Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

2010:36

Överklagande av Länsstyrelsen i Örebro läns beslut att fastställa utgången av valet till kommunfullmäktige i Örebro kommun 19 september 2010

Bilaga 1 Bilaga 2

Länsstyrelsen i Örebro län fastställde den 24 september 2010 utgången av valet till kommunfullmäktige i Örebro kommun.

A A har överklagat länsstyrelsen beslut och begärt att Valprövningsnämnden upphäver valet till kommunfullmäktige i Örebro kommun och förordnar om omval i valkretsen Örebro Nordöstra.

Valnämnden i Örebro kommun, Länsstyrelsen i Örebro län samt Valmyndigheten har yttrat sig.

Valskola i Vivalla, m.m.

A A har anfört bl.a. följande. Ett par hundra meter från förtidsröstningslokalen i Vivalla bibliotek hade Arbetarepartiet–Socialdemokraterna den 1 september 2010 en valskola vars huvudbudskap var att gå och rösta på socialdemokraterna. Ledaren för valskolan placerade socialdemokratiska valsedlar i flera valkuvert, som sändes ut till åhörarna vilka tog emot kuverten. Dessa samlades inte in vid mötets slut utan togs med till röstningslokalen. När mötet i valskolan var slut gick deltagarna gemensamt till förtidsröstningslokalen. I omedelbar anslutning till lokalen hade socialdemokraterna satt upp ett partitält med många valarbetare, som följde med de kollektivt röstande ända fram till valurnan i vallokalen. Valarbetarna bar tydliga partikännetecken. I omedelbar anslutning till vallokalen försökte en socialdemokratisk valarbetare, tillika kandidat till riksdagen, att avvisa en kristdemokratisk valarbetare som stod och delade ut valsedlar. Delar av händelsen finns inspelade på SVT Tvärsnytts nyhetsinslag. – A A anser det klarlagt att propaganda förekommit såväl inne som i direkt anslutning till vallokalen i Vivalla i valkretsen Örebro Nordöstra och att propagandan sannolikt på ett direkt sätt påverkat utgången av valet.

Valnämnden har anfört bl.a. följande. Valnämnden har inhämtat de då tjänstgörande båda röstmottagarnas synpunkter på valskolan. De har uppgett följande:

Röstmottagare A:
Just då tänkte jag inte så mycket på det; det var mycket folk på torget utanför, radio och TV och så. Det störde inte oss och valet. När B B var ute på torget, störde inte det alls inne i röstlokalen, m en när hon åkt blev det en väldig anstormning av väljare. Då var det B Bs namn man hörde hela tiden blad dem som plockade till sig valsedlar. När C C var inne och röstade, följde ett stort sällskap efter henne och fanns runt henne hela tiden, men jag kunde inte märka att hon propagerade. Flera andra partier fanns också representerade utanför biblioteket, men inget parti spred propaganda inne i röstningslokalen vad vi kunde se. Men det var väldigt rörigt runt oss p.g.a. att B B och C C drog så mycket folk till röstningslokalen. Det var omöjligt att hålla ordning på köer och valsedlar just då.

Röstmottagare B:
Det blev lite kaos när alla skulle rösta efter röstningsskolan, men det var ingen fara. Det var väldigt mycket folk, men B B höll sig utanför röstningslokalen. Jag upplevde inte några konstigheter, även om det var väldigt rörigt just då. Diskussionen efteråt kring röstningsskolan känns uppförstorad, i alla fall utifrån mitt perspektiv som röstmottagare. Någon person kom fram och undrade var gränsen mellan röstningslokalen och biblioteket gick och om man fick vara inne på biblioteket med politiska märken på kläderna och så. Jag upplevde inte att man försökte påverka i anslutning till den del av biblioteket där vi höll till.

Valnämnden har även tagit del av den film som Tvärsnytt spelat in. Valnämnden anser att filmen tydligt visar att kampanjarbetare eller kandidater fanns inne i vallokalen trots att vallokalspersonalen inte såg dessa.

Enligt Valnämnden synes det alltså framgå att ledande partiföreträdare hållit valskola med partipolitiskt innehåll, ledsagat deltagarna till röstmottagningsstället samt uppehållit sig tillsammans med deltagarna inne i den lokal, där rösterna avgavs. Ett syfte med ett sådant förfarande kan givetvis vara att påverka väljarna i deras val. Graden av oordning i lokalen är svårbedömd på det material Valnämnden förfogar över, men Valnämnden konstaterar att en av röstmottagarna funnit att det fanns så mycket folk, att det för en tid var omöjligt att hålla ordning. – Om det kan anses att någon otillbörligen verkat vid valet, torde det, med beaktande av partiernas styrkeförhållanden i den aktuella valkretsen, med fog kunna antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången. - Två av Valnämndens fyra ledamöter, företrädare för det socialdemokratiska partiet, har reserverat sig mot det beslutade yttrandet.

