Start Det svenska valsystemet Val och folkomröstningar EU:s medborgarinitiativ Om oss

Valsystem i förändring

Nya bestämmelser från 2015

Författningsändringarna trädde i kraft 1 januari 2015 och tillämpas första gången år 2018 vid val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige. Bestämmelserna omfattar ändringar i vallagen och i vissa andra författningar som rör val och folkomröstningar. Vid ett eventuellt extra val tillämpas i vissa delar nya bestämmelser och i andra de gamla bestämmelserna.

Läs vallagen där ändringarna framgår

Läs mer om vad som gäller vid ett eventuellt extra val

Exempel på ändringar är:  

  • nya regler för mandatfördelning,
  • partisymboler på valsedlarna,
  • partierna måste föranmäla sig,
  • kandidater måste samtycka till att bli invalda,  
  • krav på utbildning för röstmottagare,
  • nya regler om bemanning och öppettider för förtidsröstning,
  • ökad tillgänglighet vid röstning, m.m.

2011-2014 Från utredning till beslut

1. 2011 års vallagskommitté

Regeringen tillsatte den 27 oktober 2011 en parlamentarisk kommitté för att göra en översyn av delar av valsystemet.

Läs utredningens direktiv (dir. 2011:97) på regeringens webbplats

2. Delbetänkande

Den 10 januari 2013 överlämnade 2011 års vallagskommitté delbetänkandet Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater (SOU 2012:94) till regeringen. I delbetänkandet lade kommittén fram förslag som rör

  • proportionaliteten vid val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige
  • valkretsindelningen för riksdagsval i Västra Götalands län
  • förhandsanmälan av partier för deltagande i val och samtycke till kandidatur samt
  • partisymboler på valsedlarna.

Läs delbetänkandet på regeringens webbplats

3. Slutbetänkande

Slutbetänkandet E-röstning och andra valfrågor (SOU 2013:24) överlämnades till regeringen den 17 april 2013. I slutbetänkandet lade kommittén fram förslag som rör

  • försök med e-röstning via internet vid valen 2018,
  • budröstning,
  • krav på utbildning för röstmottagare,
  • regler om bemanning och öppettider för förtidsröstning,
  • ökade möjligheter att personrösta,
  • ökad tillgänglighet vid röstning, m.m.

Läs slutbetänkandet på regeringens webbplats

4. Ändringsdirektivet till valrättsakten

De grundläggande bestämmelserna om Europaparlamentsval finns i EU:s valrättsakt från 1976. Principerna för hur en unionsmedborgare kan utöva sin rösträtt och för valbarhet i en medlemsstat där han eller hon inte själv är medborgare är fastlagda i direktivet.

Den 20 december 2012 antog Europeiska rådet ett ändringsdirektiv till valrättsakten. Ändringsdirektivet syftar till att underlätta för unionsmedborgare att kandidera i val till Europaparlamentet i den stat där de är bosatta. Ändringsdirektivet skulle vara genomfört senast den 28 januari 2014 i samtliga medlemsstater. Inom Justitiedepartementet upprättades därför i juni 2013 en promemoria med förslag till ändringar som rörde frågor om informationsutbyte och kontroll av valbarhet för utländska unionsmedborgare vid val till Europaparlamentet för genomförandet av bestämmelserna i ändringsdirektivet.

5. Propositionerna till riksdagen

Efter att ha remissbehandlat och bearbetat förslagen i betänkandena från 2011 års vallagskommitté och i departementspromemorian beslutade regeringen om tre propositioner som överlämnades till riksdagen vid olika tillfällen i slutet av 2013 och i början av 2014.

I den första propositionen, Tillgänglighet och deltagande i val (prop. 2013/14:37),  som överlämnades till riksdagen den 31 oktober 2013 föreslog regeringen bl.a. att dispensen för kommuner att använda lokaler för röstmottagning som inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning skulle tas bort. Vidare föreslog regeringen att det ska bli lättare för utländska unionsmedborgare att kandidera vid val till Europaparlamentet och att utländska unionsmedborgare med diplomatisk immunitet ska kunna delta i val. Propositionen innehåller även en justering av tidperioden då val till Europaparlament kan hållas.

