Valtermer/Ordlista
A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
Allmänna val
Val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige som hålls vart fjärde år den tredje söndagen i september. Extra val till riksdagen kan hållas mellan två ordinarie val. Val till Europaparlamentet hålls på våren vart femte år.
Se även Folkomröstning.
Ambassad
Se Utlandsmyndighet.
Anmälda kandidater
Partier som har registrerat sin partibeteckning hos Valmyndigheten har möjlighet att när de beställer valsedlar ange att kandidaterna ska vara anmälda enligt en viss paragraf i vallagen. Det medför att bara de kandidater som anmälts och vars namn finns på tryckta valsedlar kan väljas in för partiet. Väljarna kan inte lägga till kandidatnamn på valsedlarna. Det står ovanför kandidatnamnen på en valsedel om kandidaterna är anmälda.
Blank röstsedel
Det är ett godkänt svarsalternativ i en folkomröstning. Det står då "Blank röstsedel" tryckt mitt på röstsedeln.
Blank valsedel
En blank valsedel innehåller vare sig partibeteckning eller kandidatnamn. På en blank valsedel kan väljaren skriva en partibeteckning. Det blir då en giltig röst på partiet. Om man röstar med en blank valsedel utan att skriva någon partibeteckning är valsedeln ogiltig. Antalet valsedlar som är ogiltiga för att de saknar partibeteckning (blanka) och antalet valsedlar som är ogiltiga av annan anledning redovisas i valresultatet. De allra flesta ogiltiga valsedlarna är blanka.
Brevröst
Röst som skickas från utlandet med post som ett vanligt brev. Väljaren besöker inte någon myndighet som tar emot rösten. Den som vill brevrösta lägger sin röst i ett valkuvert. Valkuvertet läggs inför två vittnen ner i ett ytterkuvert. Väljaren skriver sitt namn på ytterkuvertet och vittnena intygar att den som röstat gjort det av egen fri vilja. Rösten samt röstkortet eller ett särskilt adresskort läggs i ett särskilt fönsterkuvert som väljaren lägger i en brevlåda. Man kan brevrösta från utlandet var man än befinner sig. Material för brevröstning finns hos Valmyndigheten, på utlandsmyndigheter samt hos kommuner och länsstyrelser.
Budröst
Den som har funktionshinder, är gammal eller sjuk eller är intagen på häkte eller kriminalvårdsanstalt och därför inte kan ta sig till en lokal där man kan rösta få ta hjälp av ett bud. Väljaren gör själv i ordning sin röst med ett vittne och budet närvarande. Man måste använda ett speciellt ytterkuvert när man budröstar. Make, sambo, partner, barn och vårdare är några av dem som kan vara bud. En lantbrevbärare kan också vara bud.
Demokrati
I en demokrati styrs landet av representanter, som har utsetts i allmänna val.
Dubblettröstkort
Röstkorten skickas ut ca 4 veckor innan ett val. Har väljaren inte fått sitt röstkort eller tappat bort det kan väljaren beställa ett nytt, ett sk dubblettröstkort, av kommunen, länsstyrelsen eller Valmyndigheten.
Ersättare
De som väljs in i riksdagen eller kommun- och landstingsfullmäktige kallas ledamöter. För att deras platser inte ska stå tomma om de är sjuka eller av annan anledning inte kan vara med på sammanträden utses också ersättare.
Extra val
Mellan ordinarie val kan extra val utlysas av regeringen. Extra val ska också hållas om riksdagen förkastar talmannens förslag till statsminister fyra gånger och ordinarie val inte ska hållas inom tre månader.
Fasta mandat
Vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige finns både fasta mandat och utjämningsmandat. Av riksdagens 349 mandat är 310 fasta mandat. För att alla delar av landet ska få tillsätta någon riksdagsledamot är landet indelat i 29 valkretsar. Före valet bestäms hur många mandat av de 310 fasta som varje valkrets ska tillsätta. Antalet mandat per valkrets bestäms i relation till antalet röstberättigade i varje valkrets. Vid val till landstingsfullmäktige är de fasta mandaten 9/10 av samtliga mandat. Vid val till kommunfullmäktige och till Europaparlamentet är alla mandat fasta.
Folkbokföring
Register hos Skatteverket över alla som är bosatta i Sverige.