Länsstyrelsen har inte yttrat sig i denna del.

Valmyndigheten har anfört att det som förekommit inte visar att det förekommit något sådant som avses i 15 kap. 13 § första stycket 1 eller 2 vallagen (2005:837).

Kvarglömda förtidsröster i Halmstad

A A har anfört att ett antal förtidsröster som avgetts i rådhuset i Halmstad inte har skickats vidare till berörda kommuner, bl.a. Örebro kommun.

Av utredningen i Valprövningsnämndens ärende 31-2010 framgår att 2 förtidsröster avseende val i Örebro kommun, varav 1 avsåg valkretsen Örebro Nordöstra och 1 Örebro Sydöstra, av misstag blivit liggande kvar hos Valnämnden i Halmstads kommun. Dessa röster har därför inte kommit med i rösträkningen.

Av utredningen i Valprövningsnämndens ärende nr 60-2010 framgår att den förtidsröst som inte kommit med vid rösträkningen i valkretsen Örebro Nordöstra avlämnats av en person vid namn D D, att D D offentliggjort att hon röstat på Vänsterpartiet samt att hon gett Valprövningsnämnden rätt att öppna hennes valkuvert för det fall detta skulle behövas.

Valnämnden i Örebro kommun har inte yttrat sig i denna del.

Valmyndigheten har anfört bl.a. följande. Det som förevarit utgör en sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 13 § första stycket 1 vallagen. Länsstyrelsens slutliga rösträkning avser endast röster som har lagts ned i och därefter tagits ur en valurna antingen i vallokal eller vid valnämndens onsdagsräkning. Att Valnämnden i Halmstads kommun har hanterat de nu aktuella förtidsrösterna på ett felaktigt sätt har därför inte kunnat påverka rösträkningen eftersom valkuverten aldrig lagts i någon valurna. Det är alltså inte möjligt för länsstyrelsen att genom en förnyad sammanräkning beakta dessa röster (jfr 11 kap. 5 § vallagen). Valmyndigheten konstaterar att vad D D anfört i Valprövningsnämndens ärende nr 60-2010 inte påverkar ställningstagandet att en sådan avvikelse från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 13 § första stycket vallagen förevarit, och att denna avvikelse inte kunnat påverka rösträkningen eftersom valkuverten aldrig lagts ned i valurnan. Om de av D D lämnade uppgifterna godtas torde dock den slutsatsen kunna dras att hanteringen av förtidsröster i Halmstad inte inverkat på valutgången i Örebro kommun.

Enligt beräkningar som Valmyndigheten gjort avseende valkretsen Örebro Nordöstra skulle – allt annat oförändrat – ett fast mandat ha tilldelats Folkpartiet liberalerna i stället för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna om det förstnämnda partiet fått ytterligare 1 röst. Vid en sådan liten differens kan det enligt Valmyndigheten inte anses möjligt att på grundval av en statistisk beräkning besvara frågan om det inträffade med fog kan antas ha inverkat på valutgången (jfr Valprövningsnämndens beslut 2002-39). Valmyndigheten konstaterar att det inte kan uteslutas att vad som förekommit inverkat på valutgången.

Enligt beräkningar som Valmyndigheten gjort avseende valkretsen Örebro Sydöstra skulle – allt annat oförändrat – ett fast mandat ha tilldelats Folkpartiet liberalerna i stället för Moderata Samlingspartiet om det förstnämnda partiet fått ytterligare 126 röster.

Felaktiga ytterkuvert för budröster

A A har anfört att 5-10 % av de ytterkuvert för budröster som godkänts i Örebro kommun borde ha underkänts eftersom de inte gjorts i ordning på rätt sätt. Han har anfört att det bland ytterkuverten förekommer att vittne och bud är samma person, att det saknas uppgift om relationen mellan bud och väljare, att uppgift om bud och vittne eller väljarens underskrift saknas samt att uppgifter om lantbrevbärare är oklara.

Länsstyrelsen och Valnämnden i Örebro kommun har inte yttrat sig i denna del.

Valmyndigheten har anfört bl.a. följande. Myndigheten ifrågasätter inte klagandens uppgifter om att en del budröster kan ha mottagits fast de haft formella brister. Omfattningen är dock inte klarlagd. De påtalade bristerna innebär att det vid valets genomförande förekommit sådana avvikelser från föreskriven ordning som avses i 15 kap. 13 § första stycket 1 vallagen. Myndighetenanser att frågan om dessa brister med fog kan antas ha inverkat på valutgången får besvaras efter en bedömning av i vilken utsträckning de felaktiga budrösterna skulle ha påverkat valutgången, om partiernas röstetal hade minskats med dessa röster. – Det kan därvid konstateras att det parti som i valkretsen uppvisar det lägsta röstöverskottet, nämligen Arbetarepartiet–Socialdemokraterna, skulle förlora ett av sina mandat om partiet, allt annat oförändrat, hade fått 2 röster färre i valkretsen Örebro Nordöstra. Med beaktande av partiernas styrkeförhållanden i den aktuella valkretsen kan det enligt Valmyndighetens mening inte uteslutas att vad som förekommit inverkat på valutgången.

