Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Valtermer/Ordlista

AB C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Allmänna val

Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige som hålls vart fjärde år den andra söndagen i september. Extra val till riksdagen kan hållas mellan två ordinarie val. Val till Europaparlamentet hålls april-juni vart femte år.

Se även Folkomröstning.

Ambassad

Se Utlandsmyndighet.

Ambulerande röstmottagare

Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare från kommunen kommer till väljarens hem eller motsvarande för att ta emot en förtidsröst under samma förutsättningar som gäller i en röstningslokal för förtidsröstning. Bara vissa väljare kan få hjälp på detta sätt.

Läs mer om vilka som kan rösta med ambulerande röstmottagare

Anmälda kandidater

Partier som har registrerat sin partibeteckning kan välja att anmäla sina kandidater på valsedlarna. Det innebär att partiet skyddar sin kandidatlista från att väljare kan skriva till namn på valsedeln och därmed nominera andra kandidater än de partiet valt.

Läs mer om vad anmälda kandidater är

Läs mer om att personrösta

Blank röstsedel

Det är ett godkänt svarsalternativ i en folkomröstning. Det står då "Blank röstsedel" tryckt mitt på röstsedeln.

Blank valsedel

En blank valsedel innehåller vare sig partibeteckning eller kandidatnamn. På en blank valsedel kan väljaren skriva en partibeteckning. Det blir då en giltig röst på partiet om partiet anmält deltagande i valet. Om man röstar med en blank valsedel utan att skriva någon partibeteckning är valsedeln ogiltig. Antalet valsedlar som är ogiltiga för att de saknar partibeteckning (blanka) och antalet valsedlar som är ogiltiga av annan anledning redovisas i valresultatet. De allra flesta ogiltiga valsedlarna är blanka.

Läs mer om valsedlar

Brevröst

En brevröst är en förtidsröst skickas från utlandet med post. Väljaren besöker inte någon myndighet som tar emot rösten. Det behövs särskilda kuvert för att brevrösta. Material för brevröstning finns hos Valmyndigheten, på utlandsmyndigheter samt hos kommuner och länsstyrelser.

Läs mer om att brevrösta från utlandet

till sidans topp

Budröst

Den som har sjuk, gammal eller har en funktionsnedsättning, eller är intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt och därför inte kan ta sig till en lokal där man kan rösta får ta hjälp av ett bud. Väljaren gör själv i ordning sin röst med ett vittne och budet närvarande. Man måste använda ett speciellt ytterkuvert när man budröstar. Make, sambo, partner, barn och vårdare är några av dem som kan vara bud. En lantbrevbärare kan också vara bud.

Läs mer om att budrösta

till sidans topp

Demokrati

I en demokrati styrs landet av representanter, som har utsetts i allmänna val.

Dubblettröstkort

Röstkorten skickas ut ca 4 veckor innan ett val. Har väljaren inte fått sitt röstkort eller tappat bort det kan väljaren beställa ett nytt, ett s.k. dubblettröstkort, av kommunen, länsstyrelsen eller Valmyndigheten.

Läs mer om röstkort

Elektronisk röstning/E-röstning

Du kan inte rösta via internet eller med e-legitimation vid val i Sverige. Inte heller finns röstningsmaskiner i vallokalerna eller röstningslokalerna.

Läs mer om varför sådan röstning inte finns i Sverige

till sidans topp

Ersättare

De som väljs in i riksdagen eller kommun- och landstingsfullmäktige kallas ledamöter. För att deras platser inte ska stå tomma om de är sjuka eller av annan anledning inte kan vara med på sammanträden utses också ersättare.

Läs mer om mandatfördelningen

Extra val

Mellan ordinarie val kan extra val till riksdagen utlysas av regeringen. Extra val ska också hållas om riksdagen förkastar talmannens förslag till statsminister fyra gånger och ordinarie val inte ska hållas inom tre månader.

Sedan 1 januari 2011 får kommun- och landstingsfullmäktige besluta om extra val till fullmäktige mellan ordinarie val (enligt 5 kap. 5a§ kommunallagen 1990:900). Vid extra val bestämmer landstings- eller kommunfullmäktige, efter samråd med Valmyndigheten och länsstyrelsen, vilken dag som ska vara valdag.