Folkomröstning
Omröstning i en viss fråga där alla röstberättigade medborgare får delta.
Folkomröstningar kan anordnas både på lokal nivå och i hela landet. Det är riksdagen som fattar beslut om en folkomröstning ska hållas i hela landet. Man skiljer mellan rådgivande folkomröstningar och folkomröstningar i grundlagsfrågor. Hittills har sex rådgivande folkomröstningar ägt rum i Sverige.
Fyraprocentsspärr
Den tröskel som innebär att endast ett parti som fått minst fyra procent av rösterna i hela landet i ett riksdagsval får delta i mandatfördelningen mellan partierna. Samma spärr gäller vid valet till Europaparlamentet.
Ett parti som har fått mindre än 4 % av de giltiga rösterna i hela landet kan får delta i mandatfördelningen i en valkrets om partiet fått minst 12 % av rösterna i valkretsen.
Se även Spärrar.
Förtidsröstning
Den som inte kan rösta i sin vallokal på valdagen kan rösta i förväg. Det går att rösta i röstningslokaler som kan vara t.ex. bibliotek, kommunkontor, sjukhus och andra vårdinrättningar samt svenska ambassader och konsulat. Det går också att brevrösta från utlandet.
Heltalsmetoden
En metod för att utse ledamöter som inte valts på personröster. Man ordnar då valsedlarna efter vilket kandidatnamn som står överst på valsedeln om man bortser från de kandidater, som redan blivit valda på personröster. Den kandidat som fått flest röster (= högsta jämförelsetalet) får mandatet. Vid nästa beräkning bortser man från den som valts och sorterar valsedlarna på nytt efter vilka namn som nu står överst. Om alla valsedlar har samma förstanamn får man nästa kandidats jämförelsetal genom att dela röstetalet med 2. I följande beräkningar delas röstetalet med 3, 4, 5 osv.
Hjälp att rösta
Den som inte själv kan lägga valsedeln i valkuvertet kan få hjälp vid röstningen. En av röstmottagarna eller någon som väljaren har med sig får hjälpa till bakom valskärmen. För synskadade finns särskilda kuvert som innehåller valsedlar i kuvert med partiets namn i punktskrift på kuvertet. När väljaren valt parti ska valsedeln tas ur punktskriftskuvertet och läggas i ett valkuvert.
Identitetshandling
Handling som innehåller uppgifter som är tillräckliga för en direkt identifiering av innehavaren.
Se även Legitimation.
Jämkade uddatalsmetoden
Metod som används när mandat fördelas mellan partier. Den innebär att först delas varje partis röster med 1,4. Det parti som då får det högsta talet får det första mandatet. Detta partis röster delas med 3 och en ny jämförelse görs. De andra partierna behåller sina tal från första omgången. Om samma parti tar det andra mandatet delas rösterna med 5 vid den tredje jämförelsen. Att uddatalsmetoden kallas för jämkad beror på att första delningstalet inte är 1 utan 1,4. Delningstalen blir därefter i tur och ordning 3, 5, 7, 9 osv.
Kandidater
De personer som partierna satt upp på sina valsedlar.
Kommun
Med kommun menas något förenklat en geografiskt avgränsad enhet för lokalt självstyre. Antalet kommuner är idag 290.
Kommunfullmäktige
Det organ som utövar kommuns beslutanderätt. Tillsätts genom allmänna val i kommunen.
Konsulat
Se Utlandsmyndighet.
Kostnader
Kostnaderna för allmänna val och landsomfattande folkomröstningar betalas av
- staten (datasystemet, valsedlar, röstlängder, röstkort, kuvert, information, förtidsröstning, slutlig rösträkning m.m.)
- kommunerna (vallokaler, röstmottagare, rösträkning m.m.).
Partierna svarar själva (eller via statligt och kommunalt partistöd) för sin information och sina kampanjer.
Kungörelse
Offentliggörande till allmänheten av något som man vill att allmänheten ska känna till och rätta sig efter.
En del beslut som fattas av myndigheter måste annonseras i de mest spridda tidningarna. Därigenom får medborgarna reda på besluten och kan klaga över ett beslut som de inte tycker är riktigt. Resultatet av riksdagsvalet annonseras i Post- och Inrikes Tidningar. När länsstyrelserna har räknat valen till landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige annonseras besluten genom att protokoll över resultatet läggs fram i lokalen där rösterna räknats.
