post valet@val.se eller på telefon 08-635 69 00.

Vilken typ av fråga har du? Välj ett av dessa teman:

Vem får rösta och vem kan bli vald?

Får jag rösta i riksdagsvalet?

Ja, om du är svensk medborgare och är – eller någon gång har varit – folkbokförd i Sverige. Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen.

Får jag rösta i val till kommun- och landstingsfullmäktige?

Ja, om du är

  • svensk medborgare och folkbokförd i Sverige eller
  • EU-medborgare, eller medborgare i Norge eller Island och är folkbokförd i Sverige eller
  • medborgare i något annat land och har varit folkbokförd i Sverige i tre år.

Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen.

Får jag rösta i valet till Europaparlamentet?

Ja, om du är

  • svensk medborgare och är eller någon gång har varit folkbokförd i Sverige eller
  • EU-medborgare och är folkbokförd i Sverige 30 dagar före valet. Du måste också skicka en anmälan till länsstyrelsen att du vill rösta i Sverige istället för i det land du är medborgare i.

Du måste dessutom ha fyllt 18 år senast på valdagen.

Vem kan bli vald?

För att kunna bli vald gäller samma krav som för rösträtt (se frågorna ovan). För att bli vald till Europaparlamentet gäller dock särskilda regler, du får t.ex. inte samtidigt sitta i riksdagen eller ha uppdrag hos vissa av EU:s institutioner.

Får jag som svensk boende i utlandet rösta?

Ja, du har rösträtt till riksdagen och Europaparlamentet. Du får rösta i tio år efter utvandringen. Efter tio år måste du själv göra en skriftlig anmälan till Skatteverket i Sverige för att få fortsätta att rösta i en ny tioårsperiod. Använd blanketten nedan.

Inför varje val skickar Valmyndigheten ut material till de ca 120 000 utlandssvenskar som anmält utlandsadress till Skatteverket. Materialet innehåller information om valet och brevröstningsmaterial m.m.

Här finns blankett för anmälan till röstlängden/anmälan av ny adress i utlandet

Om röstkort och legitimation

När får jag mitt röstkort?

Du får ditt röstkort i brevlådan ca tre veckor före valet. Då har du det i tid tills förtidsröstningen startar 18 dagar före valdagen.

Varför måste jag visa legitimation när jag röstar?

För att höja säkerheten har riksdagen beslutat att id-kontrollen vid röstning ska skärpas. Detta gäller på alla ställen där du kan rösta. Om du inte är känd för röstmottagaren måste du visa id-handling.

Vad gör jag om jag inte har legitimation?

Om du inte har någon id-handling med dig kan någon som känner dig intyga att du är du. Denna person måste då ha sin legitimation med sig. Som legitimation räknas id-kort, körkort och pass.

Vad är ett röstkort? När ska jag använda det?

Röstkort skickas till alla som har rösträtt. Du får ditt röstkort i brevlådan ca tre veckor före valet.

Röstkortet innehåller information om din vallokals adress och öppettid. Dessutom står vilka val du har rösträtt i.

Du måste ha med dig ditt röstkort om du ska förtidsrösta i en röstningslokal. Det är inget krav att du ska ta med röstkortet när du röstar i din vallokal eller på en utlandsmyndighet men det underlättar arbetet för röstmottagarna.

Vad gör jag om jag inte fått något röstkort eller om röstkortet kommit bort?

Då kan du få ett nytt. Ring till kommunen, länsstyrelsen eller till Valmyndigheten.

Det står fel på röstkortet, vad gör jag?

Kontakta länsstyrelsen snarast. Du måste begära rättelse i röstlängden senast två veckor innan valet.

Om personröstning

Hur gör jag för att personrösta?

Du röstar i första hand på ett parti. Om du vill kan du också sätta ett kryss på valsedeln för den kandidat du helst vill ska bli vald. Du får bara kryssa för en person.

Vad händer om jag stryker ett eller flera kandidatnamn på en valsedel?

Det saknar betydelse om du har strukit över ett eller flera kandidatnamn på en valsedel. Valsedeln räknas som om strykningen aldrig har gjorts.

Får jag kryssa för mer än en kandidat på valsedeln?

Nej, du kan bara personrösta på en kandidat. Om du sätter två eller fler kryss räknas din röst som en röst på partiet, inget av personkryssen räknas.

Får jag själv skriva till kandidatnamn på en valsedel?

Ja, om partiet inte har anmält sina kandidater, dvs. skyddat sin lista från tillskrivna namn. Det står på valsedeln om kandidaterna är anmälda eller inte.

Om partier och valsedlar

Hur bildar vi ett parti?