En differens om 52 röster vid Örebro kommuns resp. länsstyrelsens slutliga sammanräkning

Valnämnden har inte haft några synpunkter utöver de som länsstyrelsen lämnat i sitt yttrande, se nedan.

Länsstyrelsen har anfört bl.a. följande. Vid valet till kommunfullmäktige i Örebro kommun har länsstyrelsen vid den slutliga sammanräkningen fastställt antalet röster i valkretsen Örebro Nordöstra till 22 835 röster, 8 fler än vad som framkommit vid den preliminära sammanräkningen i valdistriktet på valnatten och hos valnämnden av de s.k. onsdagsrösterna. För hela kommunen fastställdes antalet röster till 88 077, dvs. 52 fler än vid kommunens preliminära räkning. Länsstyrelsen finner inget anmärkningsvärt i dessa avvikelser. När valsedlarna kommer till länsstyrelsen sker en noggrann kontroll. För varje parti sorteras och räknas valsedlarna för varje listtyp, om flera sådana finns, valsedlar med personkryss och utan sådana räknas var för sig liksom valsedlar med enbart partibeteckning. Om länsstyrelsen vid den slutliga sammanräkningen av valsedlarna från ett valdistrikt finner en avvikelse i fråga om antalet valsedlar jämfört med vad valdistriktet redovisat vid sin preliminära sammanräkning på valnatten, görs regelmässigt ytterligare kontrollräkning av valsedlarna för att säkerställa antalet. Avvikelsen avseende antalet röster i Örebro kommun skiljer sig inte enligt länsstyrelsen från andra kommuner av likartad storlek och anger Västerås och Linköpings kommuner som exempel. Länsstyrelsen anser att den slutliga sammanräkningen skett på ett korrekt sätt i enlighet med gällande regler.

Valmyndigheten har inte yttrat sig i denna del.

Valsedlar med tillskriven text

A A har anfört att det kommit till hans kännedom att valsedlar med ditskriven text kan ha blivit godkända i strid med gällande regelverk. I valkretsen Örebro Nordöstra har en valsedel för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna blivit godkänd trots att ordet ”GUD” fanns skrivet på valsedeln.

Valnämnden och Valmyndigheten har inte yttrat sig i denna del.

Länsstyrelsen har bekräftat att en partivalsedel för Arbetarepartiet–Socialdemokraterna innehållit påskriften ”GUD” och att denna valsedel godkänts som en röst på detta parti vid länsstyrelsens slutliga sammanräkning. Länsstyrelsen har vidare anfört bl.a. följande. Enbart det faktum att det förekommer något skrivet på en valsedel medför inte att den är ogiltig. Länsstyrelsen har vid sin bedömning av valsedeln inte funnit något som gett anledning anta att den markering som gjorts på valsedeln gjorts för att tjäna som kännetecken. Valsedeln har inte heller i något annat avseende ansetts ogiltig.

Valprövningsnämndens bedömning

Enligt 15 kap. 13 § första stycket vallagen (2005:837) ska Valprövnings-nämnden upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen
1. om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för förekommit avvikelse från föreskriven ordning, eller
2. om någon hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället, enligt paragrafens andra stycke, uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Valskola i Vivalla, m.m.

Aktuella lagrum

Enligt 8 kap. 3 § vallagen får det inte på ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val.

Enligt 7 kap. 3 § vallagen ska väljare göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Enligt 8 kap. 4 § vallagen ansvarar röstmottagarna för ordningen på röstmottagningsstället.

Något om röstningen i Vivalla

På Vivalla bibliotek i Vivalla Centrum i Örebro fanns inför valet 2010 en lokal för förtidsröstning. Valprövningsnämnden har från valnämnden inhämtat att sammanlagt 72 personer röstade i förtidsröstningslokalen den 1 september 2010 och att 66 av dessa tillhörde valkretsen Örebro Nordöstra. Röstningslokalen höll öppet kl. 09.00 – 17.00.

I Örebro kommun, valkretsen Örebro Nordöstra samt de tre valdistrikten Vivalla norra, Vivalla västra samt Vivalla östra erhöll Folkpartiet liberalerna och Arbetarepartiet–Socialdemokraterna följande procentuella andel av det totala antalet giltiga röster.

  (FP)  (S)
Örebro kommun   9,07 % 39,40 %
Örebro Nordöstra 9,08 %  39,35 %
Vivalla norra 1,97 % 67,41 %
Vivalla västra 2,73 % 67,90 %
Vivalla östra 2,59 % 71,96 %

Valprövningsnämnden har från valnämnden inhämtat information om röstningslokalen i Vivalla bibliotek samt har erhållit en ritning över Vivalla Centrum där biblioteket finns inrymt, se bilaga 1.

