Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Valgeografi

Valkretsar och valkretsmandat

Valkretsar är geografiska områden som folket utser kandidater för. Tanken med valkretsar är att hela landet eller alla delar av ett län eller en kommun ska bli representerade så att det inte bara är personer från t.ex. stora städer som blir valda.

Riksdagsvalkretsar

Vid val till riksdagen är landet indelat i 29 valkretsar. Antalet valkretsar vid riksdagsval finns inskrivet i vallagen. Det är Valmyndigheten som inför varje val räknar ut hur många fasta valkretsmandat (platser) som varje valkrets ska ha. Riksdagen har 349 platser och 310 av dem är fasta valkretsmandat.

Valkretsmandaten fördelas beroende på hur många röstberättigade som bor i varje valkrets. De 39 riksdagsmandat som inte är valkretsmandat kallas för utjämningsmandat och fördelas efter valet.

Klicka här för att komma till vallagen, där de 29 riksdagsvalkretsarna finns uppräknade

Landstingsvalkretsar

Alla landsting är indelade i valkretsar. Det är dock inte ett krav, utan upp till landstingstingsfullmäktige att besluta. Landstingsfullmäktige beslutar om hur många mandat som hela fullmäktige totalt ska ha men det är länsstyrelsen som beslutar om antalet mandat för varje valkrets. I landstingsfullmäktige som är valkretsindelade är 9/10 av mandaten fasta valkretsmandat och resten är utjämningsmandat.

Kommunvalkretsar

Det är bara de stora kommunerna som är indelade i valkretsar, i nuläget är det ca 80 kommuner. Som huvudregel måste en kommun ha minst 36 000 röstberättigade invånare för att få dela in kommunen i två eller flera valkretsar. Kommunfullmäktige beslutar om hur många mandat som hela fullmäktige ska ha, men det är länsstyrelsen som beslutar om antalet mandat för varje valkrets. I valkretsindelade kommuner är 9/10 av mandaten fasta valkretsmandat och resten är utjämningsmandat. Dessa regler gäller från och med 2018 års val.

Europaparlamentet

För val till Europaparlamentet är hela Sverige en valkrets. Mandaten fördelas mellan medlemsländerna i EU beroende på ländernas folkmängd. Alla mandaten i Europaparlamentet är fasta valkretsmandat.

Varje kommun är indelad i valdistrikt

Ett valdistrikt är ett geografisk område och brukar bestå av mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade. Det finns ingen absolut övre eller undre gräns för storleken på ett valdistrikt, det minsta har bara ett par hundra röstberättigade och de största över 2 000.

Länsstyrelsen beslutar om indelningen i valdistrikt på förslag av kommunfullmäktige. Sådana beslut måste ha fattats senast den 1 december året innan valåret för att gälla vid nästa val.

Vid valet 2010 fanns det 5668 valdistrikt i landet och vid valet 2014 fanns det 5837 valdistrikt.

I varje valdistrikt finns en vallokal. Det är valnämnden i kommunen som bestämmer vilka lokaler som ska användas som vallokaler. Vallokalen är endast öppen på valdagen och det är endast de röstberättigade som bor i valdistriktet som får rösta där.