Kvalifikationsdag för rösträtt
Uppgifterna i Skatteverkets folkbokföringsregister 30 dagar före valdagen avgör om en person ska tas med i röstlängden dvs. ges rösträtt och var han eller hon ska rösta.
Kyrkoval
Kyrkoval hålls vart fjärde år och organiseras av Svenska kyrkan.
Klicka här för att komma till Svenska kyrkans webbsida.
Landsting
Organ som utövar landstingskommuns beslutanderätt. Varje län utgör som regel ett landstingsområde. Inom landstinget handläggs för länet gemensamma ärenden, i första hand avseende hälso-, sjuk- och socialvård, viss undervisning, kommunikationer samt jordbrukets och andra näringars utveckling.
Gotlands län saknar landsting och där har kommunen övertagit landstingets uppgifter.
Landstingsfullmäktige
Landstingets högsta beslutande organ. Väljs i allmänna val vart fjärde år.
Lantbrevbärare
Posten AB:s lantbrevbärare kan vara bud för väljare. Lantbrevbäraren lämnar in rösten i en röstningslokal.
Ledamöter
De som väljs till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige eller Europaparlamentet som folkets representanter. Förutom ledamöter utses också ersättare. Om en ledamot avgår kan en ersättare bli ny ledamot.
Legitimation
Handling som innehåller uppgifter som är tillräckliga för identifiering av innehavaren. Man måste visa en id-handling för att få rösta (om man inte är känd av röstmottagarna). Den som inte har någon id-handling kan låta någon annan person styrka identiteten.
Lottning
Om det vid fördelningen av mandat mellan eller inom partier uppstår en situation där två eller flera partier eller två eller flera personer får lika röstetal sker lottning om vem som ska ha mandatet.
Länsstyrelse
Myndighet som svarar för den statliga förvaltningen i ett län, i den mån det inte finns särskild myndighet för verksamheten. Länsstyrelsen leds av en styrelse, vars ordförande är landshövdingen, som är tillsatt av regeringen.
Länsstyrelsen ansvarar regionalt för valen. Den har bl.a. till uppgift att ta emot partiernas beställningar av valsedlar och efter valet genomföra den slutliga rösträkningen. Länsstyrelsen ansvarar också för att ge kommunerna inom länet utbildning och information, så att valen kan genomföras på rätt sätt.
Mandat
Den plats eller de platser, som ett parti får när ett val räknats samman.
Se Fasta mandat och Utjämningsmandat.
Mandatfördelning inom ett parti
När man räknat fram hur många mandat ett parti har fått vid mandatfördelningen mellan partier ska ledamöter och ersättare utses. I första hand utses de kandidater som fått så många personröster att det motsvarar spärren som gäller för inval på personröster. Därefter utses ledamöter med den s.k. heltalsmetoden.
Mandatfördelning mellan partier
När rösterna räknats fördelas mandaten mellan partierna. Vid val till riksdagen, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet gäller vissa spärrar. Spärren innebär att det bara är partier som klarat spärren, som får delta i fördelningen. Vid fördelningen används den s.k. jämkade uddatalsmetoden.
Markering i röstlängd
I samband med att röstmottagarna tar emot väljarens röst och lägger valkuvertet i valurnan gör de en markering i röstlängden att personen har röstat i valet.
Namnvalsedel
En valsedel där det utom partiets namn också finns kandidatnamn.
Notarius publicus
Länsstyrelsen utser vissa jurister med bra språkkunskaper att vara notarius publicus. Notarius publicus är latin och betyder ungefär "offentlig sekreterare". Uppdraget innebär mest att hjälpa allmänheten med att bestyrka namnunderskrifter, avskrifter och översättningar av innehåll i handlingar.
För att komma i kontakt med notarius publicus är det enklast att kontakta länsstyrelsen.
Offentlighet
All röstmottagning, rösträkningen i vallokalen och den slutliga rösträkningen hos länsstyrelsen är exempel på s.k. offentliga förrättningar. Det innebär att allmänheten har rätt att närvara och se vad som händer och på så sätt kontrollera att allt går rätt till.