Valprövningsnämnden har även tagit del av SVT Tvärsnytts nyhetsinslag från den 1 september 2010 om valskolan i Vivalla.

Närmare om 8 kap. 3 § vallagen

Syftet med bestämmelsen i 8 kap. 3 § vallagen om att det inte på ett röstmottagningsställe eller i ett utrymme intill detta får förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljarna i deras val är, att väljaren ska vara ostörd och skyddad för varje form av påverkan under själva valhandlingen, ett led i att trygga genomförandet av fria och hemliga val.

Förbudet i 8 kap. 3 § vallagen mot politisk propaganda har sina rötter i äldre lagstiftning. Fram till år 1972 gällde att tal inte fick hållas ”inom vallokalen” och inte heller fick tryckta eller skrivna upprop finnas där, se 57 § första stycket lagen (1920:796) om val till riksdagen och motsvarande bestämmelser i kommunala vallagen (1930:263). Med 1972 års vallag (SFS 1972 620) utvidgades förbudet att gälla ”i röstningslokal eller i anslutande utrymme” (8 kap. 11 § tredje stycket). Ändringen byggde på ett förslag av 1965 års valtekniska utredning och motiverades enligt utredningen (SOU 1969:19 s. 89) av att den gällande lagen gett upphov till viss tvekan om hur långt valförrättarens ordningsmakt sträckte sig. Genom att föreslå tilläggen ”röstningslokalen eller utrymme därintill” och i röstningslokal eller i anslutande utrymmen sökte utredningen åstadkomma en önskvärd precisering i detta avseende. Den föreslagna ändringen togs in i 1972 års vallag utan några särskilda kommentarer i propositionen. Såvitt framgår av förarbetena var alltså ändringen inte primärt motiverad av en önskan att vidga området för förbud mot politisk propaganda utan närmast för att klargöra inom vilket område valförrättarna kunde utöva sin befogenhet att upprätthålla ordningen i samband med röstningen. I 1997 års vallag (SFS 1997:157) ändrades lydelsen till ”i en röstningslokal eller ett utrymme intill lokalen” (9 kap. 14 §), ett uttryck som alltså förts över till den nu gällande vallagen. Det finns inte några närmare förarbetsuttalanden om innebörden av detta uttryck. I prop. 1996/97:70 s. 201 sägs endast att bestämmelsen motsvarar den i 1972 års lag.

Valskolan i Vivalla

I en lokal, avskild från den byggnad i Vivalla Centrum där röstningslokalen var belägen, höll företrädare för Arbetarepartiet–Socialdemokraterna den 1 september 2010 en valskola med information till deltagarna om bl.a. röstningsförfarandet. I lokalen fanns affischer m.m. för det socialdemokratiska partiet uppsatta. Mötet avslutades med att det socialdemokratiska partiets ledare höll ett valtal för åhörarna.

För mötesdeltagarna måste det ha stått klart att det var det socialdemokratiska partiet som stod för valskolan. De aktiviteter som förekom vid mötet synes inte i något väsentligt avseende ha skilt sig från vad som vanligen förekommer i partiernas valstugor, dvs. att valarbetare propagerar för sitt partis politik och tillhandahåller valsedlar och annan valmateriel. Man har också, eftersom ett stort antal av deltagarna var invandrare, särskilt informerat om det svenska valförfarandet. Om det – som klaganden uppgett – skulle ha förekommit att valarbetare i valskolan delat ut igenklistrade valkuvert innehållande valsedlar för att användas vid den efterföljande röstningen skulle detta, enligt Valprövningsnämndens mening, varit i strid med vallagens bestämmelser om hur röstning ska gå till. Det har dock inte genom utredningen klarlagts att det gått till så som klaganden uppgett.

Vad gäller valskolan finner alltså Valprövningsnämnden inte visat att någon handlat på ett sätt som varit otillbörligt.

Valtältet

Biblioteket i Vivalla Centrum som rymde röstningslokalen låg i en s.k. galleria. Biblioteket utgör en integrerad del av gallerian, och saknar entrédörrar eller liknande avgränsningar. Cirka 10 meter framför ingången till biblioteket hade det socialdemokratiska partiet ett tält uppsatt. Tältet var bemannat och försett med informations- och propagandamateriel för partiet. Enligt uppgift hade även andra politiska partier tält uppsatta i gallerian.

Som Valprövningsnämnden uttalat i sitt beslut den 17 december 2010, (dnr 204-2010) angående förtidsröstningen på Stockholms Central, ligger det enligt nämndens mening närmast till hands att tolka förbudet i 8 kap. 3 § vallagen så att det inte är begränsat endast till utrymmen som ligger i omedelbar anslutning till röstningslokalen. Hur stort utrymme som omfattas av förbudet torde knappast vara möjligt eller ens lämpligt att precisera i föreskrifter. En bedömning måste göras i det enskilda fallet, utifrån platsens särskilda förutsättningar att ge skydd för väljarna mot att utsättas för politisk propaganda under valhandlingen. Här blir av betydelse bl.a. vilken omfattning den politiska propagandan haft och i vilka former de politiska partierna sökt fånga väljarnas intresse.

