Räkneexempel
De fasta mandaten fördelas på grundval av de röster som partierna fått i respektive valkrets. För de partier som ska delta i mandatfördelningen i valkretsen räknas jämförelsetal fram. Dessa fås genom att partiernas totala antal röster (röstetal) reduceras efter bestämda regler.
Jämkade uddatalsmetoden
Som mandatfördelningsmetod används den jämkade uddatalsmetoden. Det första jämförelsetalet fås genom att varje partis röstetal delas med 1,4. Det parti som har högsta jämförelsetalet får det första mandatet i valkretsen. Jämförelsetalen beräknas exakt men redovisas med två decimaler utan höjning av den andra decimalen. Om jämförelsetalen är lika stora ska lottning ske.
När ett parti har fått ett mandat divideras partiets röstetal med dubbla antalet mandat plus 1. Divisorserien blir alltså 1,4 – 3 – 5 – 7 – osv. Övriga partier behåller sina jämförelsetal tills de fått ett mandat. När ett parti t.ex. har fått sitt andra mandat delas röstetalet med 5 för att få fram nästa jämförelsetal. Efter tredje mandatet delas röstetalet med 7 osv.
Exempel val till riksdagen
Fördelningen av de fasta mandaten i Kronobergs län vid 2002 års val till riksdagen blev följande:
| Parti | Röstetal | Mandat 1 | Mandat 2 | Mandat 3 | Mandat 4 |
| M | 15200 | 10857,14 | 10857,14 | 10857,14 | 5066,66 |
| S | 43696 | 31211,42 | 14565,33 | 8739,20 | 8739,20 |
| Fp | 10538 | 7527,14 | 7527,14 | 7527,14 | 7527,14 |
| C | 11746 | 8390,00 | 8390,00 | 8390,00 | 8390,00 |
| V | 7864 | 5617,14 | 5617,14 | 5617,14 | 5617,14 |
| Mp | 4354 | 3110,00 | 3110,00 | 3110,00 | 3110,00 |
| Kd | 11695 | 8353,57 | 8353,57 | 8353,57 | 8353,57 |
Mandaten tillsattes så här
- Alla partiers röstetal delas med 1,4.
- Det parti som då har högst jämförelsetal är S. S får därmed det första mandatet.
- S får ett nytt jämförelsetal. Röstetalet (inte jämförelsetalet) delas med nästa delningstal efter 1,4, dvs 3 (enligt 43696/3=14565,33).
- Det parti som då har högst jämförelsetal är fortfarande S och S får därmed mandat nr 2. Partiets röstetal delas därefter med 5 för att få fram nästa jämförelsetal (enligt 43696/5=8739,20).
- Det parti som då har högst jämförelsetal är M och M får därmed mandat nr 3.
- Röstetalet för M delas med nästa delningstal efter 1,4, dvs. 3. Övriga partier konkurrererar fortfarande med samma ursprungliga jämförelsetal, förutom S som ju redan har delats med 3 och 5.
- Det parti som nu har högst jämförelsetal är S och S får därmed mandat nr 4.
- Och så vidare tills alla mandat är utdelade.
Fasta mandat och utjämningsmandat
När de fasta mandaten fördelats mellan partierna inom varje valkrets summeras partiernas fasta mandat i alla valkretsar (totalt 310 mandat). Därefter görs en mandatfördelning med partiernas totala röstetal i hela landet som underlag. Denna gång fördelas 349 mandat och hela landet räknas som en valkrets.
Resultaten av de båda mandatfördelningarna jämförs. Om ett parti fått fler mandat vid fördelningen med hela landet som en valkrets har partiet rätt till utjämningsmandat. Ett parti får utjämningsmandat i den valkrets där partiets jämförelsetal är störst efter fördelningen av de fasta mandaten.
Om ett parti får fler mandat vid valkretsfördelningen än vid totalfördelningen behåller partiet dessa mandat. Då görs en ny totalfördelning med det partiets mandat borträknade.
Om ett parti inte har fått fasta mandat i alla valkretsar, när utjämningsmandaten ska fördelas, används partiets röstetal som jämförelsetal i de valkretsar, där partiet ännu inte har fått något mandat.