Historik
1866
Tvåkammarriksdagen kom till. Den som tjänade 800 kronor per år, hade förmögenhet eller ägde jordbruksfastighet till ett visst värde fick rösta vid andrakammarval. Rösträtten till första kammaren var graderad efter inkomst.
1909
Ett proportionellt valsystem infördes vid valen till riksdagens andra kammare. Innan dess hade valen till riksdagen genomförts som majoritetsval, huvudsakligen i majoritetsvalkretsar.
Allmän rösträtt för män. Rösträttsålderna var 24 år. Den som inte betalt sina skatter eller var beroende av socialvården fick inte rösta.
1914
Extra val till riksdagens andra kammare hölls på våren.
1919
Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 23 år. Som villkor gällde fullgjord värnplikt, inte försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd.
1921
Kvinnorna kunde för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval.
1924
Krav på fullgjord värnplikt gällde inte längre för rösträtt.
1937
Intagna på häkten och anstalter fick rösträtt. Detta skedde i och med att regeln om att den som straffades för ett allvarligt brott också förlorade sitt medborgerliga förtroende togs bort.
1942
Bestämdes det att valen till kommun-, stads- och landstingsfullmäktige samt riksdagens andra kammare alltid skulle hållas den tredje söndagen i september, men fortfarande under skilda år. Val till municipalfullmäktige hölls fortfarande den första söndagen i oktober.
Det var för första gången möjligt att poströsta, dvs. rösta i förväg på posten.
1945
Rösträttsåldern sänktes till 21 år.
1948
Kraven på att ej vara försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd var inte längre ett hinder för rösträtt. Det enda hinder som nu kvarstod var förmyndarskap eller som det senare hette omyndigförklarad av domstol.
1952
Den s.k. jämkade uddatalsmetoden infördes som metod för fördelning av mandat mellan partierna.
Andrakammarvalet i Kristianstads och Jämtlands län fick göras om. Det är det senaste omvalet (ordinarie valresultat upphävdes och valet fick göras om) som hållits i ett riksdagsval.
1958
Extra val till riksdagen hölls den 1 juni efter att riksdagen upplösts den 28 april.
1965
Rösträttsåldern sänktes till 20 år.
1966
Möjlighet för andra än äkta makar att budrösta infördes.
1968
Utlandssvenskar fick börja tas upp i en särskild röstlängd efter begäran. Ca 1 900 personer togs upp i längden detta år.
1969
Rösträttsåldern sänktes till 19 år.
1970
Gemensam valdag för riksdagsval och val till landstings- och kommunfullmäktige.
Treåriga mandatperioder infördes. Riksdagen fick 350 ledamöter.
1971
Tvåkammarsystemet övergavs och riksdagen fick en kammare.
1973
Riksdagsvalet mellan blocken jämnt, resulterade i lotteririksdagen.
1975
Rösträttsåldern 18 år senast på valdagen trädde i kraft. Tidigare skulle gällande rösträttsålder ha uppnåtts året före valåret.
1976
Utländska medborgare fick rösträtt i val till landstings- och kommunfullmäktige.
Antalet ledamöter i riksdagen blev 349.
1982
Brevröstning infördes på försök för utlandssvenskar i Schweiz och Tyskland. Detta eftersom röstmottagning på ambassader och konsulat inte tilläts i dessa länder.
1991
Att en person kunde bli "omyndigförklarad av domstol" hade tagits bort innan valet detta år.
1994
Mandatperioden för riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige förlängdes till 4 år.
1995
Möjligheten att ge en kandidat en särskild personröst användes för första gången i hela landet vid valet till Europaparlamentet.
2002
Möjligt för svenska väljare att brevrösta från hela världen.
2006
Ny vallag. Kommunerna tar över ansvaret för förtidsröstningen.
2011
Från och med 1 januari 2011 ändras följande i det svenska valsystemet:
- spärren för att bli invald på personröster sänks från 8% till 5% i riksdagsval,
- valdagen för val till riksdag, kommun - och landstingsfullmäktige flyttar från tredje söndagen till andra söndagen i september,
- valsedlarna ska innehålla en upplysning om personröstningens innebörd och
- möjlighet till kommunala extra val införs.