I likhet med förhållandena på Stockholms Central var även det nu aktuella valtältet beläget omkring 10 meter från ingången till biblioteket och röstningslokalen. Tältet var uppställt i en galleria, där, liksom på Stockholms Central, många människor passerar. Röstningslokalen hade likt den på Centralen hög tillgänglighet. Som Valprövningsnämnden framhållit i sitt beslut om röstningen där kan det vara svårt att i lokaler av det nu aktuella slaget garantera att väljarna ges det skydd som vallagen kräver för en röstningslokal. Valprövningsnämnden understryker att det inte finns något utrymme för att i någon mån pruta på kravet för skydd av det skälet att lokalen i t.ex. fråga om tillgänglighet är synnerligen lämplig som röstningslokal.

Till en början kan konstateras att väljarna knappast kunde undgå att ta del av det politiska budskapet från valtältet när de passerade in i röstningslokalen. Frågan är då vilken betydelse som bör tillmätas detta förhållande. Valpropagandan konkurrerade i gallerian av och till med annan information, bl.a. reklam och andra kommersiella aktiviteter. Det finns inget i utredningen som talar för att valarbetarna i det socialdemokratiska tältet särskilt vänt sig till de besökare som avsett att besöka röstningslokalen utan att det varit fråga om sådan valpropaganda som vanligen förekommer på torgmöten och i liknande sammanhang.

Som Valprövningsnämnden tidigare uttalat (dnr 204-2010) är det väsentligt att upprätthålla det skydd för väljaren i valsituationen som består i att det inte på ett röstmottagningsställe eller intill detta får förekomma propaganda eller annat som syftar till att påverka eller hindra väljare i deras val. Det är inte möjligt att, med utgångspunkt i den ganska allmänt formulerade bestämmelsen i 8 kap. 3 § vallagen, närmare precisera inom hur stort område omkring en röstningslokal det inte får förekomma politiska aktiviteter.

Det socialdemokratiska valtältet var placerat på ca 10 meters avstånd framför ingången till biblioteket. Om ett parti på detta sätt har en valstuga eller ett valtält uppställt i anslutning till ett röstmottagningsställe är det risk för att skyddet för väljaren urholkas. Enligt Valprövningsnämndens mening är det därför inte förenligt med vallagens bestämmelser i 8 kap. 3 § att valstugor eller andra anordningar för valpropaganda finns så nära ett röstmottagningsställe (vallokal eller röstningslokal för förtidsröstning) som var fallet vid Vivalla bibliotek.

Valprövningsnämnden noterar i detta sammanhang att företrädare för olika partier på valdagen, av tradition, brukar dela ut valsedlar utanför vallokaler. Någon annan politisk propaganda tillåts inte i sådana sammanhang.

Röstningen i röstningslokalen

Av ritningar över gallerian framgår att bordet för röstmottagning var uppställt inne i biblioteket, ca 10 meter in i lokalen och mitt emot en disk för in- och utlåning, se bilaga 1. Den del av biblioteket som iordningställts till röstningslokal saknade, enligt vad som uppgetts, avgränsningar eller andra gränsmarkeringar. På den plats där väljarna lämnade sina röster fanns endast ett bord, där röstmottagarna satt. Vidare var det i denna del av biblioteket två valskärmar uppsatta.

Av utredningen framgår att mötesdeltagare och företrädare för det socialdemokratiska partiet omedelbart efter valskolans slut gick till Vivalla Centrum och röstningslokalen där. Av TV-inslaget framgår att en partiföreträdare för socialdemokraterna stod tillsammans med väljare framme vid det bord där röstmottagarna satt och tog emot röster, att partiföreträdaren ställde en fråga till en väljare och applåderade när väljaren lämnat sin röst till en röstmottagare. Enligt vad klaganden uppgett uppehöll sig också flera valarbetare i röstningslokalen. Uppgiften vinner visst stöd i vad en av röstmottagarna uppgett: ”Någon person kom fram och undrade var gränsen mellan röstningslokalen och biblioteket gick och om man fick vara inne på biblioteket med politiska märken på kläderna och så.”. Röstmottagarnas uppgifter talar vidare för att det blev svårt att hålla ordning i lokalen när valskolan hade avslutats och många personer kom in i dit.

Den utredning som finns ger dock inte klarhet i huruvida fler än en valarbetare uppehållit sig i röstningslokalen när deltagarna från valskolan infann sig där. Klart är emellertid att valarbetare följt med deltagarna från valskolan till röstningslokalen. Det finns enligt Valprövningsnämndens mening ingen erinran i sig mot att valarbetare visar mötesdeltagare vägen till en röstningslokal genom att följa dem dit. Däremot står det i uppenbar strid mot 8 kap. 3 § vallagen att en partiföreträdare uppehöll sig i röstningslokalen vid bordet för röstmottagning och där ställde en fråga till den röstande. Enligt Valprövningsnämndens mening kan hennes agerande uppfattas som en uppföljning av att valskolans deltagare avlämnade sina röster.