Läs mer i kommunallagen

till sidans topp

Fasta mandat

Vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige finns både fasta mandat och utjämningsmandat. Av riksdagens 349 mandat är 310 fasta mandat. För att alla delar av landet ska få tillsätta någon riksdagsledamot är landet indelat i 29 valkretsar. Före valet bestäms hur många mandat av de 310 fasta som varje valkrets ska tillsätta. Antalet mandat per valkrets bestäms i relation till antalet röstberättigade i varje valkrets. Vid val till landstingsfullmäktige är de fasta mandaten 9/10 av samtliga mandat. Vid val till kommunfullmäktige och till Europaparlamentet är alla mandat fasta.

Läs mer om valkretsar

Folkbokföring

Register hos Skatteverket över alla som är bosatta i Sverige.

Folkomröstning

Omröstning i en viss fråga där alla röstberättigade medborgare får delta.  

Folkomröstningar kan anordnas både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.

Läs mer om folkomröstningar

till sidans topp

Fyraprocentsspärr

Den tröskel som innebär att endast ett parti som fått minst fyra procent av rösterna i hela landet i ett riksdagsval får delta i mandatfördelningen mellan partierna. Samma spärr gäller vid valet till Europaparlamentet.

Ett parti som har fått mindre än 4 % av de giltiga rösterna i hela landet kan få delta i mandatfördelningen i en valkrets om partiet fått minst 12 % av rösterna i valkretsen.

Läs mer om spärrar och mandatfördelning

Se även Spärrar.

Förklaring

Partier som har registrerat sin partibeteckning kan välja att anmäla sina kandidater på valsedlarna. Det innebär att partiet skyddar sin kandidatlista från att väljare kan skriva till namn på valsedeln och därmed nominera andra kandidater än de partiet valt. Kandidaterna ska också skriftligen förklara att de gett partiet tillstånd att anmäla dem. Dessa förklaringar ska lämnas in samtidigt som partierna anmäler sina kandidater.

En förklaring är en samtycke till kandidatur, vilket krävs för att kunna bli invald.

Se Samtycke till kandidatur

Förtidsröstning

Den som inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg. Det går att rösta i röstningslokaler som kan vara t.ex. bibliotek, kommunkontor, sjukhus och andra vårdinrättningar samt svenska ambassader och konsulat. Det går också att brevrösta från utlandet.

Läs mer om förtidsröstning

till sidans topp

Heltalsmetoden

En metod för att utse ledamöter som inte valts på personröster. Man ordnar då valsedlarna efter vilket kandidatnamn som står överst på valsedeln om man bortser från de kandidater som redan blivit valda på personröster. Den kandidat som fått flest röster (= högsta jämförelsetalet) får mandatet. Vid nästa beräkning bortser man från den som valts och sorterar valsedlarna på nytt efter vilka namn som nu står överst. Om alla valsedlar har samma förstanamn får man nästa kandidats jämförelsetal genom att dela röstetalet med 2. I följande beräkningar delas röstetalet med 3, 4, 5 osv.

Läs mer om mandatfördelning

Hjälp att rösta

Den som inte själv kan lägga valsedeln i valkuvertet kan få hjälp vid röstningen. En av röstmottagarna eller någon som väljaren har med sig får hjälpa till bakom valskärmen. För synskadade finns särskilda kuvert som innehåller valsedlar i kuvert med partiets namn i punktskrift på kuvertet. När väljaren valt parti ska valsedeln tas ur punktskriftskuvertet och läggas i ett valkuvert.

Identitetshandling

Handling som innehåller uppgifter som är tillräckliga för en direkt identifiering av innehavaren.

Läs mer om krav på att styrka sin identitet vid röstning

Se även Legitimation.

till sidans topp

Institutionsröstning

Förut kallades den röstning som ordnades på sjukhus och andra vårdinrättningar för institutionsröstning. Sedan kommunen tog över ansvaret för all förtidsröstning (2005) så särskiljs inte denna röstmottagning från annan förtidsröstning.