Det finns inga regler för hur man bildar ett parti. Ett parti är en ideell förening och kan bildas på samma sätt som t.ex. en idrotts- eller konstförening. De brukar ha stadgar, styrelse och program. Partiet måste ha ett partinamn för att ställa upp i val.

Hur registrerar vi vår partibeteckning? Vad innebär det? Kostar det något?

En partibeteckning är det partinamn som partiet vill ska stå på valsedeln. Registreringen innebär ett skydd så att inget annat parti kan använda partibeteckningen vid val. Anmälan om registrering görs hos Valmyndigheten senast den 28 februari valåret. Det är gratis att registrera en partibeteckning.

Ett parti måste inte registrera partibeteckningen för att ställa upp i val.

Här finns mer information och blanketter för anmälan om registrering av partibeteckning.

Hur gör mitt parti för att beställa valsedlar?

Partierna beställer valsedlar hos länsstyrelsen vid val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige, och hos Valmyndigheten vid val till Europaparlamentet. Det kan göras via Internet eller med blanketter.

Klicka här för att läsa mer om vad som gäller för att beställa valsedlar

Klicka här för att hitta din länsstyrelse på Internet

Får man trycka valsedlar själv?

Nej, valsedlar beställs hos länsstyrelsen vid val till riksdag, landsting- och kommunfullmäktige. Vid val till Europaparlamentet beställs valsedlar hos Valmyndigheten.

Valsedlar trycks av särskilda tryckerier som Valmyndigheten antagit och på det papper som Valmyndigheten tillhandahåller.

Vad finns det för olika typer av valsedlar?

Valsedlarna är gula för val till riksdagen, vita för val till kommunfullmäktige och blå för val till landstingsfullmäktige. Även vid val till Europaparlamentet är valsedlarna vita.

Det finns tre olika typer av valsedlar för vart och ett av de tre valen:

  • Namnvalsedel = valsedel tryckt med partiets namn och dess kandidater.
  • Partivalsedel = valsedel tryckt med enbart partinamn.
  • Blank valsedel = valsedel utan tryckt partibeteckning och kandidatnamn. De blanka valsedlarna är till för att väljaren ska kunna skriva dit ett partinamn. Om ett partinamn skrivs till så blir valsedeln en giltig röst på det partiet. Om den blanka valsedeln används som den är så räknas den som en ogiltig valsedel. I valresultatet redovisas hur många som har röstat blankt.

Vad får partiet ha för uppgifter på namnvalsedlarna?

Överst på namnvalsedlarna trycks partiets namn och under det kandidatuppgifterna. För att väljarna ska veta vem en viss kandidat är kan partiet ange yrke, sysselsättning eller annat som kännetecknar personen. Någon partipropaganda eller liknande får inte finnas på valsedlarna.

Jag vill jobba med val, hur gör jag?

Vem ska jag kontakta om jag vill arbeta som röstmottagare i vallokal?

Om du vill arbeta i vallokalen på valdagen ska du ta kontakt med valnämnden i din kommun.

Klicka här för att komma till en länksamling med Sveriges kommuners hemsidor

Vad gör röstmottagarna i vallokalen?

Röstmottagarna har till uppgift att kontrollera väljarens identitet, ta emot rösterna och lägga ner dem i valurnan. Om en väljare har svårt att själv göra i ordning sin röst kan han eller hon be en röstmottagare om hjälp. När röstningen är avslutad ska röstmottagarna räkna rösterna och meddela resultatet till länsstyrelsen.

Vem ska jag kontakta om jag vill arbeta som rösträknare vid den slutliga rösträkningen?

Om du vill arbeta som rösträknare vid den slutliga rösträkningen ska du kontakta din länsstyrelse.

Klicka här för att hitta din länsstyrelse på Internet

Vem ska jag kontakta om jag vill arbeta som valobservatör i utlandet?

Det är Utrikesdepartementet och Sida som ansvarar för att sända ut valobservatörer till andra länder.

Klicka här för att komma till Utrikesdepartementets webbplats

Klicka här för att komma till Sidas webbplats

Rösta i Sverige - när, var, hur?

Jag flyttar vid valet – var får jag rösta?

Röstlängderna skapas en månad innan valdagen och det är där du är folkbokförd detta datum som avgör var du ska rösta.

Hur röstar jag i vallokal på valdagen?

Din vallokal är bara öppen på valdagen. Uppgifter om din vallokal står på ditt röstkort. Du måste ta med en id-handling för att få rösta.

I vallokalen finns valkuvert och valsedlar. Du gör i ordning din röst bakom en valskärm och lämnar sedan över din röst till röstmottagarna. De antecknar i röstlängden att du har röstat och lägger ner din röst i valurnan.

Hur röstar jag om jag inte kan rösta i min vallokal på valdagen?