Ordningen i röstningslokalen

Enligt 8 kap. 4 § vallagen ansvarar röstmottagarna för ordningen på röstmottagningsstället. Den som vistas i lokalen eller i ett utrymme intill denna är skyldig att rätta sig efter de anvisningar som röstmottagarna ger för att röstningen ska kunna genomföras. Blir det sådan oordning att den inte kan avstyras är det röstmottagarnas uppgift att tillfälligt avbryta förrättningen.

Det ankommer alltså på röstmottagarna att se till att förhållandena i röstningslokalen är sådana att vallagens krav upprätthålls. Hit hör att väljarna garanteras sin rätt till fria, hemliga val. I detta ligger bl.a. att väljarna enligt 7 kap. 3 § vallagen ska göra i ordning sina röster bakom en valskärm och därefter lämna valkuverten till röstmottagarna.

Av röstmottagarnas egna uppgifter framgår att det blev rörigt och smått kaotiskt i röstningslokalen när alla skulle rösta efter valskolans slut. Enligt röstmottagarna var det inte möjligt att hålla ordning på köer och valsedlar just då. Det är därför oklart bl.a. huruvida väljare från valskolan fritt fick välja valsedlar och göra i ordning dessa bakom en valskärm. Det får därmed anses klarlagt att röstmottagarna inte hållit den ordning i röstningslokalen som är nödvändig för att upprätthålla skyddet för väljarna och att de som en följd av detta bl.a. inte kunnat konstatera om valarbetare, som inte avsett att rösta, uppehållit sig i röstningslokalen. Särskilt anmärkningsvärt är att en partiföreträdare tillåtits att stå vid röstmottagningsbordet och ställa fråga till en väljare i samband med att denna röstade. De brister som här redovisats innebär avvikelser från föreskriven ordning.

Röstningslokalernas utformning och belägenhet

Enligt Valprövningsnämndens mening har röstmottagarnas uppgift att hålla ordning i röstningslokalen försvårats av att utrymmet för röstningslokalen och eventuellt intilliggande utrymmen till lokalen, såvitt framkommit, inte tydligt avgränsats. Några markeringar som visade var röstningslokalens gränser gick fanns uppenbarligen inte.

För att de bestämmelser i 8 kap. 4 § vallagen som gäller väljarens skydd på ett röstmottagningsställe och röstmottagarens befogenheter att upprätthålla ordning ska kunna tillämpas måste detta, enligt Valprövningsnämndens mening, vara klart avgränsat, t.ex. genom avskärmning eller på liknande sätt.

Som Valprövningsnämnden uttalat i sitt beslut den 17 december 2010, dnr 204-2010 ang. bl.a. förtidsröstningen på Stockholms Central, är det av stor betydelse för valdeltagandet att väljarna erbjuds goda möjligheter att förtidsrösta. Detta förutsätter röstningslokaler som är lätt tillgängliga. Mycket talar för att förtidsröstningen kommer att öka i omfattning och att det kommer att bli allt vanligare med röstningslokaler i kommunikationscentra, gallerior och andra, i huvudsak, kommersiella lokaler. Valprövningsnämnden framhöll vikten av att frågan om röstningslokalernas utformning och belägenhet tas upp i den utvärdering som görs efter valen och att Valmyndigheten i sin handledning för röstmottagning belyser också denna fråga.

I den utvärdering som Valprövningsnämnden efterlyst av röstningslokalernas utformning bör särskilt uppmärksammas hur avgränsningen av lokalerna bör göras och hur lokalerna lämpligen bör vara utformade för att röstmottagarna på bästa sätt ska kunna fullgöra sin skyldighet att hålla ordning i röstningslokalen och intilliggande utrymmen och väljarna garanteras det skydd som vallagen ger dem.

Kvarglömda förtidsröster i Halmstad

Av utredningen i ärendet framgår att 2 förtidsröster, varav 1 avser valkretsen Örebro Nordöstra och 1 valkretsen Örebro Sydöstra, av misstag blivit kvar hos Valnämnden i Halmstads kommun. Dessa röster har således inte beaktats vid rösträkningen i Örebro kommun.

Vad som sålunda förekommit utgör en avvikelse från föreskriven ordning.

Felaktiga ytterkuvert för budröster

Bestämmelser om budröstning finns i 7 kap. vallagen. Enligt 7 kap. 4 § första stycket får väljare som på grund av sjukdom, funktionshinder eller ålder inte själva kan ta sig till ett röstmottagningsställe lämna sina valsedlar genom bud. Av paragrafens andra stycke framgår det vidare att även väljare som betjänas av Posten AB:s lantbrevbärare, väljare som är intagna i häkte och väljare som är intagna i kriminalvårdsanstalt och av säkerhetsskäl inte kan rösta i samma röstningslokal som andra intagna på anstalten kan rösta genom bud. En budröst ska enligt 7 kap. 4 § tredje stycket lämnas i ytterkuvert för budröst.