Se Förtidsröstning

Internetröstning

Du kan inte rösta via internet eller med e-legitimation vid val i Sverige. Inte heller finns röstningsmaskiner i vallokalerna eller röstningslokalerna.

Läs mer om varför internetröstning inte finns i Sverige

Jämkade uddatalsmetoden

Metod som används när mandat fördelas mellan partier. Den innebär att först delas varje partis röster med 1,2. Det parti som då får det högsta talet får det första mandatet. Detta partis röster delas med 3 och en ny jämförelse görs. De andra partierna behåller sina tal från första omgången. Om samma parti tar det andra mandatet delas rösterna med 5 vid den tredje jämförelsen. Att uddatalsmetoden kallas för jämkad beror på att första delningstalet inte är 1 utan 1,2. Delningstalen blir därefter i tur och ordning 3, 5, 7, 9 osv.

Läs mer om mandatfördelning

till sidans topp

Kandidater

De personer som partierna satt upp på sina valsedlar. Det kan även vara personer som lämnat in ett skriftligt samtycke att kandidera för ett parti.

Läs mer om kandidater

Kommun

Med kommun menas något förenklat en geografiskt avgränsad enhet för lokalt självstyre. Antalet kommuner är idag 290.

Läs mer på Sveriges Kommuners och Landstings webbplats

Kommunfullmäktige

Det organ som utövar kommunens beslutanderätt. Tillsätts genom allmänna val i kommunen.

Läs mer på Sveriges Kommuners och Landstings webbplats

Konsulat

Se Utlandsmyndighet.

Kostnader

Kostnaderna för allmänna val och landsomfattande folkomröstningar betalas av

  • staten (datasystemet, valsedlar, röstlängder, röstkort, kuvert, information, förtidsröstning, slutlig rösträkning m.m.)
  • kommunerna (vallokaler, röstmottagare, rösträkning m.m.).

Partierna svarar själva (eller via statligt och kommunalt partistöd) för sin information och sina kampanjer.

till sidans topp

Kungörelse

Offentliggörande till allmänheten av något som man vill att allmänheten ska känna till och rätta sig efter.

En del beslut som fattas av myndigheter måste annonseras i de mest spridda tidningarna. Därigenom får medborgarna reda på besluten och kan klaga över ett beslut som de inte tycker är riktigt. Resultatet av riksdagsvalet annonseras i Post- och Inrikes Tidningar. När länsstyrelserna har räknat valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige annonseras besluten genom att protokoll över resultatet läggs fram i lokalen där rösterna räknats.

Kvalifikationsdag för rösträtt

Uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen avgör om en person ska tas med i röstlängden dvs. ges rösträtt och var han eller hon ska rösta.

Läs mer om rösträtt

Kyrkoval

Kyrkoval hålls vart fjärde år och organiseras av Svenska kyrkan.

Klicka här för att komma till Svenska kyrkans webbsida.

till sidans topp

Landsting

Organ som utövar landstingskommuns beslutanderätt. Varje län utgör som regel ett landstingsområde. Vissa landsting kallas regioner.

Inom landstinget handläggs för länet gemensamma ärenden, i första hand avseende hälso-, sjuk- och socialvård, viss undervisning, kommunikationer samt jordbrukets och andra näringars utveckling.

Gotlands län saknar landsting och där har kommunen övertagit landstingets uppgifter.

Läs mer på Sveriges Kommuners och Landstings webbplats

Landstingsfullmäktige

Landstingets högsta beslutande organ. Väljs i allmänna val vart fjärde år.

Läs mer på Sveriges Kommuners och Landstings webbplats

Lantbrevbärare

Posten AB:s lantbrevbärare kan vara bud för väljare. Lantbrevbäraren lämnar in rösten i en röstningslokal.

till sidans topp

Ledamöter

De som väljs till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige eller Europaparlamentet som folkets representanter. Förutom ledamöter utses också ersättare. Om en ledamot avgår kan en ersättare bli ny ledamot.