Då kan du förtidsrösta i en röstningslokal var du vill i Sverige. Förtidsröstning är det som tidigare kallades poströstning. Du kan precis som tidigare förtidsrösta 18 dagar före valet. En röstningslokal kan t.ex. vara kommunhuset, en skola eller ett bibliotek. Du måste ta med dig röstkort och id-handling.

På www.val.se publiceras alla ställen där du kan förtidsrösta.

Hur röstar jag om jag inte själv kan ta mig till en lokal?

Om du är sjuk, funktionshindrad eller gammal, eller intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt, kan du rösta med bud.

Hur gör jag om jag inte själv kan stoppa ner min valsedel i valkuvertet?

Du ber någon om hjälp. Du bestämmer själv vem som ska hjälpa dig. Om du kommer ensam till vallokalen eller röstningslokalen kan du be någon av röstmottagarna att hjälpa dig. De får inte berätta för någon vad du har röstat på.

Får man vara två bakom valskärmen?

Ja, men bara om väljaren behöver hjälp med att stoppa ner sin valsedel i valkuvertet eller att sätta ett kryss för en kandidat.

Vi har hemliga val i Sverige. Det betyder att ingen ska få veta hur väljaren har röstat. Det är därför man ska vara ensam bakom skärmen när man röstar.

Vem säger jag till om jag tycker att något i vallokalen eller röstningslokalen är fel?

Du pratar i första hand med röstmottagarna. I andra hand ska du kontakta valnämnden i kommunen. Det är valnämnden som ansvarar för all röstmottagning i kommunen.

Jag har redan röstat men har ångrat mig. Hur gör jag?

Om du har förtidsröstat kan du ångerrösta genom att gå och rösta i din vallokal på valdagen. Du kan inte ångerrösta om du redan röstat i din vallokal.

Eftersom förtidsrösterna inte läggs ner i valurnan i vallokalen förrän röstmottagningen avslutats på kvällen så gäller en röst avlagd i vallokalen eftersom denna läggs direkt i valurnan.

Varför kan jag inte rösta över Internet?

Skälen är många, bl.a. ökar risken för att datahackare försöker ta sig in i systemet och det ökar risken för valfusk.

Och vad skulle hända om något går fel i röstningen? När man röstar med pappersvalsedlar kan man alltid gå tillbaka och räkna valsedlarna igen.

Dessutom är valhemligheten hotad eftersom du måste kopplas ihop med din röst för att se att du röstat och då kan man se hur just du röstade.

Får jag själv stoppa ner mitt valkuvert i valurnan i vallokalen?

Nej, riksdagen har sedan länge bestämt att det är röstmottagaren i vallokalen som ska stoppa ner valkuvertet i valurnan. Orsaken är att bara en röst per väljare ska läggas ner i valurnan. Att röstmottagaren lägger ner rösten är ett säkert system mot valfusk/misstag.

Vad händer med min röst när jag förtidsröstar?

Din röst skickas tillsammans med ditt röstkort till den kommun där du är folkbokförd. Kommunens valnämnd lämnar därefter rösten vidare till din vallokal. Där antecknas det i röstlängden att du har röstat och sen skiljs din röst från ditt röstkort och rösten läggs i valurnan.

Kan någon rösta åt mig om jag ger en fullmakt?

Nej, det går inte att rösta med fullmakt.

Rösta från utlandet - när, var, hur?

Hur kan jag rösta i utlandet?

Du kan brevrösta eller rösta på en ambassad eller ett konsulat.

Vad gäller för att få brevrösta?

Alla som är utomlands kan brevrösta från utlandet. Brevröstningsmaterial kan du beställa från Valmyndigheten eller från en ambassad eller ett konsulat.

  • Brevrösten får postas tidigast 45 dagar innan valdagen i utlandet.
  • Brevrösten ska ha kommit till Valmyndigheten senast dagen efter valdagen.
  • Din brevröst måste postas från utlandet för att bli godkänd.

Vad gäller för att få rösta på en ambassad eller ett konsulat?

Alla som är utomlands kan rösta på en ambassad eller ett konsulat. Du måste legitimera dig för att få rösta på utlandsmyndigheten. Förutom svenskt pass och legitimation räknas även lokala officiella legitimationer som giltiga id-handlingar.

På Valmyndighetens hemsida publiceras en tid innan valet en förteckning över de utlandsmyndigheter som ordnar röstmottagning. Där finns även adresser, telefonnummer och öppettider för röstmottagningen.

Behöver jag något röstkort när jag röstar från utlandet?

Nej, du behöver inget röstkort, varken för att kunna rösta på en ambassad eller ett konsulat eller för att brevrösta. Du kan istället använda ett adresskort. Adresskort finns på utlandsmyndigheten och i brevröstningsmaterialet.