Ogiltig valsedel
En valsedel måste ha en partibeteckning för att den ska räknas som giltig.
Se även Underkänd röst.
Omval
Ett valresultat kan överklagas hos Valprövningsnämnden. Valprövningsnämnden måste då ta ställning till om någon myndighet, vid förberedelserna eller genomförandet av valet begått något fel som påverkat utgången av valet. Om ett fel kan rättas t.ex. genom att valet räknas om kan Valprövningsnämnden besluta att så ska ske. Kan rättelse inte ske på det sättet måste nämnden besluta att valet ska göras om.
Onsdagsräkningen
Onsdagen efter valdagen räknar valnämnden alla röster, som inte kunnat sändas ut till valdistrikten under söndagen. Det är främst röster som skickats från utlandet och förtidsröster som tagits emot på valdagen.
Parti
Ett parti är en grupp av väljare, som i valet röstar på samma partibeteckning. Vid en landsomfattande folkomröstning kan speciella kampanjorganisationer bildas, som då arbetar med eller i stället för partierna.
Partibeteckning
Partibeteckning är det partinamn som står överst på en valsedel. En valsedel måste ha en partibetecknign för att betraktas som giltig.
Partistöd
Ekonomiska bidrag som partigrupperna får som stöd för sin verksamhet i riksdagen, som stöd till politiska sekreterare åt riksdagsledamöterna och som stöd till ledamöternas resor utomlands. Kommuner och landsting får ge ekonomiskt bidrag till partier, som finns representerade i respektive fullmäktige.
Partivalsedel
Valsedlar med tryckt partibeteckning men utan kandidatnamn. Sådana valsedlar används oftast på utlandsmyndigheter, eftersom det är omöjligt att där ha alla namnvalsedlar för alla partier i de olika valen.
Personligt röstetal
Det antal personröster, som en kandidat har fått i en valkrets.
Personröstning
Den möjlighet en väljare har att påverka vilka kandidater, som ska bli valda för partiet. När man personröstar sätter man på valsedeln ett kryss i rutan framför den kandidat man helst vill se invald.
Post- och Inrikes Tidningar
Den officiella tidning, där myndigheter sätter in sina kungörelser och på det sättet annonserar att ett visst beslut har fattats.
Poströstning
Se Förtidsröstning.
Proportionellt valsätt
Valsystemet i Sverige är proportionellt. Det innebär att antalet valda för de olika partierna så gott det är möjligt ska svara mot hur stor andel av rösterna som respektive parti fått. Reglerna om utjämningsmandat i riksdagen och landstingen är till för att proportionaliteten ska bli så noggrann som möjligt.
Protokoll
Valresultaten fastställs resultatet i protokoll eller beslut, som undertecknas och bevaras för framtiden. Till besluten/protokollen finns bilagor som visar partiernas och kandidaternas röstetal och vilka som blev valda. Vid en folkomröstning visas antalet röster för varje svarsalternativ, antalet blanka och antalet ogiltiga röster.
Registrerad partibeteckning
Ett parti kan begära att få sin partibeteckning registrerad för ett visst val. Om Valmyndigheten beslutar att registrera den kan partiet vid valet anmäla samtliga sina kandidater. Därmed kan man hindra att någon som inte tillhör partiet använder partibeteckningen.
Riksdagen
Riksdagen, som består av 349 ledamöter är den högsta beslutande församlingen i landet.
Riksdagsvalkrets
Vid riksdagsval finns 29 valkretsar. Varje län utgör en riksdagsvalkrets med undantag av Stockholms, Skåne och Västra Götalands län, som är uppdelade i flera valkretsar.
Röst
En avlämnad röst är en valsedel som är giltig för ett visst parti. En blank valsedel räknas vid val som en ogiltig röst. Vid en folkomröstning är röstsedlar för svarsalternativen giltiga. En blank röstsedel räknas där som ett giltig svarsalternativ.
Röstberättigad
En person, som har tagits upp i röstlängden och därmed har rätt att rösta i ett val.
Röstkort
Röstkortet är en handling som visar att man har rösträtt, vilket valdistrikt man tillhör och vilken vallokal man ska gå till samt när den har öppet för röstning. Man kan få ett nytt röstkort om man begär det. Nytt röstkort skickas också ut om en uppgift i röstlängden har rättats.