Legitimation

Handling som innehåller uppgifter som är tillräckliga för identifiering av innehavaren. Man måste visa en id-handling för att få rösta (om man inte är känd av röstmottagarna). Den som inte har någon id-handling kan låta någon annan person styrka identiteten.

Läs mer om krav på att styrka sin identitet vid röstning

Lottning

Om det vid fördelningen av mandat mellan eller inom partier uppstår en situation där två eller flera partier eller två eller flera personer får lika röstetal sker lottning om vem som ska ha mandatet.

Läs mer om mandatfördelning

Länsstyrelse

Myndighet som svarar för den statliga förvaltningen i ett län, i den mån det inte finns särskild myndighet för verksamheten. Länsstyrelsen leds av en styrelse, vars ordförande är landshövdingen, som är tillsatt av regeringen.

Länsstyrelsen ansvarar regionalt för valen. Den har bl.a. till uppgift att ta emot partiernas beställningar av valsedlar och efter valet genomföra den slutliga rösträkningen. Länsstyrelsen ansvarar också för att ge kommunerna inom länet utbildning och information, så att valen kan genomföras på rätt sätt.

Läs mer om de olika valmyndigheterna

till sidans topp

Mandat

Den plats eller de platser, som ett parti får när ett val räknats samman.

Läs mer om mandatfördelning

Se Fasta mandat och Utjämningsmandat.

Mandatfördelning mellan partier

När rösterna räknats fördelas mandaten mellan partierna. Vid val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet gäller vissa spärrar. Spärren innebär att det bara är partier som klarat spärren, som får delta i fördelningen. Partiet måste dessutom anmält deltagande i valet. Vid fördelningen används den s.k. jämkade uddatalsmetoden.

Läs mer om mandatfördelning

Markering i röstlängd

I samband med att röstmottagarna tar emot väljarens röst och lägger valkuvertet i valurnan gör de en markering i röstlängden att personen har röstat i valet.

Läs mer om röstlängden

Namnvalsedel

En valsedel där det förutom partiets namn också finns kandidatnamn.

På namnvalsedeln finns en text där det framgår hur du kan personrösta.

Läs mer om vad anmälda kandidater är

Läs mer om valsedlar

Notarius publicus

Länsstyrelsen utser vissa jurister med bra språkkunskaper att vara notarius publicus. Notarius publicus är latin och betyder ungefär "offentlig sekreterare". Uppdraget innebär mest att hjälpa allmänheten med att bestyrka namnunderskrifter, avskrifter och översättningar av innehåll i handlingar.

För att komma i kontakt med notarius publicus är det enklast att kontakta länsstyrelsen.

till sidans topp

Offentlighet

All röstmottagning, rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är exempel på s.k. offentliga förrättningar. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.

Ogiltig valsedel

Vid den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen bedöms alla valsedlar. En valsedel är ogiltig om den:

  • saknar partibeteckning,
  • har en partibeteckning för ett parti som inte anmält deltagande i valet,
  • har mer än en partibeteckning (t.ex. om det ligger två (eller flera) valsedlar i samma kuvert och de har olika partibeteckningar), eller
  • har kännetecken som uppenbart gjorts med avsikt.

Valsedlar som saknar partibeteckning kallas även blanka och är den vanligaste typen av ogiltiga röster. Antalet blanka röster redovisas separat från övriga ogiltiga röster.

Läs mer om bedömningen av valsedlar

Se även Underkänd röst.

Omval

Ett valresultat kan överklagas hos Valprövningsnämnden. Valprövningsnämnden måste då ta ställning till om någon myndighet, vid förberedelserna eller genomförandet av valet begått något fel som påverkat utgången av valet. Om ett fel kan rättas t.ex. genom att valet räknas om  kan Valprövningsnämnden besluta att så ska ske. Kan rättelse inte ske på det sättet måste nämnden besluta att valet ska göras om.

Onsdagsräkningen

Se valnämndens preliminära rösträkning.

till sidans topp

Parti

Ett parti är oftast en organisation med styrelse, medlemmar, partiprogram m.m. Ett parti räknas juridiskt som en ideell förening.