Kan någon hemma i Sverige rösta åt mig om jag ger en fullmakt?

Nej, det går inte att rösta med fullmakt.

Varför kan jag inte rösta på valdagen i utlandet?

Det beror på att din röst från utlandet ska hinna skickas till din vallokal i Sverige, läggas i valurnan och räknas tillsammans med de röster som avgetts under valdagen.

Hur kan jag rösta med bud?

Vad innebär det att rösta med bud?

Det betyder att någon hjälper dig med att transportera din röst till din vallokal eller en annan röstningslokal.

Får jag rösta med bud?

Du kan rösta med bud om du:

  • är sjuk, funktionshindrad eller gammal och inte kan komma till vallokalen eller annan röstningslokal
  • är intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt

Vad behöver jag för att kunna budrösta?

För att budrösta behöver du valsedlar, valkuvert och ett ytterkuvert för budröstning. Du kan beställa detta material från Valmyndigheten, från valnämnden i din kommun eller genom att kontakta partierna.

Du behöver dessutom ditt röstkort, ett vittne och ett bud. Det finns särskilda regler för vem som får vara vittne och bud.

Hur går budröstningen till?

Väljaren gör själv i ordning sin röst och lägger ner valkuvertet i ytterkuvertet. Väljaren, budet och vittnet fyller sedan i namn, personnummer m.m. på ytterkuvertet. Budet lämnar sedan in väljarens röst i en röstningslokal eller väljarens vallokal.

Om rösträkning och resultat

Hur går rösträkningen till?

När röstmottagningen avslutats på valdagen räknas alla röster som lagts i valurnan. Detta resultat kallas valnattsresultat och här redovisas rösterna för de största partierna.

Den slutliga rösträkningen sköts av länsstyrelsen i varje län. Länsstyrelsen kontrollräknar alla rösterna och ansvarar dessutom för att räkna alla personröster. Efter detta fördelas mandaten (platserna) mellan partierna och ledamöter och ersättare utses.

Både räkningen i vallokalen och hos länsstyrelsen är offentlig så vem som helst kan komma och titta. I båda räkningarna räknas riksdagsvalet först, sedan valet till kommunfullmäktige och sist valet till landstingsfullmäktige.

Räkningen på valnatten och den slutliga rösträkningen kan du följa medan den pågår på www.val.se.

Vad gör en röst ogiltig?

Det är länsstyrelsen som under den slutliga rösträkningen bedömer valsedlarna. Om länsstyrelsen bedömer en valsedel som ogiltig räknas den inte till något parti.

En röst räknas som ogiltig om t.ex.

  • ytterkuvertet för bud- eller brevröstning är felaktigt ifyllt,
  • valsedeln är blank, dvs. saknar partinamn,
  • valkuvertet innehåller två eller flera valsedlar från olika partier eller om,
  • valsedeln på något sätt har kännetecken som kan göra att rösten kan kopplas till väljaren.

När är resultatet klart?

Den slutliga rösträkningen av riksdagsvalet brukar bli klart på onsdagen efter valdagen. Efter att riksdagsvalet har räknats klart räknas rösterna till kommunfullmäktige och sist rösterna till landstingsfullmäktige. Alla tre valen brukar vara färdigräknade ca tio dagar efter valdagen.

Vid val till Europaparlamentet beräknas räkningen vara klar på onsdagen efter valet och valresultatet fastställt på torsdagen efter valet.

Hur fördelas mandaten (platserna) mellan partierna och hur utses ledamöterna?

Först beräknas hur många mandat varje parti ska ha. Det görs med en metod som heter jämkade uddatalsmetoden. Sen räknar man ut vilka kandidater som ska få platserna. Det är personrösterna som i första hand avgör vilka kandidater som ska bli valda till ledamöter och ersättare.

Klicka här för att läsa om hur mandatfördelningen går till

Vad har det svenska valsystemet för spärrar?

Valsystemet har en spärr mot att små partier ska kunna ta sig in i riksdagen: 4% av rösterna i hela landet (eller 12% av rösterna i en riksdagsvalkrets). Motsvarande spärr i valet till landstingsfullmäktige är 3% och Europaparlamentet 4%. Passerar ett parti spärren får de vara med i fördelningen av mandat. I valet till kommunfullmäktige finns inga spärrar, där är alla partier som fått röster med i mandatfördelningen.

Det finns också spärrar i personvalssystemet. För att kunna bli invald på personröster i riksdagen måste en kandidat få minst 8% av partiets röster i valkretsen. Motsvarande spärr för kommun-, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet är 5%. För kommunfullmäktige gäller dessutom att kandidaten ska ha fått minst 50 röster, och för landstingsfullmäktige minst 100 röster.

Var kan jag hitta statistik om val och valdeltagande?