Av 7 kap. 5 § framgår det att följande personer får vara bud, nämligen
1. väljarens make eller sambo samt väljarens, makens eller sambons barn, barnbarn, föräldrar eller syskon,
2. de som yrkesmässigt eller på liknande sätt ger väljaren vård eller som annars brukar hjälpa väljaren i personliga angelägenheter,
3. de som särskilt har förordnats av kommunen att vara bud,
4. av Posten AB anställda lantbrevbärare, och
5. anställda vid ett häkte eller en kriminalvårdsanstalt.

Ett bud ska ha fyllt 18 år.

Enligt 7 kap. 6 § får en budröst vid val till riksdagen göras i ordning tidigast 24 dagar före valdagen. Närmare bestämmelser om hur en budröst ska göras i ordning finns i 7 kap. 7 §. Sålunda föreskrivs det att en väljare som vill rösta genom bud ska
1. i närvaro av budet och ett vittne lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för budröst,
2. klistra igen ytterkuvertet,
3. på kuvertet
a) intyga att de gjort i ordning valkuvert och ytterkuvertet på detta sätt och att valkuvert inte har gjorts i ordning tidigare än vad som är tillåtet
b) ange sitt namn och sitt personnummer.

Väljare som avses i 7 kap. 4 § första stycket ska dessutom på ytterkuvertet intyga att de uppfyller kraven för att få budrösta.

Vittnet och budet ska på ytterkuvertet ange sina namn, personnummer, adresser och intyga att väljaren själv har gjort det som sägs i första och andra styckena samt att de inte känner till något som gör att de uppgifter som väljaren har lämnat inte är riktiga. Vidare ska det antecknas vilken av de i 7 kap. 5 § första stycket angivna kategorierna som är tillämplig på budet. Ett vittne ska ha fyllt 18 år.

I 7 kap. 8 § föreskrivs det att ett bud som är lantbrevbärare inte behöver vara närvarande när väljaren gör i ordning ett ytterkuvert för budröst. Ett sådant bud ska på ytterkuvertet i stället för personnummer och adress ange sitt tjänstgöringsnummer samt intyga att kuvertet har tagits emot från väljaren själv.

Enligt 7 kap. 9 § ska en väljare som inte är känd för budet legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. Om väljaren inte gör det får budet inte ta emot budrösten. Av 7 kap. 10 § framgår det att väljaren ska lämna sitt röstkort till budet tillsammans med ytterkuvertet. Det behövs dock inte om kuvertet ska lämnas i en vallokal.

Budrösten kan lämnas antingen i röstningslokal genom förtidsröstning eller i vallokal på valdagen. Vid mottagande av budröster vid förtidsröstning ska ett bud som inte är känt för röstmottagaren enligt 8 kap. 8 § legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. I 8 kap. 9 § föreskrivs vidare att röstmottagaren inte får ta emot ytterkuvert från ett bud om kuvertet inte uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning eller om budet inte kan styrka sin identitet. Motsvarande bestämmelser finns i fråga om röstning i vallokal i 9 kap. 10 § där det föreskrivs att om ett fönsterkuvert innehåller ett ytterkuvert för budröst, ska röstmottagarna kontrollera att ytterkuvertet uppfyller kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning. Om så är fallet ska röstmottagarna öppna ytterkuvertet och kontrollera att det innehåller valkuvert och att kraven på hur sådana kuvert ska ha gjorts i ordning är uppfyllda.

Enligt bestämmelserna i 12 kap. vallagen ska valnämnden vid den preliminära rösträkningen granska inkomna fönsterkuvert och omslagskuvert. Om sådana kuvert inte uppfyller kraven på hur de ska ha gjorts i ordning, ska de inte öppnas. Om kuverten innehåller ytterkuvert för bl.a. budröst ska dessa kuvert inte öppnas utan läggas tillbaka i sina fönsterkuvert. Om ett ytterkuvert för budröst innehåller valkuvert som inte uppfyller kraven på hur de ska ha gjorts i ordning ska dessa läggas tillbaka i sina fönsterkuvert tillsammans med väljarens röstkort.

A A har gjort gällande att 5-10 % av de ytterkuvert för budröster som godkänts i valkretsen Örebro Nordöstra borde ha underkänts eftersom de inte gjorts i ordning på rätt sätt.

Valprövningsnämnden har från valnämnden infordrat de 146 tomma ytterkuvert från valet i valkretsen Örebro Nordöstra som använts vid budröstning och som valnämnden bedömt som godkända.