Ett parti kan registrera sin partibeteckning (sitt partinamn) hos Valmyndigheten.

Läs mer om vad registrering av partibeteckning innebär

Inför val måste samtliga partier anmäla deltagande i valet. Partierna kan beställa valsedlar inför val.

Läs mer om beställning av valsedlar

Partibeteckning

Partibeteckning är det partinamn som står överst på en valsedel. En valsedel måste ha en partibeteckning för ett parti som anmält deltagande i val för att betraktas som giltig.

Läs mer om bedömningen av valsedlar

Partistöd

Ekonomiska bidrag som partigrupperna får som stöd för sin verksamhet i riksdagen, som stöd till politiska sekreterare åt riksdagsledamöterna och som stöd till ledamöternas resor utomlands. Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag till partier som finns representerade i respektive fullmäktige.

Läs mer om partistöd

till sidans topp

Partivalsedel

Valsedlar med tryckt partibeteckning men utan kandidatnamn. Sådana valsedlar används oftast på utlandsmyndigheter eftersom det är omöjligt att där ha alla namnvalsedlar för alla partier i de olika valen.

Läs mer om valsedlar

Personligt röstetal

Det antal personröster som en kandidat har fått i en valkrets.

Personröstning

Den möjlighet en väljare har att påverka vilka kandidater som ska bli valda för partiet. När man personröstar sätter man på valsedeln ett kryss i rutan framför den kandidat man helst vill se invald.

Läs mer om personröstning

Post- och Inrikes Tidningar

Den officiella tidning, där myndigheter sätter in sina kungörelser och på det sättet annonserar att ett visst beslut har fattats.

Poströstning

Se Förtidsröstning.

Proportionellt valsätt

Valsystemet i Sverige är proportionellt. Det innebär att antalet valda för de olika partierna så gott det är möjligt ska svara mot hur stor andel av rösterna som respektive parti fått. Reglerna om utjämningsmandat är till för att proportionaliteten ska bli så noggrann som möjligt.

Protokoll

Valresultaten fastställs i protokoll eller beslut som undertecknas och bevaras för framtiden. Till besluten/protokollen finns bilagor som visar partiernas och kandidaternas röstetal och vilka som blev valda. Vid en folkomröstning visas antalet röster för varje svarsalternativ, antalet blanka och antalet ogiltiga röster.

Registrerad partibeteckning

Ett parti kan begära att få sin partibeteckning registrerad för ett visst val. Därmed kan man hindra att någon som inte tillhör partiet använder partibeteckningen. Om Valmyndigheten beslutar att registrera den kan partiet vid valet anmäla samtliga sina kandidater.

Läs mer om att registrera partibeteckning

Riksdagen

Riksdagen som består av 349 ledamöter är den högsta beslutande församlingen i landet.

Läs mer på riksdagens webbplats

Riksdagsvalkrets

Vid riksdagsval finns 29 valkretsar. Varje län utgör en riksdagsvalkrets med undantag av Stockholms, Skåne och Västra Götalands län, som är uppdelade i flera valkretsar.

Röst

En avlämnad röst är en valsedel som är giltig för ett visst parti. En blank valsedel räknas vid val som en ogiltig röst.

Vid en folkomröstning är röstsedlar för svarsalternativen giltiga. En blank röstsedel räknas där som ett giltigt svarsalternativ.

Röstberättigad

En person som har tagits upp i röstlängden och därmed har rätt att rösta i ett val.

Läs mer om rösträtt

Röstkort

Röstkortet är en handling som visar att man har rösträtt, vilket valdistrikt man tillhör och vilken vallokal man ska gå till samt när den har öppet för röstning. Man kan få ett nytt röstkort om man begär det. Nytt röstkort skickas också ut om en uppgift i röstlängden har rättats.

Läs mer om röstkort

Röstlängd

En förteckning som innehåller alla personer som är röstberättigade.