Röstlängd
En förteckning som innehåller alla personer som är röstberättigade.
Röstningslokal
Röstningslokalerna är de lokaler, förutom vallokaler, där röster tas emot, t.ex. ett kommunkontor eller ett bibliotek. I röstningslokalerna räknas inga röster – de transporteras till valnämnden.
Röstmottagare
De personer som tar emot röster i vallokaler eller röstningslokaler. De utses av kommunens valnämnd.
Rösträkning
När vallokalerna har avslutat röstmottagningen på valdagen töms valurnan och rösträkningen börjar. Då sorteras och räknas valsedlarna för varje parti och också ogiltiga valsedlar.
Rösträtt
- Rösträtt vid riksdagsvalet har svensk medborgare som är eller någon gång varit folkbokförd i Sverige och fyller 18 år senast på valdagen.
- Rösträtt vid valen till landstings- och kommunfullmäktige har svensk medborgare, medborgare i något av Europeiska unionens medlemsländer, island eller Norge som är folkbokförd inom landstinget/kommunen och fyller 18 år senast på valdagen. Andra utländska medborgare har rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen.
Röstsedlar
Används vid folkomröstningar.
Slutlig rösträkning
Vid den slutliga rösträkningen, som görs av länsstyrelsen, granskas alla valsedlar en gång till. Länsstyrelsen fastställer med stöd av resultatet av räkningen vilka som valts till ledamöter och ersättare i kommun- och landstingsfullmäktige. Valmyndigheten fastställer vilka som valts till riksdagen och Europaparlamentet.. Valmyndigheten fastställer resultatet vid en landsomfattande folkomröstning.
Spärrar
Vallagen har regler om spärrar dels vid fördelningen av mandat mellan partierna dels för inval med personröster. Ett parti får delta i fördelningen av mandat mellan partier vid val till
- riksdagen, om det har fått minst 4 % av de godkända rösterna i hela landet. Ett parti, som fått färre röster men minst 12 % av godkända röster i en riksdagsvalkrets får delta i fördelningen av de fasta mandaten i den kretsen,
- Europaparlamentet, om det har fått minst 4 % av godkända röster i hela landet och
- landstingsfullmäktige, om det har fått minst 3 % av godkända röster i hela landstinget.
För att bli vald på personröster måste en kandidat få personröster som motsvarar i riksdagsvalet minst 8 procent av partiets röster i valkretsen, i övriga val minst 5 procent av partiets röster i valkretsen (dock minst 100 röster i landstingsfullmäktigval och minst 50 röster i kommunfullmäktigval).
Strykning av kandidatnamn
Det har ingen betydelse om väljaren på valsedeln har strukit över ett eller flera namn på kandidater, som han eller hon inte vill se invalda. Vid rösträkningen bryr man sig inte om strykningar. Kandidaterna räknas som om strykningarna inte finns.
Svarsalternativ
Vid en folkomröstning ställs en fråga till folket som ska besvaras med att en röstsedel lämnas. Samtidigt som frågan fastställs bestäms vilka svarsalternativen ska vara.
Underkänd röst
Ett valkuvert underkänns om det innehåller mer än en valsedel, något annat än en valsedel eller är tomt. En valsedel underkänns om den saknar partibeteckning (blank) eller har mer än en partibeteckning. Vid en folkomröstning är en blank röstsedel en giltig röst.
Utjämningsmandat
Vid val till riksdagen och landstingsfullmäktige finns utjämningsmandat. För att få proportionalitet fördelas utjämningsmandaten mellan partierna och valkretsarna i den slutliga rösträkningen.
Utlandsmyndighet
Fristående svensk myndighet i utlandet som är underställd Utrikesdepartementet, oftast en ambassad eller ett konsulat.
Vid val kan man rösta på drygt 80 ambassader över hela världen. I vissa länder har Sverige konsulat och generalkonsulat. Det går att rösta på många svenska konsulat också. Rösterna skickas till Sverige och räknas där.
Utlandsröst
En röst som tagits emot på svensk ambassad eller svenskt konsulat.