Valprövningsnämndens genomgång av dessa ytterkuvert visar att det i fråga om 17 av dessa budröster, som i samtliga fall innehöll en röst i kommunfullmäktigevalet, föreligger följande brister:

  • I 11 fall har budet inte angett i vilken egenskap han eller hon är bud
    (7 kap. 5 § vallagen).
  • I 3 fall har bud som uppgett sig vara lantbrevbärare inte angett sitt tjänstgöringsnummer eller motsvarande identifikationsuppgift (7 kap. 8 § första och tredje styckena vallagen).
  • I 2 fall har budet inte angett personnummer eller adress
    (7 kap. 7 § andra stycket 2 och 3 vallagen).
  • I 1 fall saknas väljarens namnunderskrift
    (7 kap. 7 § första stycket vallagen).

Dessa brister är sådana att budrösterna rätteligen inte borde ha godkänts vid rösträkningen. Att så likväl skett innebär avvikelse från föreskriven ordning.

Valprövningsnämnden har begärt utlåtande av professor E E angående sannolikheten för att den konstaterade avvikelsen från föreskriven ordning har inverkat på valutgången.

En differens om 52 röster mellan Örebro kommuns resp. länsstyrelsens slutliga sammanräkning

När det gäller överklagandet i denna del ger utredningen inte stöd för att det förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

Valsedlar med tillskriven text

Enligt 13 kap. 7 § första stycket 3 vallagen (2005:837) är en valsedel ogiltig om den har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.

Utredningen i denna del ger inte stöd för att anta att den markering som enligt A As överklagande finns på valsedeln gjorts för att tjäna som kännetecken. Valsedeln kan inte heller i något annat avseende anses ogiltig. Det har alltså inte i detta avseende förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning.

Sammanfattning

Vad gäller valkretsen Örebro Nordöstra kan Valprövningsnämnden sammanfattningsvis konstatera att det vid genomförandet av valet till kommunfullmäktige i Örebro kommun förekommit flera avvikelser från föreskriven ordning i den mening som avses i 15 kap. 13 § vallagen. Det gäller valtältets placering och ordningen i röstningslokalen. Vidare har 17 budröster felaktigt godkänts och 1 förtidsröst från Halmstad inte beaktats vid rösträkningen.

För förordnande om omval, rättelse eller annan mindre ingripande åtgärd krävs enligt 15 kap. 13 § vallagen att den konstaterade avvikelsen från föreskriven ordning med fog kan antas ha inverkat på valutgången. Enligt uttalanden i förarbetena till motsvarande bestämmelser i tidigare lagstiftning bör det krävas åtminstone en viss positiv sannolikhet för att ett påvisat fel har inverkat på valutgången för att felet ska leda till omval (prop. 1974:35 s. 82).

Som Valmyndighetens beräkningar visar skulle Folkpartiet liberalerna – allt annat oförändrat – i valkretsen Örebro Nordöstra ha fått ytterligare ett mandat om partiet fått ytterligare 1 röst. Arbetarepartiet–Socialdemokraterna skulle ha förlorat ett mandat om partiet hade fått 2 röster färre i samma valkrets.

I ett utlåtande över sannolikheten för att den konstaterade avvikelsen med de 17 felaktigt godkända budrösterna har inverkat på valutgången har professor E E bedömt att sannolikheten för att Folkpartiet liberalerna, i stället för Arbetarepartiet-Socialdemokraterna, fått det sista mandatet i valkretsen Örebro Nordöstra är 40 %, se bilaga 2.

Mot den bakgrund som här redovisats gör Valprövningsnämnden bedömningen att de avvikelser från föreskriven ordning som konstaterats med fog kan antas ha inverkat på fördelningen av mandat i valkretsen Örebro Nordöstra.

Valprövningsnämnden konstaterar att avvikelse även förekommit vid genomförande av valet till kommunfullmäktige i Örebro kommun i valkretsen Örebro Sydöstra genom att 1 förtidsröst inte räknats.

Närmast att ta det sista valkretsmandatet i Örebro Sydöstra valkrets var Folkpartiet liberalerna som fick 1 878 röster vid valet till kommunfullmäktige i Örebro. Om detta parti fått ytterligare 126 röster – allt annat oförändrat – skulle det partiet i stället för Moderata Samlingspartiet ha tagit detta mandat. Mot denna bakgrund kan den avvikelse som konstaterats inte med fog antas ha inverkat på fördelningen av mandat eller på utgången i övrigt av valet i valkretsen Örebro Sydöstra.

Av nu anförda skäl ska överklagandet avseende valkretsen Örebro Nordöstra bifallas.

Den rättelse som då ska göras kan inte åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd. Omval ska därför ske till kommunfullmäktige i Örebro, valkretsen Örebro Nordöstra.

Valprövningsnämndens beslut

Valprövningsnämnden upphäver valet till fullmäktige i Örebro kommun, valkretsen Örebro Nordöstra, samt förordnar att omval ska ske i valkretsen.