Läs mer om röstlängden

Röstningslokal

Röstningslokalerna är de lokaler där förtidsröster tas emot, t.ex. ett kommunkontor eller ett bibliotek. I röstningslokalerna räknas inga röster – de transporteras till valnämnden.

Läs mer om förtidsröstning

Röstmottagare

De personer som tar emot röster i vallokaler eller röstningslokaler. De utses och utbildas av kommunens valnämnd.

Läs mer om röstmottagare

Röstmottagningsställe

En lokal där väljare kan rösta kallas för röstmottagningsställe. Ett röstmottagningsställe är antingen

  • en vallokal där väljaren röstar på valdagen, eller
  • en röstningslokal i vilken väljaren kan förtidsrösta, både inom Sverige och i utlandet.

Läs mer om lokaler för röstning

Rösträkning på valnatten

När vallokalerna har avslutat röstmottagningen på valdagen töms valurnan och rösträkningen börjar. Då sorteras och räknas valsedlarna för de större partierna som anmält deltagande i valet.

Läs mer om rösträkningen på valnatten

Rösträtt

  • Rösträtt vid riksdagsvalet har svensk medborgare som är eller någon gång varit folkbokförd i Sverige och fyller 18 år senast på valdagen.
  • Rösträtt vid valen till  landstings- och kommunfullmäktige har svensk medborgare, medborgare i något av Europeiska unionens medlemsländer, Island eller Norge som är folkbokförd inom landstinget/kommunen och fyller 18 år senast på valdagen. Andra utländska medborgare har rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen.
  • Rösträtt vid val till Europaparlamentet har den som är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. Även den som är medborgare i något av EUs medlemsländer och som är folkbokförd i Sverige har rösträtt om den har anmält sig till röstlängden.

Röstsedlar

Används vid folkomröstningar.

 

Samtycke till kandidatur

För att kunna bli invald krävs att en kandidat har samtyckt till kandidatur.

Läs mer om kandidater

Slutlig rösträkning

Vid den slutliga rösträkningen, som görs av länsstyrelsen, granskas alla valsedlar en gång till. Länsstyrelsen fastställer valresultatet för kommun- och landstingsfullmäktige, dvs genomför mandatfördelning och utser ledamöter och ersättare. Valmyndigheten fastställer valresultatet för val till riksdagen och val till Europaparlamentet, dvs genomför mandatfördelning och utser ledamöter och ersättare. Valmyndigheten fastställer även resultatet vid en landsomfattande folkomröstning.

Läs mer om den slutliga rösträkningen

Spärrar

Vallagen har regler om spärrar dels vid fördelningen av mandat mellan partierna dels för inval med personröster. Ett parti får delta i fördelningen av mandat mellan partier vid val till

  • riksdagen, om det har fått minst 4 % av de godkända rösterna i hela landet. Ett parti, som fått färre röster men minst 12 % av godkända röster i en riksdagsvalkrets får delta i fördelningen av de fasta mandaten i den kretsen,
  • Europaparlamentet, om det har fått minst 4 % av godkända röster i hela landet och  
  • landstingsfullmäktige, om det har fått minst 3 % av godkända röster i hela landstinget.
  • kommunfullmäktige, om det fått minst 3% av godkända röster i en valkretsindelad kommun, och 2% i icke valkretsindelade kommuner.

För att bli vald på personröster i något av valen måste en kandidat få personröster minst 5 procent av partiets röster i valkretsen (dock minst 100 röster i landstingsfullmäktigval och minst 50 röster i kommunfullmäktigval).

Läs mer om spärrar och mandatfördelning

Strykning av kandidatnamn

Det har ingen betydelse om väljaren på valsedeln har strukit över ett eller flera namn på kandidater, som han eller hon inte vill se invalda. Vid rösträkningen bryr man sig inte om strykningar. Kandidaterna räknas som om strykningarna inte finns.

Läs mer om bedömning av valsedlar

Svarsalternativ

Vid en folkomröstning ställs en fråga till folket som ska besvaras med att en röstsedel lämnas. Samtidigt som frågan fastställs bestäms vilka svarsalternativen ska vara.

