Allmänt om val
Valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och valen ska vara fria, hemliga och direkta.
Allmän rösträtt - rösträtten beror endast på sådana krav som folk i allmänhet kan uppfylla, dvs. ålder, medborgarskap och bostadsort.
Lika rösträtt - alla väljare har lika rätt att påverka valresultatet, dvs. en röst per person.
Fria val - ingen annan får bestämma vad väljaren ska rösta på.
Hemliga val - väljaren är inte tvungen att visa eller tala om hur han eller hon röstat.
Direkta val - väljarna utser direkt de som sitter i t.ex. riksdagen eller kommunfullmäktige - de är direktvalda av folket.
Proportionalitet
Det svenska valsystemet ska så rättvist som möjligt spegla folkets politiska vilja. Därför fördelas mandaten (platserna) i t.ex. riksdagen eller kommunfullmäktige i förhållande till antalet röster som partierna fått i valet. Om partiet får t.ex. 20 procent av rösterna, ska det också få ca 20 procent av mandaten. Ett sådant valsystem kallas proportionellt.
Spärrar
Endast de partier som uppnått en viss storlek får vara med i fördelningen av mandat. Det gäller vid alla val utom till kommunfullmäktige, där det inte finns någon sådan gräns, s.k. spärr.
Partier
Valsystemet baseras på partier. Man röstar på ett parti och kan samtidigt ge en av partiets kandidater på valsedeln en personröst.
Folkomröstningar
Riksdagen, kommunen eller landstinget bestämmer om det ska vara en folkomröstning om en fråga. Vid folkomröstningar gäller i princip samma regler om bl.a. vallokaler och röstning.
Broschyr
Val i Sverige (6,3 Mb)