Utlandsröstkort
Till alla utlandssvenskar skickas ca 60 dagar innan valet ett utlandsröstkort. Eftersom detta röstkort tas fram innan röstlängden är fastställd finns inte väljarens nummer i röstlängd med. Med utlandsröstkortet kan väljaren rösta på ambassad eller konsulat samt brevrösta. Ska väljaren rösta i Sverige bör dock väljaren kontakta kommunen eller Valmyndigheten för att beställa ett dubblettröstkort där väljarens nummer i röstlängd framgår.
Utlandssvensk
En svensk medborgare, som inte är folkbokförd i Sverige. För att kunna tas med i röstlängd måste en utlandssvensk någon gång i sitt liv ha varit folkbokförd i Sverige.
Valbar
Att uppfylla de krav som ställs för att bli vald. I Sverige uppfyller den som har rösträtt också kraven för att kunna bli vald.
Valdistrikt
Varje kommun är indelad i geografiska röstningsområden, valdistrikt, som har en vallokal. Ett medelstort valdistrikt omfattar 1 000–2 000 personer.
Valhemlighet
Rösten är hemlig och man kan inte tvingas att uppge vad man röstat på. Valet är också ordnat på ett sådant sätt att de som tar emot röster eller arbetar med valet inte kan ta reda på vilket parti man röstat på.
Valkrets
Valkrets är ett geografiskt område, som det utses ledamöter och ersättare för. Det finns riksdagsvalkretsar, landstingsvalkretsar och kommunvalkretsar. Kommuner med färre ä 24 000 röstberättigade behöver inte vara indelade i kretsar. Vid val till Europaparlamentet är hela landet en valkrets.
Valkuvert
Det kuvert som valsedeln läggs i när man röstar.
Vallagen
Den lag som bestämmer hur valet ska organiseras, vid vilka tidpunkter olika förberedelser ska ske och efter vilka regler rösterna ska räknas och bedömas. För landsomfattande folkomröstningar finns särskilda lagar.
Vallokal
Den lokal i varje valdistrikt, där röstmottagarna på valdagen tar emot röster från de väljare, som finns med i röstlängden för det valdistriktet.
Vallokalsundersökningar (exit polls)
I vissa i förväg utvalda vallokaler får väljarna efter att ha röstat svara på en enkät om bl.a. hur de röstat. Det är Sveriges Television, andra medier eller företag som sysslar med marknadsundersökningar som gör utfrågningarna och samlar in resultaten.
Valmyndigheten
Valmyndigheten är den statliga myndighet, som på central nivå planerar och samordnar val i hela landet.
Valnämnd
Valnämnden är den myndighet, som i varje kommun ansvarar för att valen kan hållas. Valnämnden fattar beslut om bl.a. vallokaler och röstmottagare.
Valområde
Valområdet är det område som valet gäller. Vid val till riksdagen är valområdet hela riket, vid landstingsval är valområdet ett landsting och vid val till en kommun är kommunen valområdet.
Valprövningsnämnden
Valresultat och andra beslut i valfrågor som fattas av länsstyrelserna eller Valmyndigheten kan överklagas till Valprövningsnämnden. Riksdagen väljer ordförande och ledamöter. Ordföranden får inte vara riksdagsledamot.
Klicka här för att läsa mer om Valprövningsnämnden.
Valskärm
En skärm som väljaren kan gå bakom för att rösta utan att någon ser på.
Valurna
Den behållare, vanligtvis av trä, som valförrättarna lägger ner valkuverten i.
Vittne
Vittne intygar att väljaren gjort i ordning rösten (en budröst eller en brevröst) av egen fri vilja.
Vårdinrättningar
Röstmottagning kan ordnas före valdagen och på valdagen på vissa sjukhus och andra vårdinrättningar t.ex. ålderdomshem och servicehus.
Väljare
Den som röstar.
Ytterkuvert
För att rösta med bud eller brevrösta behövs ett särskilt ytterkuvert.
Ångerröst
Den som röstat i förväg i en röstningslokal kan ändå rösta i sin vallokal på valdagen. Förtidsrösten blir då underkänd.
Öppettid
Normalt är vallokaler öppna kl. 8-20. Vid val till Europaparlamentet är de öppna till kl. 21. Om ett valdistrikt inte har så många som är röstberättigade kan vallokalen vara stängd under en del av dagen.
Överklagande av val
Valresultaten kan överklagas till Valprövningsnämnden.