Underkänd röst

Av olika anledningar kan röster underkännas och inte läggas ner i valurnan. Här kommer några exempel:

  • En budröst är inte rätt iordninggjord. Tex underskrifter saknas för antingen väljaren, budet  eller vittnet på ytterkuvertet för budröstning, eller så är inte ytterkuvertet igenklistrat.
  • En brevröst är inte rätt iordninggjord. Tex saknas underskrifter eller personnummer för väljaren eller underskrifter från ett av eller båda vittnena på ytterkuvertet för brevröstning. Andra skäl kan vara att ytterkuvertet inte är igenklistrat eller att brevrösten kommer in för tidigt eller för sent till Valmyndigheten/kommunen.
  • Väljaren har inte lagt valsedeln i ett valkuvert innan rösten lades ner i ytterkuvertet för brevröst/budröst.
  • Väljaren har inte använt sig av de valkuvert eller ytterkuvert som tillhandahålls av Valmyndigheten
  • En förtidsröst underkänns om valkuvertet som ligger i fönsterkuvertet innehåller mer än en valsedel, något annat än en valsedel eller är tomt.

Utjämningsmandat

Vid val till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige finns utjämningsmandat. För att få proportionalitet fördelas utjämningsmandaten mellan partierna och valkretsarna i den slutliga rösträkningen.

Läs mer om valkretsar

Utlandsmyndighet

Fristående svensk myndighet i utlandet som är underställd UD (Utrikesdepartementet), oftast en ambassad eller ett konsulat.

Vid många utlandsmyndigheter ordnas röstmottagning vid val.

Läs mer om att rösta på ambassad eller konsulat i utlandet

Utlandsröst

En röst som tagits emot vid röstmottagning i utlandet, oftast är det på svensk ambassad eller svenskt konsulat.

Utlandsröstkort

Till alla utlandssvenskar skickas ca 60 dagar innan valet ett utlandsröstkort. Eftersom detta röstkort tas fram innan röstlängden är fastställd är det ett preliminärt röstkort och väljarens nummer i röstlängd finns inte med. Med utlandsröstkortet kan väljaren rösta på ambassad eller konsulat samt brevrösta. Ska väljaren rösta i Sverige bör dock väljaren kontakta kommunen eller Valmyndigheten för att beställa ett dubblettröstkort där väljarens nummer i röstlängd framgår.

Läs mer om vad som gäller för utlandssvenskar

Utlandssvensk

En svensk medborgare, som inte är folkbokförd i Sverige. För att kunna tas med i röstlängd måste en utlandssvensk någon gång i sitt liv ha varit folkbokförd i Sverige.

Läs mer om vad som gäller för utlandssvenskar

Utse ledamöter och ersättare

När man räknat fram hur många mandat ett parti har fått vid mandatfördelningen mellan partier ska ledamöter och ersättare utses. I första hand utses de kandidater som fått så många personröster att det motsvarar spärren som gäller för inval på personröster. Därefter utses ledamöter med den s.k. heltalsmetoden.

Läs mer om mandatfördelning

Valbar

Att uppfylla de krav som ställs för att bli vald.

Läs mer om vem som är valbar i de olika valen

Valdistrikt

Varje kommun är indelad i geografiska röstningsområden, valdistrikt, som har en vallokal. Ett medelstort valdistrikt omfattar 1 000–2 000 personer.

Läs mer om valdistrikt

Valhemlighet

Rösten är hemlig och man kan inte tvingas att uppge vad man röstat på. Valet är också ordnat på ett sådant sätt att de som tar emot röster eller arbetar med valet inte kan ta reda på vilket parti man röstat på.

Valkrets

Valkrets är ett geografiskt område, som det utses ledamöter och ersättare för. Det finns riksdagsvalkretsar, landstingsvalkretsar och kommunvalkretsar. Kommuner med färre än 36 000 röstberättigade behöver inte vara indelade i kretsar. Vid val till Europaparlamentet är hela landet en valkrets.

Läs mer om valkretsar

Valkuvert

Det kuvert som valsedeln läggs i när man röstar.