Ändringarna som gällde att anteckningar och övrigt valmaterial ska förvaras avskilt och på ett säkert sätt i avvaktan på rösträkningen föreslogs träda i kraft redan den 1 augusti 2014 för att de skulle kunna tillämpas vid valen hösten 2014. Övriga ändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.

Läs om propositionen (prop. 2013/14:37) på regeringens webbplats

I den andra propositionen (prop. 2013/14:48)  Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val som överlämnades till riksdagen den 26 november 2013 föreslog regeringen bl.a. förbättrad proportionalitet vid mandatfördelningen, rätt att trycka partisymboler i färg på valsedlar, krav på obligatorisk förhandsanmälan av partier som vill delta i val och på samtycke från den som nominerats till kandidat för att personen ska vara valbar. Samtliga ändringar föreslogs träda i kraft den 1 januari 2015.

Läs om propositionen (prop. 2013/14:48) på regeringens webbplats

I den tredje propositionen (prop. 2013/14:124) Ökad effektivitet, säkerhet och tillgänglighet i valförfarandet som överlämnades till riksdagen den 11 mars 2014 föreslog regeringen bl.a. möjlighet för personer som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller ålder inte själva kan ta sig till val- eller röstningslokal att lämna sina röster till kommunala ambulerande röstmottagare, krav på utbildning av röstmottagare, tydligare krav på röstmottagningsställens avgränsning och lämplighet och möjlighet att avsluta den preliminära rösträkningen en dag senare, dvs. under torsdagen efter valdagen.

Ändringarna när det gäller säker förvaring av valmaterial föreslogs träda i kraft den 1 augusti 2014 och ändringarna i övrigt den 1 januari 2015.

Läs regeringens pressmeddelande och propositionen (prop. 2013/14:124) på regeringens webbplats

6. Lagrådsremiss

Justitiedepartementet publicerade den 24 januari 2014 en lagrådsremiss med förslag om ändringar i vallagen.

Läs pressmeddelandet på regeringens webbplats
Hitta hela publikationen på regeringens webbplats

7. Riksdagens beslut

Riksdagen har tagit beslut om ändringar i flera steg.

Den 5 december 2013 beslutade riksdagen att anta regeringens förslag om vissa ändringar i vallagen (2005:837), valdatabaslagen (2001: 183) och kommunallagen (1991:900). Dessa nya regler gäller från den 28 januari 2014 och tillämpades redan vid valen 2014.

Läs mer om det beslutet på riksdagens webbplats
Läs betänkandet (2013/14:KU9) från konstitutionsutskottet som riksdagen röstade ja till

Den 19 mars 2014 beslutade riksdagen att anta regeringens förslag till vissa ändringar i grundlagen, och ändringar i vallagen som hade samband med grundlagsändringarna, såsom vilande till efter valen 2014. Vilandeförklaringen behövdes för grundlagsändringarna. Sådana ändringar kräver två beslut av riksdagen med mellanliggande val.

Läs mer om beslutet på riksdagens webbplats
Läs betänkandet (2013/14:KU16) från konstitutionsutskottet som riksdagen röstade ja till att låta vila till efter valen 2014

Den 7 maj 2014 beslutade riksdagen på nytt om ändringar i vallagen.
De regler som handlar om säker förvaring av valmaterial trädde i kraft den 1 augusti 2014 och tillämpades vid valen till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2014. I övrigt gäller ändringarna från den 1 januari 2015.

Läs mer om beslutet på riksdagens webbplats
Här kan du läsa hela betänkandet (2013/14:KU31) från konstitutionsutskottet som riksdagen röstade ja till

Den 26 november 2014, dvs. efter valen 2014, beslutade riksdagen slutligt om de föreslagna ändringarna  i regeringsformen och om de ändringar i vallagen som påverkar hur mandat fördelas och val ska genomföras. Dessa nya regler gäller från den 1 januari 2015 och ska tillämpas för första gången vid valen till riksdagen, kommun- och landstingsfullmäktige 2018.

Läs mer om beslutet på riksdagens webbplats
Läs betänkandet (2014/15:KU2) från konstitutionsutskotten som riksdagen röstade ja till