Vallagen

Den lag som bestämmer hur valet ska organiseras, vid vilka tidpunkter olika förberedelser ska ske och efter vilka regler rösterna ska räknas och bedömas. För landsomfattande folkomröstningar finns särskilda lagar.

Läs vallagen

Vallokal

Den lokal i varje valdistrikt där röstmottagarna på valdagen tar emot röster från de väljare, som finns med i röstlängden för det valdistriktet.

Läs mer om att rösta i vallokal

Vallokalsundersökningar (exit polls)

I vissa i förväg utvalda vallokaler får väljarna efter att ha röstat svara på en enkät om bl.a. hur de röstat. Det är Sveriges Television, andra medier eller företag som sysslar med marknadsundersökningar som gör utfrågningarna och samlar in resultaten.

Valmyndigheten

Valmyndigheten är den statliga myndighet, som på central nivå planerar och samordnar val i hela landet.

Läs mer om de olika valmyndigheterna

Valnämnd

Valnämnden är den myndighet som i varje kommun ansvarar för att valen kan hållas. Valnämnden fattar beslut om bl.a. vallokaler och röstmottagare.

Läs mer om de olika valmyndigheterna

Valnämndens preliminära rösträkning

Onsdagen efter valdagen räknar valnämnden alla röster, som inte kunnat sändas ut till valdistrikten under söndagen. Det är främst röster som skickats från utlandet och förtidsröster som tagits emot på valdagen. Om det behövs för att genomföra räkningen på ett säkert sätt kan räkningen förlängas till torsdagen.

Läs mer om hur valnämndens preliminära rösträkning går till

Valområde

Valområdet är det område som valet gäller. Vid val till riksdagen är valområdet hela riket, vid landstingsval är valområdet ett landsting och vid val till en kommun är kommunen valområdet.

Valprövningsnämnden

Valresultat och andra beslut i valfrågor som fattas av länsstyrelserna eller Valmyndigheten kan överklagas till Valprövningsnämnden. Riksdagen väljer ordförande och ledamöter. Ordföranden får inte vara riksdagsledamot.

Klicka här för att läsa mer om Valprövningsnämnden

Valskärm

En skärm som väljaren kan gå bakom för att rösta utan att någon ser på.

Valurna

En behållare, vanligtvis av trä, som finns i varje vallokal. Där lägger röstmottagarna ner valkuverten.

Vittne

Vittne intygar att väljaren gjort i ordning rösten (en budröst eller en brevröst) av egen fri vilja.

Läs mer om att brevrösta från utlandet

Läs mer om att budrösta

Vårdinrättningar

Röstmottagning kan ordnas före valdagen och på valdagen på vissa sjukhus och andra vårdinrättningar t.ex. särskilda boenden. trygghetsboenden eller servicehus. Räknas som förtidsröstning.

Se Förtidsröstning

Väljare

Den som röstar.

Ytterkuvert

För att rösta med bud eller brevrösta behövs ett särskilt ytterkuvert.

Läs mer om att brevrösta från utlandet

Läs mer om att budrösta

Ångerröst

Den som röstat i förväg i en röstningslokal kan ändå rösta i sin vallokal på valdagen. Förtidsrösten blir då underkänd.

Läs mer om hur ångerröstning går till

Återförande av mandat

Om ett parti har fått fler fasta mandat vid mandatfördelningen per valkrets jämfört med antalet mandat då hela landet utgör en enda valkrets återförs det antal fast mandat som partiet fått för mycket. Mandatet återförs och tilldelas det parti som står i tur att ta mandat i valkretsen. Bestämmelserna gäller från och med valet 2018 i syfte att uppnå riksproportionalitet.

Läs mer om mandatfördelning

Öppettid

Normalt är vallokaler öppna kl. 8-20. Vid val till Europaparlamentet är de öppna till kl. 21. Om ett valdistrikt inte har så många som är röstberättigade kan vallokalen vara stängd under en del av dagen.

Läs mer om röstning i vallokal

Överklagande av val

Valresultaten kan överklagas till Valprövningsnämnden.

Läs mer om att överklaga val